I skydd av corona käkar Kina upp Hongkong

Medan världen är fullt upptagen med att lägga all kraft på att bekämpa coronaviruset så passar Kina på att mumsa i sig den forna brittiska kronkolonin Hongkong.

När Kinas säkerhetstjänst kan börja operera fritt i Hongkong är det risk för mycket hårdare tag mot demokratiaktivister.

För drygt ett halvår sedan stod jag i universitetsprofessorn Kenneth Chans tjänsterum på 12:e våningen och tittade ned mot en av de kinesiska arméförläggningar som finns i territoriet. Han berättade hur han kunde se soldaterna träna i full stridsmundering tre gånger varje dag. Han var orolig för att de skulle ingripa för att stoppa de demokratiska protesterna i Hongkong riktade mot Kinas försök att begränsa territoriets frihet.

Nu verkar det som den tidpunkten kommit.

Även om det inte är säkert att armén är verktyget.

Kravallpolis på gatorna i Hongkong under söndagens demonstrationer.

Under kommunistpartiets folkkongress som just nu pågår i Peking ska beslut tas om att införa nya säkerhetslagar i Hongkong som skulle göra det olagligt att demonstrera mot regimen.

Detta trots att Hongkong har sin egen lagstiftande församling där normalt alla nya lagar måste godkännas.

Men det verkar som Kina slutgiltigt tröttnat på att ha ett demokratiskt fönster på sitt eget territorium. Det sticker i ögonen på kommunistpamparna i Peking när människor i Hongkong kan demonstrera på gatorna mot regimen och för att få behålla de demokratiska fri- och rättigheter som Kina lovade att upprätthålla till åtminstone 2047 när britterna lämnade tillbaka Hongkong till Kina 1997.

De nya säkerhetslagarna skulle ge kinesisk säkerhetspolis tillåtelse att operera i Hongkong.

Anställda i Hongkongs finanskvarter demonstrerar på sin lunchrast i protest mot polisens brutalitet, men också för att visa att de stödjer demokratirörelsens krav på den lokala regeringen. Bilden är tagen i november 2019.

Oacceptabel risk

President Xi Jinping anser att Hongkong utgör en oacceptabel risk för att krav på demokrati och frihet ska sippra in i övriga Kina. Han är inte beredd att vänta till 2047 för att eliminera den risken.

Kina har länge försökt att skynda på processen med att kinesifiera Hongkong. Därför har demokratirörelsen hela tiden växt i Hongkong sedan den första riktigt stora revolten, den så kallade Paraplyrevolutionen 2014.

Det som fick miljontals människor att gå ut och demonstrera förra året var en ny lag som skulle göra det möjligt att utlämna misstänkta brottslingar till Kina. Något befolkningen ansåg var ett hot mot rättsäkerheten i ett territorium vars rättssystem fortfarande är grundat i en brittisk tradition.

Befolkningen lyckades med det omöjliga. Kinas marionett i Hongkong, Carrie Lam, drog tillbaka lagförslaget.

Trots det senaste årets tidvis mycket våldsamma protester där polis med stora mängder tårgas och med vattenkanoner försökt avbryta protester har Kina inte ingripit direkt.

Men precis som professor Kenneth Chan har många sett det som en tidsfråga innan det skulle ske.

Kenneth Chan, statsvetare i Hongkong.

Att Kina väljer att slå till nu är ingen slump. Hela västvärlden är mer eller mindre lamslagen av coronapandemin. Allting handlar om att försöka rädda människoliv på hemmaplan och att försöka minska de ekonomiska skadeverkningarna. I det läget är det inte många som på allvar orkar engagera sig för att försöka hindra Peking från att sätta sina planer i verket.

”President Xi Jinping anser att Hongkong utgör en oacceptabel risk för att krav på demokrati och frihet ska sippra in i övriga Kina”, skriver Wolfgang Hansson.

Bricka i maktstrid

I skuggan av covid-19 kan det kinesiska kommunistpartiet relativt riskfritt och utan stor uppmärksamhet montera ner demokratin i Hongkong.

Det enda riskmomentet är egentligen USA där en relativt färsk lag tvingar landet att införa sanktioner mot Kina ifall Hongkongs oberoende hotas. USA verkar också se Hongkong som en bricka i maktstriden mot Peking där USA försöker förhindra att Kina kan iklä sig rollen som ny supermakt i regionen och i världen.

Därför kan det hända att Kina i ett första steg nöjer sig med att slå ner demonstrationerna och döma ett gäng aktivister men låter fria medier fortsätta existera i viss mån. Men i allt utom på pappret kommer det i fortsättningen att vara makthavarna i Peking som bestämmer över Hongkong.

Sannolikt hade det hänt i vilket fall som helst när övergångsavtalet med Storbritannien går ut 2047. Om kommunistpartiet fortfarande styr då är det ingen som tror att man skulle fortsätta acceptera ett fritt och demokratiskt Hongkong.

Målet är att Hongkong ska bli som vilken annan stad som helst i Kina där ledarna i Peking kan peka med hela handen när helst de vill.

Då väger sju miljoner hongkongbors längtan efter demokrati och frihet lätt.