Den kallas världens farligaste plats

Kinas ledare Xi Jinping

I mångas ögon handlar det inte längre om Kina tänker attackera Taiwan, utan när.

En hög amerikansk militär tror att det sker senast 2027.

Ett krig skulle inte bara riskera en konfrontation mellan två kärnvapenmakter utan också förlama världshandeln där Taiwan har en särskild nyckelroll.

Veckans omslag av tidskriften The Economist föreställer en radarbild med ön Taiwan i blickfånget under rubriken "Världens farligaste plats". Utan frågetecken.
Sett till läget just i dag kan rubriken verka lite överdriven.

Men när en stormakt som Kina hotar ett litet land som Taiwan med militär invasion är det inget man bör ta lättvindigt på.

Kina anser inte att Taiwan är ett land utan en del av Kina. President Xi Jinping har upprepade gånger sagt att det är Kinas plikt att återinförliva ön med Fastlandskina. Med militära medel om så krävs.

Kinas behandling av Hong Kong är en av flera saker som aktualiserat konflikten.
Kina försökte locka Taiwan med samma lösning som Hong Kong fick när britterna lämnade tillbaka kronkolonin. Hong Kong skulle kunna behålla sin demokrati men ändå vara en del av Kina. "ett land, två system".

Xi Jinpings brutala metoder den senaste tiden för att kväsa demokratin och det fria rättsväsendet i Hong Kong är en tydlig signal om att Kina aldrig skulle acceptera ett demokratiskt Taiwan som en del av Kina.

Taiwan räknas i dag som ett av Asiens mest demokratiska länder. Färska opinionsundersökningar visar att två tredjedelar av befolkningen identifierar sig som taiwaneser och inte kineser.

Åt detta kan man rycka på axlarna och tänka att det spelar väl ingen roll om Kina sväljer Taiwan precis på samma sätt som man redan svalt Hong Kong.

Det är fel tänkt av minst två skäl:

Taiwan är världsledande när det gäller tillverkning av mikrochips som är nödvändiga i all modern teknik. Företaget TSMC, Taiwan semiconductor manufacturing company, är så gott som ensamt om att tillverka de mest avancerade microchipen och kommer enligt experterna att fortsätta vara det i minst tio år till.

Ett krig skulle sannolikt störa tillverkningen och innebära att världsekonomin paralyserades. Redan i dag råder sådan brist på microchips att industrier tillfälligt tvingas stänga, bland andra Volvo.

För Kina som vill bli världsledande inom artificiell intelligens och ny teknik är TSMC ett extra skäl att snabbt införliva Taiwan.

Ett krig skulle ställa två kärnvapenmakter mot varandra. Det vore mycket svårt för USA att inte ingripa och försvara Taiwan. Det är nog ingen överdrift att påstå att om inte USA stått så tydligt på Taiwans sida genom att bland annat sälja avancerade vapen till landet så skulle Kina förmodligen redan ha invaderat ön. Joe Biden har signalerat att han stöttar Taiwan.

Men för varje år som går bygger Kina upp sin militära styrka specifikt för att avskräcka USA från att ingripa vid en invasion. De kinesiska militära övningarna till havs och i luften runt Taiwan ökar stadigt.

Taiwans president Tsai Ing-wen

För varje år blir den presumtiva amerikanska kostnaden för att hindra Kina allt högre. Men låter USA bli att ingripa så är det en signal till världen att Kina är den dominerande makten i Asien.

Det som i många årtionden bara var ett argsint men tämligen ofarligt munhuggande mellan det kommunistiska Kina och det lilla nationalistiska Taiwan-Kina seglar alltmer upp som en av världens potentiellt farligaste konflikter.

I mars vittnade Philip Davidson, avgående befälhavare för de amerikanska styrkorna i Asien och Stilla havsområdet inför kongressen att Kina enligt hans uppfattning kommer att invadera Taiwan senast 2027. Han efterträdare John Aquilino hävdade därefter att det kan ske tidigare än så.

När Mao Zedong och kommunistpartiet grundade det moderna Kina 1949 flydde motståndarna, nationalisterna ledda av Chiang Kai-shek, till ön Taiwan där de inrättade vad de ansåg var det rättmätiga Kina. Genom årtiondena har de två konkurrerat om att representera Kina. Den kampen är sedan länge över men Kina ser i dag Taiwan i ännu högre grad som en ovälkommen konkurrent. Precis som med Hong Kong så vill man inte ha ett demokratiskt skyltfönster som vanliga kineser kan jämföra sitt hemland med.
För trots fiendskapen på regimnivå har det genom åren funnits täta kontakter mellan människor i de båda länderna.

Hur känslig frågan är vittnar bland annat det faktum om att Kinas ambassadör i Stockholm nyligen skickade hotbrev till den svenska journalisten Jojje Olsson som är bosatt på Taiwan och bevakar Kina därifrån.

Medan företrädarna hade en mer avvaktande inställning till Taiwan har Xi Jinping visat att han vill vara den som införlivar utbrytarna med Kina.

Därför ligger omslagsbilden i The Economist kanske inte så långt från sanningen trots allt.

Förstamajdemonstrationer i Taiwan