Skarpa budskapet till Putin: Fler sanktioner väntar

Uppdaterad 2022-03-13 | Publicerad 2022-03-11

VERSAILLES. EU fortsätter att visa en enad front gentemot Ryssland. Toppmötet i Versailles blev en högtidlig historia med skarpa budskap från unionen i riktning Vladimir Putin. Frågan är hur länge enigheten håller.

Sveriges och Finlands påminnelse om att EU-länder ska hjälpa varandra vid ett yttre angrepp kom upp i toppmötets slutdeklaration, men exakt vad det innebär i skarpt läge är fortsatt oklart.

– Vi talar om Ukrainas framtid, om EU:s framtid och om vår demokratis framtid och det är den historien vi skriver nu.

Det saknades inte allvar när Ursula von der Leyen sammanfattade två dagars EU-toppmöte i slottsmiljö i Versailles.

Platsen var förstås inte vald på måfå. När Emmanuel Macron, i egenskap av Frankrikes EU-ordförandeskap, tog emot övriga stats- och regeringschefer på torsdagen var det till blåsorkestrar och en röd matta som ledde in i slottet där fredsfördraget för det första världskriget skrevs.

Tagit Putin på sängen

På fredagen hade regnet dragit in över Versailles, men samarbetsandan mellan EU-ledarna tycktes inte ha tagit intryck av väderomslaget. Statsminister Magdalena Andersson lyfte själv den gemensamma EU-fronten inför Rysslands invasion av Ukraina som något som kan ha tagit Vladimir Putin på sängen.

– Vi har visat en fantastisk enighet och en känsla av stundens allvar. Det har varit oerhört bra under den här processen, både den enighet vi haft i EU och den transatlantiska länken.

Det gemensamma EU-fördömandet av Rysslands invasion är hårt och tydligt i Versailles. Ett nytt sanktionspaket är under arbete, samtidigt som Emmanuel Macron bekräftade att han skulle hålla ett nytt telefonsamtal med den ryske presidenten senare under fredagen.

Statscheferna på plats i slottet i Versailles för att diskutera Rysslands invasion.

Utöver det slår medlemsländerna fast att man ska höja försvarskapaciteten, minska energiberoendet och bygga en bättre gemensam ekonomisk grund inom unionen.

I klartext: Rusta för ett helt nytt och osäkert geopolitiskt läge, snabbare ersätta rysk gas och olja med förnybar energi och se om sitt hus när det kommer till den gemensamma försörjningen av bland annat livsmedel.

En vinnare i den uppkomna situationen, om den cyniska termen tillåts när det handlar om krig, tycks med andra ord klimatet bli. I övrigt är det svårt att hitta positiva konsekvenser av Rysslands invasion av grannlandet. Och frågan är förstås hur länge de 27 EU-länderna kommer att dra åt samma håll i den helt nya situation som unionen befinner sig i.

– Nu kommer den europeiska enigheten testas i takt med att tiden går och i takt med att kriget kommer att utsätta andra europeiska länder för påfrestningar. Putin-priser på el, Putin-priser på bensin och Putin-priser på mat och därutöver att många människor kommer att behöva fly undan det här kriget, säger Magdalena Andersson efter mötet i Versailles.

Lång och krånglig process

Ukrainas uttryckliga önskan att få ett snabbspår in i EU har inte fått något gehör under toppmötet i Frankrike, även om ett tiotal medlemsländer har tryckt på. Ursula von der Leyen tryckte flera gången i sitt sluttal på att Ukraina ”tillhör den europeiska familjen”, men EU-medlemskap är en lång och krånglig process. Att släppa in Ukraina genom ett sorts undantagstillstånd skulle skicka oklara signaler till de länder som köar för att släppas in sedan länge.

Regnet föll på höjdarna.

Vilket skydd innebär då EU-medlemskapet för Sverige i den utsatta geografiska positionen nära Ryssland? Magdalena Andersson och Finlands statsminister Sanna Marin skrev i veckan ett gemensamt brev där man påminde om den solidaritetsklausul i Lissabonfördraget som slår fast att andra länder ska ställa upp om ett EU-land blir angripet. Formuleringen finns med i fredagens slutdeklaration, något Magdalena Andersson är nöjd med, men fortfarande råder stor osäkerhet kring hur det ska uttolkas. Gäller löftet om hjälp också rent militära insatser?

Under torsdagen pressades statsministern i frågan och menade att Sverige ”självklart” skulle vara redo att bidra med det som behövs, också militärt, om ett annat EU-land angrips. Hur andra länder ställer sig till saken lär vi få anledning att återkomma till.