Efter 30 års längtan – Josephine har äntligen hittat sin pappa

Uppdaterad 2020-03-17 | Publicerad 2020-03-08

Josephine Kieri hade gett upp hoppet om att hitta sin pappa.

Genom ett klick på nätet har hon inte bara fått en pappa i sitt liv, utan även en syster.

– Det är den finaste present jag fått, säger Josephine Kieri.

I 33 år har Josephine levt utan pappa. Det enda hon vetat om honom är att han åkte till USA 1986 – dagen efter att han träffade hennes mamma.

– Jag har liksom aldrig haft nån fadersfigur, eller kallat någon pappa. Jag visste inte ens vad han hette, säger Josephine Kieri, 33.

Hon växte upp med sin mamma och halvsyster i södra Stockholm. Josephine beskriver sin barndom som kärleksfull, men också väldigt turbulent.

– Jag hade behövt ha en pappa där. Men jag fick förlika mig med att inte ha det, säger Josephine.

Josephine Kieri tillsammans med sin nyfunna syster Anna.

Matchade på nätet

Ett far- och dottermöte kändes omöjligt. Men Josephines lillasyster Jasmine övertalade henne att registrera sig på MyHeritage hösten 2019, en hemsida för släktforskning. I januari loggade Josephine in igen. Hon hade matchat med två personer – en eventuell faster och en kusin.

– Jag blev helt skakig och visste inte ens vad jag skulle göra, säger Josephine som ringde en kompis för att få råd.

Via Skatteverket fick Josephines vän reda på att kvinnan hade en bror i 60-års åldern, Anders.

– Jag förstod att det var stor sannolikhet att det kunde vara min pappa, säger Josephine.

”Jag tänkte att om han är hennes pappa så har hon tur. För man kan inte ha en bättre pappa”, säger syster Anna.

”Man kan inte ha en bättre pappa”

Josephine ringde till Anders, men fick inget svar. Hon funderade en stund innan hon ringde ett annat nummer, numret till Anders dotter Anna.

– Jag förstod ingenting. Men sen nämnde hon USA och att hennes pappa varit där 1986. Då tappade jag hakan, säger Anna Hagström, 30.

Det var för mycket detaljer som stämde för att Anna inte skulle tro att kvinnan som hon pratade med kunde vara hennes syster.

– Jag hade två val. Antingen kunde jag lägga på, eller hjälpa Josephine att ta reda på om Anders är hennes pappa, säger Anna och fortsätter:

– Jag valde det sista. Jag tänkte att om han är hennes pappa så har hon tur. För man kan inte ha en bättre pappa.

”Vi har kommit nära varandra bara på den här korta stunden. Och vi vill vara en stor familj”, säger Josephine.

”Om vi inte är systrar måste vi bli vänner”

När de lagt på ringde Anna till pappa Anders och berättade om Josephine.

– Det går inte att beskriva hur det kändes att få höra om Josephine. Det var omtumlande att tänka att jag kunde ha en dotter som jag inte visste om, säger Anders.

Josephine och Anna började skriva till varandra på sociala medier.

– Jag och Jossan klickade direkt. Jag sa till henne: ”Om vi inte är systrar så måste vi bli vänner”, säger Anna.

Systrarna klickade direkt med varandra.

Josephine är lik sin pappa

Josephine beställde hem DNA-test till sig och Anders. Men bägge landade i Josephines brevlåda. Hennes man Jens erbjöd sig att åka till Södertälje för lämna det ena testet till Anders.

– Han ringde mig direkt när han gått därifrån och sa: ”Är inte han din pappa får du 10 000 kronor att göra vad du vill för” Han tyckte vi var så lika.

I helgen träffades familjen för tredje gången.

Det gick en vecka, sen kom mejlet Josephines väntat på.

– ”Anders är till 99,9 procent din biologiska pappa” stod det. Jag blev så glad, säger Josephine.

En känsla hon inte var ensam om att ha.

– ”Vi är systrar”, skrev hon. Och jag tänkte bara: Ja, det är vi. Det kändes helt rätt, säger Anna.

Josephine fick ett likadant guldhjärta som hennes syster fått av deras pappa, men 33 år senare.

Fick hjärta – 33 år senare

Den helgen hoppade Josephine in i bilen och körde från Åkersberga till Södertälje. Hem till sin pappa.

– De kramade mig direkt. Jag bara skakade. Jag var så nervös, säger Josephine.

När hon hunnit samla sig gav Anders henne en present. Ett halsband med ett guldhjärta.

– Jag gav en sån till min Anna när hon föddes och jag ville att Josephine skulle få ett likadant. Även om hon får det 33 år senare, säger Anders och Josephine fyller i:

– Det är den finaste presenten jag fått.

Josephine, Anna och Anders och pratade från förmiddag till sen kväll. Allt kändes naturligt, okonstlat. I helgen träffades de igen, för tredje gången.

– Vi har kommit nära varandra bara på den här korta stunden. Och vi vill vara en stor familj, säger Josephine och tillägger.

– Jag är tacksam över att jag fått två så fina personer i mitt liv.

”Det är den finaste presenten jag fått”, säger Josephine Kieri.

Följ ämnen i artikeln