Paolo Roberto kommer att dömas i löpande band-projekt
Paolo Roberto, misstänkt för sexköp, kan vara dömd inom en vecka.
Det går ofta undan sedan projektet ”Snabbare lagföring” för ett par år sedan inleddes.
Polisen genomförde i går kväll en razzia mot en lägenhetsbordell på Östermalm i Stockholm och grep 11 misstänkta sexköpare.
En av dem är programledaren och krögaren Paolo Roberto, som enligt Aftonbladets källor kommer att få någon form av dom redan inom några dagar.
Det låter onekligen som att polis, åklagare och domstol kommer tvingas rappa på. Och det är precis vad som ofta sker nuförtiden i Stockholm.
Projektet inleddes i huvudstadens norra del i januari 2018 och syftade till att utveckla de rättsvårdande myndigheternas förmåga att snabbare utreda och lagföra viss kriminalitet.
Fyra kriterier ställdes upp för att en person som är myndig och som misstänks för brott ska hamna i snabbspåret:
- Förundersökningen leds av polis.
- Brottet får ha högst tre år i straffskalan
- Gärningspersonen ska vara påträffad på brottsplatsen.
- Brottet ska vara enkelt att utreda.
Poliser som rycker ut på larm eller som slår till efter spaning ska avgöra om det lämpar sig för snabbspår.
Om så är fallet ska förundersökningen i princip göras klar på plats. Sedan ska åklagare avgöra om det blir strafföreläggande, avgöras på handlingar eller går till åtal och förhandling.
Hur det blir i Robertos fall har jag ingen aning om, men det är i sammanhanget inte oväsentligt att ett strafföreläggande utfärdat av åklagare har samma kraft som en dom i tingsrätt.
Jag var själv på plats i Stockholms tingsrätt tidigare i år och bevittnade hur det kan gå till. Rättegångar hölls på löpnade band.
Innehav av kniv, stöld av jacka, ännu en kniv... Tre huvudförhandlingar på en dryg timme som alla resulterade i fällande domar som lästes upp på plats.
Detta sätt att arbeta har tydliga fördelar. Det blir en snabb reaktion på brott. Högarna av dussinkriminalitet växer inte. Resurser frigörs till allvarligare brott.
Naturligtvis finns det anledning att hålla ett vakande öga på arbetssättet. Men att det går fort innebär inte nödvändigtvis förluster för rättssäkerheten.
I januari i år fattade regeringen det kloka beslutet att utreda hur försöket ska göras permanent.
Det är kriminologiskt mycket intressantare än det ständiga politiska idisslandet av ofta meningslösa straffskärpningar.