Danskarna får vänja sig vid ett nytt politiskt landskap
KÖPENHAMN. Efter en valrysare av sällan skådat slag tvingas Danmark vänja sig vid ett helt nytt politiskt landskap.
Mette Frederiksen sitter kvar som statsminister om det inte händer något exceptionellt men två helt nya partier har lagt beslag på nästan en femtedel av väljarna.
Därför blir det komplicerat att bilda en ny regering.
Jag har bevakat många val världen över genom åren. Men jag har nog aldrig varit med om en så dramatisk vändning när nästan alla röster varit räknade, som i nattens rysare i Danmark.
Spontant är det enda som kommer i närheten när Donald Trump sent på natten vände presidentvalet i USA 2016 och överraskande vann.
När 99,8 procent av rösterna räknats långt efter midnatt var det nya partiet Moderaterna fortfarande vågmästare. Men när det sista valdistriktet redovisade sitt resultat svängde ett mandat till socialdemokraternas fördel. Det räckte för att ge Mette Frederiksen egen majoritet.
Jag hade bara någon timme tidigare lämnat Moderaternas valvaka där partiledaren och den förre statsministern Lars Lökke Rasmusen togs emot som en rockstjärna och höll ett långt segertal. Anhängarna stampade i golvet, jublade, skrek och applåderade när han höll sitt segertal. Vinet och ölen flödade.
Partiet fanns inte för fem månader sedan men fick nu över nio procent.
Men framför allt jublade både Rasmusen och anhängarna därför att allt pekade på att Moderaterna som mittenparti skulle bli kungamakare mellan vänstern och högern.
Den sena vändningen blev en stor besvikelse.
Men Moderaterna är ändå en av valets stora vinnare. De kommer sannolikt att få en nyckelroll i förhandlingarna om en ny regering. Kanske slutar det med att Mette Frederiksen tar in en annan före detta statsminister i sin regering.
För även om Mette Frederiksen kan bilda en ren vänsterregering så lovade hon i sitt segertal i natt att hon ska försöka bilda en bred mittenregering. Ett löfte som hon drivit under hela valrörelsen.
Med sin majoritet sitter hon nu i en perfekt förhandlingsposition. Hennes parti gör sitt bästa val på över 20 år och är dubbelt så stort som tvåan. Ingen av de andra partiledarna kan gärna göra anspråk på statsministerposten. Hennes två största konkurrenter gjorde båda katastrofal.
Partiet De konservativa tappade trots ett lovande utgångsläge. Borgerliga Venstre mer eller mindre halverades. En naturlig utveckling med tanke på de två nybildade partierna Modraterna och Danmarksdemokraterna hämtat sina ledare från Venstres tidigare ledarskikt.
Inger Stöjberg, migrationsminister i den tidigare borgerliga regeringen, lyckades med konststycket att locka över åtta procent av väljarna trots att hon rätt nyligen ställdes inför riksrätt och dömdes till fotboja i 60 dagar för att ha separerat unga par i asylprocessen.
Trots Frederiksens segerjubel har hon långtifrån något rak väg utstakad till makten. De gamla borgerliga partierna är milt uttryckt skeptiska till att regera ihop med Frederiksen som statsminister.
Hennes arbete underlättas inte heller av att folketinget nu består av rekordmånga partier, tolv stycken. Valresultatet ritar helt och hållet om den danska politiska kartan.
Stalltipset är att det väntar långa och svåra förhandlingar. Några väljare jag talat med är oroliga för "det svenska tillståndet" och då menar det inte invandring eller gängkriminalitet utan regeringsbildningen 2018 som tog 134 dagar. Många fruktar att Danmark nu står inför ett liknande politiskt kaos.
Men valresultatet innebär också ett starkt tryck från väljarna att bryta med den traditionella blockpolitiken, som är ännu större i Danmark än i Sverige, och bilda en mittenregering över blockgränserna.
Danmark står precis som Sverige och övriga Europa inför svåra tider. Vi har ett krig i vår omedelbara närhet. Landet går in i en svår ekonomisk kris och samtidigt en energikris där många får svårt att betala sina elräkningar.
Krisen blir lättare att hantera om det finns en regering med bred majoritet som kan fatta svåra beslut.
Kanske finns det skäl för Sverige att än en gång titta på Danmark. Sverige har en ny regering med en väldigt knapp majoritet som dessutom är beroende av ett parti som inte får vara med i regeringen. Det är oklart hur länge den kan överleva. Även Sverige står inför svåra beslut på flera områden som skulle må bra av en regering med en betydligt bredare majoritet.
Om Mette Frederiksen lyckas kanske Sveriges blickar än en gång kommer att riktas över sundet.