Höjt förtroende för regionerna under pandemin

Petronella Uebel/TT

Uppdaterad 2021-02-25 | Publicerad 2021-02-24

Marie Morell, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioners sjukvårdsdelegation, är lite förvånad över att invånarnas förtroende för hälso - och sjukvården i regionerna skiljer sig så mycket åt. Arkivbild.

En tydlig majoritet av invånarna, tre av fyra, känner högt eller ganska högt förtroende för hälso- och sjukvårdens hantering av coronapandemin i sin region. Det visar en enkätundersökning som drygt 50 000 personer har svarat på.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har sammanställt den årliga enkäten Hälso- och sjukvårdsbarometern, där 50 854 personer över 18 år nu har svarat.

Resultatet visar en genomgående positiv trend där en allt större del av befolkningen anser sig ha tillgång till den vård som de behöver, att väntetiderna är rimliga samt att vården ges på lika villkor.

Även förtroendet för såväl sjukhus som vårdcentraler har ökat under 2020 jämfört med året dessförinnan.

Stora skillnader

Samtidigt skiljer sig förtroendet för regionernas hantering av pandemin mycket åt. Högst förtroende för hanteringen har invånarna i Region Västerbotten, 82 procent, och lägst i Region Dalarna, 66 procent.

– Jag är inte så förvånad över att många känner förtroende för regionernas hantering av pandemin. Många blir nog väldigt imponerade när de läser om ganska svåra fall, där personer med covid varit inlagda på iva (intensivvårdsavdelning) och det har fungerat väl, säger Marie Morell (M), ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation.

Hon vill dock skicka med en brasklapp på grund av den vårdskuld som har byggts upp under pandemin och att många operationer skjutits upp.

– Det som kanske förvånar mig lite är de stora skillnaderna mellan regionerna. Men det brukar var så att om man har haft ett besvärligt läge i en region, som exempelvis i Region Västernorrland, då kan det låga förtroendet sitta i väldigt länge. Det vet jag av egen erfarenhet som regionpolitiker i Östergötland, säger Marie Morell.

Nöjda äldre

Merparten av invånarna, 88 procent, svarar att de har tillgång till den vård de behöver. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan 2019.

Andelen nöjda ökar med stigande ålder och i gruppen 80 år och äldre svarar 94 procent att de har tillgång till den vård de behöver.

Ju högre de svarande har skattat sitt hälsotillstånd i desto högre grad upplever de att de får den vård som de behöver.

Upplevelsen av tillgång till vård påverkas också av var man är född. Det skiljer 11 procent mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utanför Europa. 89 procent av de svenskfödda anser att de har tillgång till den vård de behöver, medan siffran är 78 procent för födda utanför Europa.

– Vi kanske har svårt att nå fram i en del grupper, där man inte upplever att man får den vård man behöver. Därför är det viktigt att vi gör sådana här undersökningar så att vi kan förbättra vårt arbete. Regionerna kanske skulle behöva kroka arm med till exempel kommunerna och folktandvården för att nå ut till alla, säger Morell.

PODD Mellin: Skärpning, Stockholm

Aftonbladet Daily med Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen