Brist på tillit ökar risken för krig
En vit ballong som svävar högt upp i stratosfären kan verka oskyldig och ofarlig.
Men när två stormakter inte litar på varandra är det sånt som lätt kan leda till missförstånd och värre saker än så.
Det räcker med ett storkrig i Ukraina mellan Ryssland och Nato. Vi behöver inte ett mellan Kina och USA också.
Spioneri är något allmänheten bara i sällsynta fall kan observera. Men tusentals amerikaner som vände blicken mot himlen kunde se den vita ballongen segla över kontinenten.
Kina påstår att det var en väderballong som kommit ur kurs. Men det litade inte USA på.
President Biden hade till en början inga planer på att skjuta ner ballongen. Regeringen hävdade att människor på marken kunde skadas.
Till slut var det rädslan för att uppfattas som vek mot Kina som fick Biden att fatta beslutet. Han var orolig att republikanerna skulle utnyttja situationen för att undergräva Bidens trovärdighet inför presidentvalet nästa år.
Båda partierna slåss om att vara tuffast mot Kina, USA:s största utmanare på världsarenan.
Bidens främsta utmanare 2024, Donald Trump, gick ut på sina sociala medier med uppmaningen ”Skjut ner ballongen”. Då spelar det mindre roll att det enligt Pentagon förekom flera flygningar av kinesiska ballonger i amerikanskt luftrum under Trumps tid vid makten utan att de sköts ner.
Satelliter kan ge stillbilder
Vrakdelarna av den vita ballongen landade på relativt grunt vatten utanför South Carolinas kust och bärgningen är redan i full gång. Sannolikt kommer det att ta tid för USA att analysera fyndet.
Men så småningom får vi svar om det handlade om en ren väderballong eller inte.
I den högteknologiska tid vi lever där varje kvadratmeter av jorden är täckt av satelliter kan det kännas märkligt att använda en så gammaldags teknik som ballonger för att samla in underrättelseinformation. Men allt beror givetvis på vilken typ av teknik som ballongen försetts med.
Satelliter kan ge stillbilder med fantastisk upplösning. En ballong som rör sig över ett område under längre tid kan uppfatta radiokommunikationer, mobiltrafik och andra rörelser som en satellit inte förmår.
Eftersom ballongen bland annat flög över delstater som Montana där amerikanska kärnvapen finns nedgrävda i underjordiska silos är en av misstankarna att Kina försöker kartlägga hur USA förändrat kommunikationen med och mellan sina kärnvapensajter. De underjordiska bunkrarna är bemannade dygnet runt med operatörer som om de får ordern kan avfyra kärnvapen inom 15 minuter.
En mjukare Xi
En annan teori är att Kina ville testa USA:s beslutsamhet genom att med flit skicka in ballongen rakt över den amerikanska kontinenten med budskapet att Kina har samma kapacitet att spionera som USA.
Den senare teorin rimmar dock illa med den mjukare framtoning som Kinas ledare Xi Jinping försökt signalera de senaste månaderna.
När han och Joe Biden möttes på G-20 mötet i Indonesien i november sågs det som en framgångsrik början på en nystart för relationerna mellan de två stormakterna. Utrikesminister Anthony Blinkens besök i Peking skulle ha blivit ytterligare ett steg på den vägen.
Men på grund av ballongen beslöt Biden att skjuta upp Blinkens besök. Även där spelade inrikespolitiska överväganden stor roll. Om Blinken genomfört sin resa hade det mötts av kraftiga protester från republikanerna.
För drygt 20 år sedan kolliderade ett amerikanskt spionplan med ett kinesiskt stridsflygplan utanför den kinesiska ön Hainan. Det tog flera dagar innan USA lyckades få tag på de kinesiska ledarna. Efteråt beslöt man sig för att upprätta en ”hotline” för att minska risken för att den typen av incidenter inte skulle riskera att leda till oönskade eskalering.
Mörkt moln som bär med sig hot
Den heta linjen fungerade uppenbarligen inte den här gången.
Kommunikationen mellan ledarna i Peking och Washington är minimal. Vilket ökar risken för missförstånd och feltolkningar.
Under Xi Jinping har Kina blivit mer aggressivt och nationalistiskt. Samtidigt upplever Kina att USA försöker stoppa landets utveckling till en konkurrerande supermakt. Den amerikanska regeringen har portat det kinesiska telekombolaget Huawei från 5g-utbyggnaden i USA. En rad restriktioner finns på att exportera amerikansk högteknologi till Kina.
Över allt hänger ett mörkt moln som bär med sig hotet om en direkt konfrontation mellan Kina och USA.
Xi Jinping har öppet deklarerat att han betraktar Taiwan som en del av Kina. En del han tänker ta över med våld om så krävs.
Joe Biden har tre gånger upprepat att USA kommer att försvara Taiwan i händelse av en kinesisk attack.
I en sådan situation framstår vita ballonger inte längre som lika oskyldiga och ofarliga.