Efter fem veckor och en dag kom det – sms:et om spruta 2
Kerstin Nilsson: ”Kaos? Var då? Jag känner inte igen mig”
”Kaos”, ”appen fungerar inte”, ”kommer inget sms”, ”finns inga tider att boka”.
Larmen om problemen att boka tid för spruta två i Region Stockholm har duggat tätt.
Jag känner inte igen mig.
Det första jag tänkte på när jag vaknade varje morgon var vaccinet. Och det första jag gjorde – innan jag ens stigit upp ur sängen – var att logga in i appen och kolla.
Fanns det något där till mig?
Var det min tur nu?
Trots att jag visste att det inte var dags ännu.
Liksom så många andra har jag dragits med i ”vaccin-racet”.
Man vill ju inte vara sist på bollen, liksom.
Så, när jag började ana att det den där veckan i april snart skulle öppna för min åldergrupp, 59–64 år, höll jag järnkoll i appen.
Jag skulle minsann vara först!
Efter några dagar insåg jag hur absurt jag betedde mig – och la ned alltihop.
Jag bestämde mig för att inte gå in och titta i Alltid öppet på minst en vecka. Det finns ju annat att göra, liksom.
Då – medan jag är ledig och har tvingat mig själv att vara bortkopplad – händer det.
När jag vaknar en morgon och inte kan låta bli att logga in längre upptäcker jag att min åldersgrupp har släppts på – i går.
Febrig av panik kastar jag mig upp ur sängen.
Mina fingrar darrar när jag loggar in och fyller i hälsodeklarationen.
Bara för att upptäcka: det finns inga tider.
De är slut.
Jag är sist på bollen.
Jag blev utan.
Men jag vägrar acceptera att det är sant. Det FÅR inte vara sant.
Gång på gång laddar jag om sidan – och mycket riktigt. Efter en stund börjar det hända saker. Ah, en tid i morgon i Norrtälje. Ja, men varför inte?
Laddar om igen. Kista i dag – ja, det går ju det med.
Får nytt hopp. Laddar om igen. Och igen. Och igen.
Så dyker den upp, tiden jag vill ha. Klockan 15 samma dag på Huddinge sjukhus, en kvart hemifrån med bilen.
Perfekt.
Jag bokar.
Några timmar senare är jag på plats. I god tid.
Jag är så exalterad att jag inte förrän efteråt kommer på att fråga:
– Vad var det jag fick, förresten?
– Pfizer, svarar hon som just stuckit mig i vänsterarmen.
Bra.
Om en till två veckor ska jag få ett sms om att jag kan kan boka spruta två, säger hon.
Så blev det inte.
En till två veckor efter första dosen blev en till två veckor före andra dosen. Ok.
Efter fyra veckor började oron stegras.
Varför kommer det inget sms?
Har jag verkligen registrerat rätt telefonnummer?
Vad är det för fel?
Efter fyra veckor och sex dagar får jag höra att man kan ringa och boka tid för spruta två, trots att man bokat första dosen via appen.
Jag ringer telefonnumret för min åldersgrupp.
En entusiastisk ung telefonförsäljare svarar, en sån där som i vanliga fall vill sälja ett abonnemang på Comhem eller Viasat, förlåt, Allende.
Han drar glatt igång en svada om att appen inte fungerar och eftersom det har varit så mycket problem ska han göra ett UNDANTAG för just mig.
– Jaha, säger jag.
– Tack.
Jag måste bara acceptera VILLKOREN.
– Jaha, säger jag.
– Visst.
Villkoren består i att jag måste acceptera att det inte finns så många tider att välja på – och jag kanske måste resa lite längre.
– Jaha, säger jag.
– Visst.
Och så går vi igenom hälsodeklarationen. Jag vet, han måste fråga, men det känns lite löjligt när han med allvarlig röst frågar om jag är gravid.
– Nej, säger jag.
– Det vore lite... märkligt.
Då skrattar han.
Sedan erbjuder han mig två datum två veckor fram i tiden – var får jag aldrig veta eftersom jag just den veckan kommer att befinna mig på Öland.
– Jag är bortrest då, säger.
– Hur gör vi nu?
Han förklarar att det är de enda tider som finns – sedan är det fullbokat tre, fyra månader framåt i tiden.
– Va? säger jag.
Och inser att han inte har en aning om vad han pratar om. Han har noll koll. Jag försöker förklara att det nog inte kan stämma, eftersom det släpps nya datum och tider hela tiden.
Till sist inser jag att jag måste avsluta samtalet och säger:
– Du, jag tror att jag chansar och väntar på mitt sms istället.
– Ja, annars är det bara att ringa hit – hela tiden. Bomba oss med samtal bara.
– Och håll koll på appen – hela tiden.
Varför då? Jag ska ju få ett sms först, tänker jag.
Och nej, han erbjöd mig inget abonnemang av något slag på köpet, något som inte hade förvånat mig.
Samtidigt börjar rapporter droppa in från mina äldre vänner: En efter en har de fått sitt sms – och sin spruta.
Ingen har INTE fått sitt sms.
Två dagar senare är det min tur
Lagom till frukostkaffet, efter fem veckor och en dag – eller fem veckor och en halv dag, för att vara exakt – kommer det, sms:et.
Jag loggar in i appen.
Där finns en hel dag att boka, vid sporthallen i Haninge, fem dagar senare.
Jag kan välja vilken tid jag vill – mellan klockan 9 och 18, typ.
Det finns så många tider att välja på att jag får beslutsångest.
Vad är bäst: morgon eller kväll?
Eller mitt på dagen, kanske?
Jag bestämmer mig för klockan 12.45 – och bokar.
På onsdag är det dags, efter fem veckor och sex dagar.
Det här fungerade ju alldeles utmärkt.
Tack.
Stort tack.