Libyens kaos göder flyktingsmugglarna
Skrupellösa människosmugglare utnyttjar kaoset i Libyen för att hålla igång sin dödliga verksamhet.
Det är smugglarna EU måste stoppa om de ska få slut på tragedierna i Medelhavet.
En nästan omöjlig uppgift så länge Libyen är laglöst land.
Den absoluta majoriteten av de tragedier som utspelas i Medelhavet har sitt ursprung i Libyen varifrån de flesta av fartygen avgår. Det är ingen slump att Libyen blivit centrum för människosmugglingen över Medelhavet.
Här har smugglarna i stort sett fria händer eftersom landet saknar en fungerande samhällsapparat. De behöver inte heller riskera några efterräkningar oavsett hur många flyktingar som dör på deras överfulla och delvis sjöodugliga båtar. Vem skulle ställa dem inför rätta?
Två konkurrerande regeringar hävdar att de är landets legala styre men ingen av dem har mycket till kontroll över territoriet.
Istället kontrolleras Libyen av ett antal olika miliser som i sin tur representerar olika klaner. Det enda smugglarna behöver göra är att betala milisen i sitt område så kan de fortsätta med sin ljusskygga verksamhet. Gränserna mot grannländerna läcker som ett såll.
Små nätverk
I grund och botten handlar det om en organiserad brottslighet även om det verkar vara många små nätverk som är aktiva snarare än en stor organisation med en enda ledare i toppen.
Flyktingarna kommer från förtryckarländer i Afrika men också från krigsdrabbade stater som Somalia och Syrien. Och länder i Asien med stor fattigdom som Bangladesh. Vare sig de har verkliga asylskäl eller inte är Libyen den stora inkörsporten för flyktingar som vill till Europa.
Libyen är ett exempel på hur den arabiska våren på vissa håll slog helt snett. Libyerna gick med fara för eget liv ut och demonstrerade mot diktatorn Muammar Gaddafi och för frihet och demokrati.
Vad de fick var fortsatt förtryck men med ett långt större kaos än det som rått under Gaddafis styre.
Ska man vara självkritisk så bär västvärlden en del av skulden.
Inför hotet att Gaddafi skulle massakrera sin egen befolkning ingrepp Nato med stöd av FN våren 2011. Bombkriget slutade med att Gaddafi störtades några månader senare. Så långt hade allt gått enligt plan.
Är perfekt miljö
Men istället för det demokratiska styre som libyerna drömde om så har de hamnat i miliserna våld. Miliser som var med om att störta Gaddafi men som sedan vägrade att lämna ifrån sig sina vapen och ta order av den demokratisk valda regeringen.
Med tiden har kaoset tilltagit. Libyen är numera en kollapsad stat. En perfekt miljö för både människosmugglare och islamistiska jihadister.
Inkomsterna från oljeexporten var tidigare Libyens främsta inkomstkälla. Ständiga strider gör att det statliga oljebolaget tvingats stänga många av oljekällorna. Utan oljepengar blir inkomsterna från flyktingsmugglarna allt viktigare.
Under Gaddafi rådde ett extremt hårt förtryck. Samtidigt rådde någon form av ordning. Det var med Gaddafi som Italiens dåvarande ledare förhandlade fram ett avtal som skulle stoppa raden av flyktingbåtar till Europa. Ett avtal som åtminstone minskade strömmen av båtar.
Har huvudet i sanden
Att EU i dag skulle lyckas med något liknande känns orealistiskt. Eftersom det inte finns någon som kontrollerar hela landet finns det heller ingen att förhandla med. Ingen som kan upprätthålla några avtal.
EU kan inte på kort sikt få stopp på den här lukrativa verksamheten. Enda alternativet är att åtminstone försöka rädda så många flyktingar som möjligt från drunkningsdöden. Dilemmat är att det naturligtvis kan resultera i att ännu fler flyktingar väljer att göra den riskfyllda resan.
Den enorma flyktingströmmen över Medelhavet väntas öka under våren och sommaren. Inför denna anstormning blir det intressant att se om EU-ledarna tänker fortsätta stoppa huvudet i sanden och låtsas som att detta är Italien, Malta och Greklands problem.
Det enda rimliga vore att fördela dessa flyktingar över hela Europa.
I förlängningen är det bara ett bättre liv i länder som människor flyr ifrån som kan få stopp för flyktingströmmen över Medelhavet.