M, KD och V försöker pressa regeringen igen

Maria Davidsson/TT

Lars Larsson/TT

Publicerad 2020-02-20

M, KD och V agerar nu gemensamt för att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring.

Men SD tvekar om att ge det stöd som behövs.

– Spontant ser det ganska tunt ut, men vi ska naturligtvis analysera förslagen i detalj nu, säger SD:s migrationspolitiska talesperson Paula Bieler.

– Det står bra och viktiga saker där, men det fattas fortfarande sådant som är minst sagt avgörande för att komma till rätta med det missbruk som finns.

Det SD saknar är främst krav på arbetsmarknadsprövning för att se vilket behov av arbetskraft som finns i olika branscher och krav på en lägsta lön, så att det går att försörja sig själv och att lönedumpning undviks.

För att M, KD och V ska kunna få majoritet för sitt initiativ behöver de SD:s stöd.

Minsta gemensamma nämnaren

I flera frågor har de tre inte lyckats komma överens och kraven är därför inte så skarpa som vad de driver som enskilda partier.

– Det här är bra steg i rätt riktning. I regeringens utredning finns inga steg för att rätta till maktobalansen (mellan arbetskraftsinvandrare och arbetsgivare), säger Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson för V.

– Vi hoppas att Socialdemokraterna nu tar chansen att föra sin egen politik, den som de beskriver i artiklar men som inte finns med i utredningen, säger hon.

Det M, KD och V enats om är att kräva att regeringen senast den 1 maj ska ge nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring. Bland annat kräver partierna att de så kallade kompetensutvisningarna ska stoppas, vilket är en hårdare skrivning än i regeringens utredningsdirektiv, enligt de tre partierna.

"Det här är viktigt. Behövd arbetskraft ska inte tvingas ur landet för att en arbetsgivare rapporterat in en semesterdag för lite eller andra petitesser", skriver Hans Eklind, KD:s migrationspolitiske talesperson i en kommentar.

Hårdare krav på arbetsgivare

De tre partierna vill ha skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet och eventuellt en ny brottsrubricering.

M, KD och V vill också att arbetsgivaren ska vara skyldig att bifoga anställningskontrakt vid ansökan till Migrationsverket. Detta för att motverka det missbruk av villkor och löner som kan ske i dag.

– Man kan inte ha glappet mellan vad man blir lovad och vad man får när man kommer hit. Det är jätteviktigt, säger Christina Höj Larsen och tillägger att en person inte längre kommer att vara helt utlämnad till arbetsgivarens godtycke.

Oppositionens förslag skulle inte lösa alla problem med dagens regelverk, säger hon. Men hon tror att situationen skulle förbättras markant för den som kommer till Sverige för att jobba.

– Ett viktigt steg är att det ska vara brottsligt för en arbetsgivare att utnyttja människor och att arbetstagaren får en frihet och en möjlighet att berätta om missförhållanden. Man kan få skadestånd och möjlighet att stanna i Sverige även om man avslöjar det här, säger Höj Larsen.

Minister: Tummetott

Men migrationsminister Morgan Johansson (S) är inte imponerad.

"Det blev visst en tummetott av det utskottsinitiativet. Det allra mesta lyckades man inte komma överens om, och av det man föreslår så täcks det mesta av de utredningsdirektiv som regeringen beslutade om i förra veckan", skriver han på Twitter.

Flera av de tre partiernas viktigaste frågor saknas i förslaget.

"Det är ingen hemlighet att vi i Kristdemokraterna hade velat gå längre. Vi vill se ett lönegolv, införa försörjningsplikt för anhöriga samt stoppa det missbruk av asylsystemet som sker i spårbytena. KD kommer att fortsätta driva på för högre krav", skriver KD:s Hans Eklind i en kommentar.

Samtidigt går partierna samt SD vidare med förslag om att lagstifta om direktåtkomst av uppgifter mellan myndigheter för att de ska ha bättre möjligheter att motverka missbruk och fusk. Den förordningsändring som regeringen beslutade om på torsdagen uppfyller inte de krav som bör ställas, anser de.