Väst vågar inte lämna AI-fältet fritt för Kina

I dag pratas det mycket om hur AI-utvecklingen måste bromsas på grund av riskerna.

Det tror jag vi kan glömma.

Västvärlden är rädd att Kina ska få ett försprång om vi pausar.

Xi Jinping har å andra sidan ett helt annat problem med AI.

När världen står inför ett stort teknikskifte påverkas geopolitiken precis lika mycket som den enskildes vardagsliv.

Artificiell intelligens är ett så kraftfullt verktyg att alla stora länder kommer att försöka utnyttja det för att nå säkerhetspolitiska fördelar och slå mot sina fiender.

Så när namnkunniga experter på AI förespråkar ett temporärt stopp för utvecklingen så att riskerna kan utvärderas är det lite som att försöka hindra solen från att gå upp varje morgon.

Xi Jinping har redan slagit fast att Kina ska vara världsledande på AI från 2030.

Varken FN eller enskilda regeringar har förmågan att stoppa AI-utvecklingen. Det är alldeles för stora krafter, kommersiella och andra, i rörelse.

Teoretiskt skulle västvärlden kunna enas om ett stopp för utvecklingen av aritificiell intelligens för en begränsad tidsperiod på sex månader eller ett år.

Livrädda för att Kina ska gå om

Men ingen skulle i praktiken våga genomföra ett sådant stopp eftersom det skulle innebära att man lämnade fältet fritt för sina geopolitiska motståndare.

I ett annat internationellt klimat kanske det skulle ha gått att enas om ett gemensamt moratorium men i dagens värld där stormakterna ständigt hotar varandra är det en omöjlighet. 

USA och Europa är livrädda för att Kina ska komma ikapp och gå om dem när det gäller utvecklingen av AI och därmed ge de som vill se en annan politisk världsordning ett försprång inom ett område som kommer att forma världens framtid.

Västvärlden vill tvärtom bromsa Kinas framsteg inom AI. Det gör USA genom att förbjuda export av den mest avancerade tekniken, exempelvis microchips, till Kina.

Eftersom utvecklingen inom AI går så rasande fort är ett halvårs stopp för utvecklingen att jämställa med tio år inom något annat område.

Svårare att skydda sig

AI blir ett oerhört kraftfullt verktyg när det gäller påverkanskampanjer, desinformation och utvecklingen av nya vapen.

Vi såg redan 2016 hur Ryssland med sin trollarmé försökte påverka det amerikanska presidentvalet. Kanske var det dessa aktiviteter som fällde avgörandet i Donald Trumps favör. Vi lär aldrig få veta men hans seger var hårfin.

I framtiden kommer den typen av påverkanskampanjer att kunna bli mycket mer omfattande och effektiva och svårare att skydda sig mot.

Kinas ledare Xi Jinping har redan slagit fast att Kina ska vara världsledande på AI från 2030. Man är det redan inom tekniken för ansiktsigenkänning som är på väg att förvandla Kina till ett totalkontrollerat samhälle där alla medborgare betygsätts av staten.

Men för en diktatur som Kina innebär AI också en stor risk. Hur kontrollerar man utvecklingen av AI så att den inte hotar kommunistpartiets maktmonopol?

Kina kan behöva begränsa de källor varifrån AI kan hämta sin information för att i slutänden se till att AI inte kommer fram till lösningar som går rakt emot partiets socialistiska idéer.

Kina står inför en liknande utmaning som när internet kom. Då trodde man att internet skulle innebära dödsstöten för auktoritära regimer när fri information fanns tillgänglig över hela världen för alla. Hur skulle diktaturer nu kunna kontrollera vad medborgarna kunde se och läsa?

Kina är mest intresserade av hur tekniken kan hjälpa kommunistpartiet att stärka sitt grepp om makten.

Kringgå censuren

Kina löste det genom att bygga upp en gigantisk övervakningsapparat för internet där vissa sökord är bannlysta. Med brandväggar mot omvärlden har man lyckats isolera det kinesiska nätet för alla utom en liten klick som har tillgång till VPN och på så sätt kan kringgå censuren. Sannolikt kommer Kina att försöka göra något liknande för AI men kommer det att gå?

Kommunistpartiets behov av total kontroll kan göra att Kina hamnar på efterkälken när det gäller förmågan att dra nytta av AI.

Omvärlden försöker främst se hur AI kan hjälpa mänskligheten på olika områden. Kina är mest intresserade av hur tekniken kan hjälpa kommunistpartiet att stärka sitt grepp om makten.

Men även inom västblocket finns en inneboende motsättning om  AI. Alla de stora techbolagen som Microsoft, Goggle och Open AI är amerikanska.

USA vill att makten över AI ska ligga hos företagen och många politiker är väldigt ovilliga att lagstifta. Även om president Biden i veckan höll ett möte med ledarna för de stora tech-bolagen där han betonade bolagens ”grundläggande ansvar att se till att deras produkter är säkra innan de når allmänheten” och att ”de risker AI medför för individen, samhället och nationell säkerhet måste mildras”.

Lärt sig läxan

EU har lärt sig läxan om hur de stora techföretagen blir stater i staten om de får härja fritt och vill därför reglera AI.

Vi såg det när det gäller tillgången till människors privata data där EU introducerade GDPR-lagstiftningen där användarna måste godkänna hur deras data får brukas. EU är redan igång med regleringar inom AI men ligger av förklarliga skäl efter den tekniska utvecklingen.

Vilka lagar EU än stiftar riskerar de på kort tid att bli hopplöst föråldrande.

AI riskerar också att göra världen ännu mer ojämlik. De rika länderna med stor datakraft kan utveckla AI medan de fattiga länderna återigen hamnar på efterkälken.

Men i dagsläget det är svårt att se att AI fundamentalt skulle ändra maktförhållandena i världen. Kina och USA kommer att vara de dominerande makterna i framtiden med EU som en av flera som nafsar dem i hasorna.