Mejla

Lena Mellin

Nu inleds slaget om våra pengar

Avgiften till EU riskerar öka med 16 000 000 000 kronor

Publicerad:
Uppdaterad:

Nu inleds den sista striden i slaget om miljarderna.

Det handlar om dina och mina skattepengar och EU:s framtid.

Löfven packar väskan för långa nattliga förhandlingar.

På pappret handlar det om EU:s nya långtidsbudget, en beteckning som kan få vem som helst att sluta ögonen och tänka på något annat.

I själva verket handlar det om ett sällsynt komplicerat maktspel om pengar där den som är bäst på att intrigera och som kräver minst sömn – kommer att tillhöra segrarna.

Den nya långtidsbudgeten löper från nästa år till och med 2027 omfattar omkring 11 000 miljarder kronor, en summa som är så stor att den inte är greppbar. Det motsvarar en euro per dag och EU-invånare.

Slutstriden inleddes redan i fredags när det nyaste förslaget presenterades.

Den sista striden om miljarderna till EU inleds nu. I morgon, måndag, träffas EU-ministrarna i Bryssel.
Foto: TT
Den sista striden om miljarderna till EU inleds nu. I morgon, måndag, träffas EU-ministrarna i Bryssel.

– Oacceptabelt, sade Hans Dahlgren, EU-minister, precis som regeringen sagt om de tidigare förslagen.

Den svenska utgångspunkten är att EU:s budget ska vara stram, man ska hushålla med pengarna. Den ska också vara ”modern”, det vill säga satsa mer pengar på forskning och klimat.

Sverige ingår i en grupp länder, med samma inställning. Den kallas ”the frugal four”, ungefär ”de fyra snåljåparna”. De övriga är Danmark, Österrike och Nederländerna. Mäktiga Tyskland har visat visst stöd.

Snåljåparna har förberett sig väl för slutstriden. Stefan Löfven och hans motsvarigheter har haft videokonferenser för att finslipa taktik och argument.

I dag står snåljåparna tillsammans med Tyskland för hälften av nettobetalningarna till EU:s budget. Enligt EU-kommissionen ska andelen öka till 80 procent. Att snåljåparna sätter klackarna i backen är alltså inte förvånande.

Men deras fiender kan bli övermäktiga. ”Sammanhållningens vänner” består av 21 länder från framför allt öst och syd som vill ha mer pengar – men utan att själva betala. För två veckor sedan hade de konferens i Portugal för att lägga sista handen på sin förhandlingsplan.

”Sammanhållning” betyder på EU:s kodspråk mer pengar till fattiga och utsatta regionerna. Länderna i klubben vill gärna ha mer jordbruksstöd också.

I morgon, måndag, är det uppvärmning. Så träffas EU-ministrarna i Bryssel, från Sverige Hans Dahlgren. På onsdag får regeringen sitt förhandlingsmandat av riksdagen i EU-nämnden.

På torsdag inleds den kanske sista striden. Då möts Stefan Löfven och de andra stats- och regeringscheferna, också i Bryssel.

Mötet har inte fått någon sluttid. Men Löfven har fått order att ta med sig fyra skjortor. Siktet är alltså inställt på en maratonförhandling.

Det troligaste är dock att de inte blir ense den här veckan utan att det blir en omgång till. Minst.

Nu över till det som kanske intresserar de flesta mest. Storleken på den svenska medlemsavgiften.

Enligt regeringen har den svensk bruttoavgiften uppgått till igenomsnitt 39 miljarder per år i den nu gällande långtidsbugeten. Då är inte det så kallade återflödet, EU:s stöd till Sverige, avräknat.

Enligt kommissionens ursprungliga förslag till ny budget, som presenterades i maj 2018, skulle avgiften öka med 16 miljarder, 16 000 000 000, per år.

Det motsvarar 1 600 kronor per år och per person eller 535 kronor i månaden för ett hushåll med fyra – om jag räknat rätt.

I det senaste förslaget har den totala summan sjunkit med 0,026 procent av EU:s bruttonationalinkomst, det vill säga nästan ingenting.

Nu inleds slaget om miljarderna. Och det handlar om dina och mina skattepengar.

LÄS OCKSÅ

Vad var det som egentligen hände i svensk politik hösten 2018?

LÄS OCKSÅ

Spelet om makten: Så dödade Löfven Alliansen

LÄS OCKSÅ

Spelet om makten: Reinfeldts stora projekt rasade ihop – inför öppen ridå

LÄS OCKSÅ

Spelet om makten: Så dödade Löfven Alliansen

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Av: Lena Mellin

Publicerad: