Därför mördades hela tsar-familjen
Uppdaterad 2020-04-07 | Publicerad 2010-04-16
Från överdåd till undergång – följ tsarfamiljens sista timmar
Utgången var given. Tsarfamiljen hade inte en chans. Kommunisterna hade inte råd att låta dem leva vidare. Symbolen för det gamla Ryssland måste suddas bort för alltid.
Tsar Nikolaj II ägde i princip Ryssland. Han misskötte landet. Han plågade folket. Han var en bedrövlig befälhavare som åkte på stryk mot japanerna 1905 och som led ett fruktansvärt nederlag mot Ryskland i första världskriget.
Men det var förstås inte han som fick betala priset. Det fick hans folk göra.
Kronprinsen Alexej var blödarsjuk och kejsarinnan Alexandra sökte tröst och hjälp där hon kunde finna den. I just hennes fall var det den bisarre munken Rasputin som kom till undsättning. Ryktena gick om den märklige munken hans kejsarinna – hans älskarina?
Så kom revolutionen. Kommunisterna under Lenin tog makten. Tsarfamiljen togs till fånga. Deras tid var utmätt. I veckans avsnitt av Aftonbladets och BBC:s succéserie ”Händelser som skakat världen” har tsarfamiljens sista timmar återskapats.
Glansdagarna över
Tsarfamiljen fördes bort till Jekaterinburg i Ural. De fick bo i ett hus under ständig bevakning av hemliga polisen. De forna glansdagarna var över. Envåldshärskaren och hans familj fick vara tacksamma över de soldatransoner de fick. Nikolajev hade vädjat till den brittiske kungen George V om att få asyl. Men George hade varit kallsinnig.
Samtidigt blev tsarfamiljen en allt större belastning för kommunisterna. De måste få bort den samlande symbolen för motståndet.Nikolaj hade mycket onda aningar.
– Jag tror att en storm är på väg, skrev han.
– Men det som sker är Guds vilja.
Tsarrinnan, barnbarn till Englands drottning Elisabeth, var kanske inte lika klarsynt:
– Jag lever från dag till dag. Men jag är fortfarande landets moder, skrev hon.
Soldaterna hade tagit en del av deras juveler. Men inte allt. Alexandra och hennes döttrar sydde in vad de kunde i sina underkläder; smyckena skulle komma till användning när de väl kom tillbaka ut i friheten igen. Men den 16 juli 1918, efter tsarfamiljen hållits arresterad i 18 månader, fick vaktchefen Jakuv Jurovski sin order från Moskva:
– Det är dags.
Fördes ner i källaren
Allt var förberett. Strax efter midnatt tvingades tsarfamiljen ner i ett rum i källaren. Som hade gipsväggar så att kulorna inte skulle studsa. Den blödarsjuke Aleksej var så sjuk att han inte kunde gå själv. Tsaren bar honom. Alexej och tsarinnan fick en stol att sitta på. Tsaren och de fyra döttrarna stod skräckslagna och väntade på vad som skulle ske.
Jakov Jurovski berättade senare:
– När vår grupp kom in berättade jag för tsarfamiljen att på grund av att deras släktingar fortsatte sin offensiv mot Sovjetryssland hade Uralsovjetens exekutivkommitté beslutat att skjuta dem.
– Nikolaj vände ryggen mot vår grupp och såg på sin familj. Sedan liksom tog han sig samman, vände sig om och frågade:
– Vad då? Vad då?
– Jag upprepade snabbt vad jag sagt och befallde gruppen att göra sig redo. Medlemmarna av gruppen hade i förväg instruerats om vem som skulle skjuta vem och sikta direkt på hjärtat, för att undvika onödigt mycket blod och få det snabbt avslutat.
”Jag sköt Nikolaj på fläcken”
Nikolaj sa ingenting mer. Han vände sig på nytt mot sin familj. De andra ropade några osammanhängande meningar. Allt detta varade i några sekunder. Sedan inleddes skjutandet, som tog bara två eller tre minuter.
– Jag sköt Nikolaj på fläcken.
12-åriga Alexej andades fortfarande. Jurovskij sköt honom i huvudet. Flera av kvinnorna levde också. De hade skyddats av de smycken de sytt in i underkläderna. Men mördarna gjorde snart slut på dem. Kropparna kläddes av och dränktes in med syra och bensin och tändes på. Sedan begravdes resterna i en grund grav som inte upptäcktes förrän 1989.
Tsarfamiljen begravdes på nytt – den här gången i Sankt Petersburg.
Tsarfamiljen är onekligen de mest kända offren för kommunisternas terror. Man räknar med att tiotals miljoner ryssar mördades, avrättades eller dukade under i kommunistregimens alla fängelser och läger.