Flera försvarssystem hotade om miljardtillskott uteblir

Publicerad 2017-03-03

Försvaret behöver 6,5 miljarder i extra anslag under de kommande åren.

Under ett möte med riksdagens försvarsutskott i går inskärpte ÖB allvaret – och pekade ut flera för svenskt försvar avgörande försvarssystem som är hotade om pengar inte skjuts till.

Bland annat handlar det om luftvärn för att stoppa fientliga långdistansmissiler – och sensorsystem för luft- och havsövervakning.

Försvarsmakten behöver 6,5 miljarder kronor i tillskott.

Det slog överbefälhavare Micael Bydén fast under en presskonferens i tisdags då Försvarsmaktens budgetunderlag för de kommande åren presenterades.

– Vi har fått använda våra planeringsreserver för att säkerställa fortsatt leverans av inriktningsbeslutet. Vi har inte längre några marginaler. Viktiga investeringar har fått skjutas på framtiden, bortom 2020, sa ÖB som också nämnde att "risktagningen nu ökar i relation till omvärldsutvecklingen".

Avgörande försvarssystem

Orsaken som nämndes till underskottet är minskad köpkraft, den så kallade urholkningseffekten, som främst handlar om en allt mer ogynnsam dollarkurs.

Under ett möte med riksdagens försvarsutskott i går inskärpte ÖB allvaret ytterligare och beskrev i detalj hur "försvarsförmågan viker" från och med 2020 om partierna inte kan komma överens om att skjuta till pengarna som saknas.

Under mötet pekade ÖB ut tre konkreta försvarssystem där förmågan kommer att urholkas i särskilt allvarlig grad om tillskottet inte kommer till stånd.

De tre systemen är av avgörande betydelse för svenskt försvar:

  • Medelräckviddigt luftvärn som riksdagen tagit beslut om att ska finnas på plats till 2020.
  • Sensorsystem för övervakning av hav och luftrum.
  • 2. brigadens ledningssystem.

I det offentliga budgetunderlaget nämner Försvarsmakten det medelräckviddiga luftvärnssystemet men de två andra försvarssystemen som nu uppges vara hotade beskrivs bara i bilagorna till underlaget.

”Måste skjuta till pengar”

Trots skärpan i Försvarsmaktens larm om det ekonomiska underskottet har regeringen genom försvarsminister Peter Hultqvist (S) skjutit ifrån sig Försvarsmaktens vädjan:

– Det är viktigt att regeringen gör det på ett eftertänksamt sätt. Sedan får vi se hur olika bitar ska lösas ut. Jag vill inte låsa mig i dag för att det är en exakt summa pengar som ska tillföras eller vilken typ av åtgärder som ska genomföras, sa Peter Hultqvist till TT efter ÖB:s presskonferens.

Från oppositionspartierna är tonen dock en annan.

Allan Widman, Liberalerna, är ordförande i försvarsutskottet:

– Det går inte att nå målen samtidigt som det saknas 6,5 miljarder. Det som måste göras är att vi nu måste erkänna att det här inriktningsbeslutet som togs 2015 var från början rejält underfinansierat. Man måste skjuta till pengar. Om det inte sker en leverans av riksdagens beställning så blir det omöjligt att i nästa försvarsbeslutsperiod bygga vidare på det militära försvaret om inte de här grundläggande stenarna befinner sig under husbygget, säger Allan Widman.

Komplicerat säkerhetsläge

Kristdemokraternas ledamot i försvarsutskottet Mikael Oscarsson betonar vikten av att hastigt gå Försvarsmakten till mötes i en allt mer komplicerad säkerhetspolitisk situation kring Östersjön.

– Det är oerhört viktigt att Försvarsmakten får rejäla tillskott i miljardklassen. Det är orimligt att i ett allt tuffare omvärldsläge bädda för en försämrad försvarsförmåga som nu blir ännu sämre om man inte får de här pengarna. Jag tror svenska folket förväntar sig att riksdagen tar beslut som gör att försvarsförmågan höjs, säger Mikael Oscarsson.

Om att det inplanerade medelräckviddiga luftvärnssystemet nu riskerar att försenas säger KD-ledamoten:

– I och med att Iskanderrobotar nu finns i Kaliningrad där de har räckvidd över södra delarna av Sverige inklusive Ronneby i Blekinge så är det ett exempel på där våra Jas-plan är prekärt sårbara om man inte har luftvärn. Det här var en del av försvarsuppgörelsen och det är av yttersta vikt att den här försvarsförmågan kommer till som beslutat, säger Mikael Oscarsson.

LÄS OCKSÅ:

BÅDA SIDOR Återinförd värnplikt, rätt eller fel? Bästa argumenten – för och emot