Börsen en lindans utan skyddsnät
Finansbubblor brukar oftast blåsas upp lite i smyg.
2026 års AI-hysteri står i gul varningsväst på en kulle och ropar i megafon.
Och investerare kan inte längre räkna med att bli räddade om det kraschar.
Marknaden kan förbli irrationell längre än du kan förbli solvent.
Så lyder ett talesätt på börsen. Innebörden: även den som har helt rätt kan få väldigt fel. På finansmarknaden är nämligen tajming allt.
Den som började positionera sig för en krasch i internetaktier hösten 1998 eller spekulerade i en amerikansk bostadskrasch 2005 fick utstå svidande förluster innan profetian slog in.
En som vet hur det känns är Michael Burry, känd för att ha tjänat stora pengar under finanskrisen 2008. Men innan bubblan sprack gick hans fond så dåligt att kunderna ville ha tillbaka sina pengar (bland annat skildrat i filmen The Big Short).
Nu är det samma läge igen. Redan 2023 började Michael Burry varna för en ny it-bubbla och i november förra året startade han en Substack på temat att en AI-krasch närmar sig.
Sedan dess har kurserna bara fortsatt uppåt.
Det senaste dryga året har levererat kriser och problem så att det räcker för en halv livstid; tull - och handelskrig, öppet bråk inom Nato om Grönland och så Iran-kriget som utlöst den värsta oljekrisen i historien med hot om både inflation och lågkonjunktur.
Konflikten har också knuffat upp räntan på världens galopperande statsskulder till de högsta nivåerna på ett par decennier – något som normalt borde vara ett tjutande larm om dåliga tider.
Börsen: hold my beer.
I skrivande stund nosar Stockholmsbörsen återigen på all-time-high, Tokyo noterade precis rekord och i New York sattes kursrekord så sent som i torsdags.
Den som är lagd åt kamrers- och ordning och reda-hållet har inte precis några problem att hitta tecken på en bubbla.
Några axplock:
De bolag som ingår i det amerikanska indexet S&P 500 värderas till över 40 gånger vinsten i genomsnitt. Den enda gången den siffran tidigare har passerat 40 under de senaste 145 åren är år 2000, före dotcom-kraschen, skriver Wall Street Journal.
Värdet på hela USA-börsen motsvarar 234 procent av landets BNP, jämfört med 140 procent innan dotcom-bubblan sprack.
Marknaden är mer koncentrerad till ett fåtal bolag i historien där tio företag står för 40 procent av värdet i det amerikanska börsindexet S&P 500.
Ett amerikansk index för halvledarföretag, PHLX Semiconductor Index, har gått upp med 70 procent i år och med 155 procent på ett år.
AI-bolag kastar sig in på börsen till prislappar som trotsar alla traditionella sätt att värdera bolag. SpaceX väntas gå till börsen med en värdering på 2 000 miljarder dollar eller över 100 gånger omsättningen, och Anthropic och OpenAI till mellan 40 och 50 gånger.
När dessa bolag är på börsen kommer de tio största företagen i världen sett till börsvärde alla att vara kopplade till AI-boomen.
Så där fortsätter det.
Den hypersnabba expansionen av datacenter och AI har i storlek jämförts med järnvägsbyggandet i slutet av 1800-talet och telekominvesteringarna i slutet av 90-talet som båda slutade med en krasch.
Det är inte bara i USA som det är febrigt kring AI. På Stockholmsbörsen har bolaget Sivers Semiconductor gått upp 2000 procent bara i år och Silex Microsystems har stigit med 230 procent sedan noteringen för tre veckor sedan.
Det går självklart också att hitta argument för att det inte är en bubbla. En stor skillnad mellan år 2000 och nu är att flera av de största företagen den här gången inte är några förhoppningsbolag utan tjänar mycket pengar.
Chiptillverkaren Nvidia som nu har ett börsvärde på 5200 miljarder dollar eller över 48 000 miljarder kronor hade första kvartalet intäkter på 760 miljarder kronor och en vinst på drygt 540 miljarder. Även bolag som Meta, Alphabet och Microsoft är väldigt lönsamma.
Men hela boomen bygger på att de enorma investeringar som görs i AI kommer att generera stora vinster. Annars kommer Nvidia och de andra halvledarföretagens försäljning förr eller senare att tvärnita och börskurserna att falla ihop som en tom säck.
Men den kanske mest intressanta skillnaden mellan år 2000 och 2026 är att medan det rådde allmän optimism runt millennieskiftet så är det nu rena undergångsstämningen.
Amerikanerna har inte varit så här pessimistiska om ekonomin på sjuttio år, drivet bland annat av stigande bensinpriser. Och amerikanerna är väldigt skeptiska till AI. Två av tre tror inte att tekniken kommer gynna den breda massan.
Ett argument som ibland lyfts fram till varför börsen trotsar alla kriser och fortsätter upp är att investerare räknar med att få hjälp om något händer. Efter finanskrisen stoppades en härdsmälta genom att stater räddade banker och centralbankerna sänkte räntan. Under pandemin strösslade regeringar med pengar och världen översvämmade centralbankernas nytryckta pengar.
Det har ändrat psykologin på marknaden och ökat viljan att ta stora risker. Det är lätt att bli kung på kasinot om man vet att pappa alltid kommer och betalar efteråt.
Varje kris och nedgång har bara setts som ett läge att köpa in sig.
Men det är inte säkert att räddningspatrullerna kommer att kunna mobiliseras nästa gång, påpekar ekonomen Mohamed El-Erian i Financial Times.
De höga statsskulderna gör att de flesta länders handlingsfrihet är begränsad. Och centralbankerna är bakbundna av inflationen som är på väg upp.
Att skyddsnätet i tysthet plockats undan är inget som tycks ha sjunkit in.
Möjligen är talet om bubbla helt feltänkt. Kanske kommer förändringarna genom AI att vara så genomgripande att våra hjärnor inte räcker till för att förstå det, och gör att traditionella sätt att se på marknaden inte längre är relevanta.
Så kan det förstås vara. Men samtidigt visar några tusen års finanshistoria att det farligaste som finns är att intala sig att det är annorlunda den här gången.
Marknaden kan förbli irrationell väldigt, väldigt länge. Men inte för evigt.