Så ser världen ut efter corona
När coronapandemin bröt ut för ett år sedan trodde många att det värsta skulle vara över på några veckor eller månader.
Nu börjar vi inse att viruset kommer att förändra världen och ge återverkningar för vår vardag under lång tid framöver.
Här är en skiss på hur världen kan tänkas se ut när pandemin är över.
Inledningsvis var taktiken att vi på något sätt skulle kunna övervintra virusets härjningar. Bara vi stängde ner samhället några veckor eller några månader så skulle problemet vara över och livet fortsätta som vanligt.
Men bortsett från ett fåtal länder, påfallande många av dem öar, som snabbt och hårt slog till mot viruset så är det få länder som lyckats med sin coronastrategi. Vare sig strategin varit hårda lockdowns eller mer milda metoder á la Sverige.
En del av de länder som tidigt såg ut att vara bäst i klassen, som Portugal och Tjeckien, har i ett senare skede utvecklats till några av de sämsta när det gäller dödstalen i covid-19. Få exempel finns på länder som först drabbades hårt men lyckats få viruset under kontroll.
Istället har förväntat slutdatum för pandemin hela tiden flyttas fram. Först antogs allting återgå till de normala till sommaren 2020. Sedan flyttades det fram till årsskiftet. Nu säger USA:s president Joe Biden att USA kanske kan återgå till något som liknar normalitet i början av nästa år. Andra säger att vi måste leva med social distansering länge än.
Sars-cov-2 verkar ha kommit för att stanna.
Trots att världen på rekordtid fått fram ett antal högeffektiva vacciner flyttas en återgång till det normala hela tiden framåt i tiden.
Det får stora återverkningar på människors vardag och länders ekonomier.
* Ekonomin i stort
I början fruktade många att veckor och månader av nedstängningar skulle få länders ekonomier att kollapsa. De farhågorna har delvis kommit på skam. Men främst på grund av gigantiska ekonomiska stöd från staten. För att rädda jobben har många länder öst in miljarder och kraftigt ökat sin skuldsättning. Sverige, som när pandemin började hade en låg statsskuld, har klarat det bra.
För många andra länder innebär det att deras ekonomier kommer att vara mycket sårbara i åratal framöver när notan ska betalas. I Europa handlar det bland annat om länder som Italien och Grekland. För många fattiga länder innebär de att de kastas tillbaka år i sin utveckling.
Flygindustrin - Efter de första optimistiska tongångarna om att resandet så här dags kanske skulle vara tillbaka på en normal nivå så tror flygindustrin nu att vi först 2023 kommer att vara tillbaka på 2019 års resande. Det innebär att en rad stora privata flygbolag antingen kommer att gå i konkurs eller kraftigt måste minska sin kostym.
Delvis statliga ägda bolag som SAS kommer att behöva miljardstöd i många år till för att överleva. De bolag som överlever kommer att vara tungt skuldsatta.
När vi inte flyger drabbas även en rad andra näringar som taxi, hotell och restauranger. Här kommer många företag att gått omkull innan pandemin är över. Bara i Sverige förlorade besöksnäringen 50 miljarder kronor förra året.
*Jobben
Miljontalas jobb har gått förlorade. Långtidsarbetslösheten har ökat världen över. Det betyder att människor som blivit arbetslösa under pandemin har mycket svårare att få nya jobb. Ju längre en person är utan jobb desto större är risken att hen aldrig mer kommer ut i den ordinarie arbetsmarknaden. Det kommer att slå hårt mot människors livsinkomster och levnadsstandard.
* Börsen
Världens börser verkar leva sitt eget liv. Efter en kraftig nedgång i början av förra året har mycket pekat uppåt trots att tillväxten i världsekonomin pekat rakt ner. Uppenbarligen tror de stora placerarna att vaccinerna ska rädda oss ur krisen. De ser redan bortom pandemin och där ser det ljusare ut. Eller så är det så enkelt att med rekordlåga räntor världen över så finns det helt enkelt ingen annanstans för pengarna att växa. I ett sånt läge är risken för nya börskrascher stor.
* Arbeta hemifrån
Många utgår ifrån att människor i framtiden kommer att jobba hemifrån även när pandemin är över. Dels för att många vill. Dels för att företagen därmed kan spara pengar på mindre kontorsytor. Min spaning är att hemarbetet förmodligen kommer att öka men att de flesta av oss kommer att återvända till arbetsplatsen när smittan är borta.
Arbetsplatsen fyller en social funktion som är viktig för många. Vi blir kreativa vid kaffeapparaten, äter lunch ihop och förstår varandra bättre när vi möts fysiskt. Lägg till det att de flesta arbetsgivare har ett starkt kontrollbehov. Inte ens mitt under brinnande pandemin låter alla företag de jobba hemma som kan. Under en vecka i januari uppmättes den hittills högsta frekvensen av hemarbete under pandemin i Sverige. Ändå var det inte fler än 40 procent som jobbade hemifrån.
Pandemin har lärt oss att många kan jobba hemifrån men att det också är många jobb som kräver att man är på plats.
* Utbildningsunderskott
Det faktum att skolor i många länder varit stängda i månader eller man bara bedrivit undervisning på distans får stor följder för de unga som drabbas. I fattiga länder går många miste om livsviktiga kunskaper. För många unga är skolmaten deras enda riktiga mål på hela dagen. Även deras långsiktiga hälsa påverkas negativt.
FN:s utbildningsorgan Unesco har räknat ut att 800 miljoner barn världen över fortfarande ett år in i pandemin får ingen eller bristande utbildning på grund av covid. Men trenden är att alltfler länder öppnar sina skolor.
Efter den första entusiasmen I den rika världen att det trots allt går att bedriva undervisning på distans växer vittnesmålen om hur mycket sämre det är än undervisning på plats. Dagens elever går ut med sämre kunskaper vilket försämrar deras löneutveckling och möjligheter att få jobb. Vilket givetvis påverkar samhällsutvecklingen negativt.
* Vaccineringen
Den initiala glädjen över att världen på rekordtid lyckats få fram ett antal högeffektiva vacciner mot covid-19 grumlas av att bolagen inte klarar av att producera för att möta efterfrågan. Hela världen ropar efter vaccin men inte ens de rika länderna tycker att de får tillräckligt mycket, tillräckligt snabbt. Hälften av världens länder har inte ens fått något vaccin ännu.
För att vi ska kunna återgå till normalläge och kunna resa måste hela världen vaccineras. Det kommer att ta tid. Sannolikt är det inte klart förrän tidigast 2022.
Lägg därtill att viruset hela tiden muterar. Det finns redan indikationer på att dagens vacciner inte fungerar lika bra mot exempelvis den sydafrikanska virusvarianten. Nya varianter dyker upp hela tiden. Även om de går att modifiera vaccinerna så kan det behövas nya doser till de som redan vaccinerats för att ge fullgott skydd.
En annan osäkerhetsfaktor är hur länge vaccinet skyddar.
Många länder kommer att införa krav på vaccinpass för att ta emot turister.
* Världspolitiken
Många blickar riktas mot de länder som klarat pandemin bäst. Den framtida supermakten Kina ser ut att bli en vinnare på pandemin. Man har kunnat öka sitt mjuka inflytande i världen genom att erbjuda andra länder först skyddsutrustning och sedan vaccin. Samtidigt som man kan skryta om att kommunistpartiets auktoritära och robusta sätt att hantera pandemin varit mycket framgångsrikt.
Trots att det av allt att döma var i Kina som pandemin tog sin början så har man klarat sig med mycket få döda om man får tro den officiella statistiken. Man är ett av mycket få länder med plustillväxt 2020.
Kina kommer att utnyttja den framgången för att sälja in sitt samhällssystem till andra länder och flytta fram sin geopolitiska position.
Asien (Taiwan, Sydkorea, Japan, Thailand, Vietnam) har generellt lyckats väl med sin coronabekämpning vilket kommer att ge dem fördelar när den är över.
Kanske kan Nya Zeelands premiärminister Jacinda Adern och hennes framgångsrika strategi inspirera demokratier att välja fler kvinnliga ledare.
USA tillhör de länder som hanterat pandemin sämst vilket bara är en av flera orsaker till att landets inflytande i världen minskar. Hur det går framöver beror mycket på vem som kommer att ockupera Vita Husets efter 2024. Blir det en återgång till Donald Trump eller någon liknande honom ökar instabiliteten i världen.
* Baksmälla
Under pandemin har vi försökt hålla humöret uppe. Vi har gått in i krisläge och ställt in oss på att stå ut. När vi om något eller några år återgår till mer normalitet kommer saker som vi förträngt att komma ikapp oss. Sånt som fått stå tillbaka under krisen. Det gäller allt från människor som avstått från att söka vård fast de borde till personliga kriser.
Kvar finns också hotet om nya pandemier. Under 2000-talet har världen utsatts för ett antal farliga virus och pandemier. Forskarna varnar för att fler är att vänta eftersom människans avtryck på jordklotet hela tiden ökar och de vilda djurens utrymme minskar. Vilket ökar risken för att virus överförs från djur till människa.
* Klimatet
Under pandemin har vi flugit och transporterat oss mindre. Vissa industrier har gått på halvfart. Det har påtagligt minskat koldioxidutsläppen. En återgång till mer normalitet innebär också ökade utsläpp och sämre chanser att nå målet om att minska uppvärmningen av atmosfären.
Det positiva är att alltfler regeringar världen över verkar ha insett vidden av och kostnaden för de skador som ett varmare klimat kan ställa till med. För första gången verkar det på allvar finnas en känsla av brådska hos de styrande i världens huvudstäder.
När hörde vi senast både USA:s president och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson tala om klimatförändringarna som ett existentiellt hot?
Samtidigt som alltfler vanliga människor är beredda att ändra sin konsumtion. Pandemin visade att vi inför en akut kris är kapabla att väldigt snabbt ändra vårt beteende. Den insikten kan hjälpa oss att tackla klimatkrisen.
Först efter det kan vi börja andas ut på riktigt.