Ta rygg på en 70-plussare om du känner dig vilsen och rädd

Det tar inte slut.

När man trodde att det skulle ljusna, blir det bara värre.

Men vi klarar det här, om ni yngre lär av oss äldre.

Hoppet väcktes. 300 biljetter till bandy utomhus på Zinkensdamms idrottsplats i Stockholm. Det verkade inte omöjligt.

Så sänktes siffran till 50. Fortfarande chans på biljett, fart och fläkt och läckra bandymål. Promenera dit och hem för att undvika kollektivtrafiken. Se något annat än den egna lägenheten, hyllorna på Ica under veckohandlingen och plexiglasskivan i butiken dit alla paket kommer.

Så släcktes också det lilla hoppet.

 

Jag undrar om ni yngre som nu ska följa nya, tuffa råd förstår hur de flesta äldre levt sen i mars.

Vi har lidit, det har varit tufft, men vi kan det här.

Vi har inte varit på krogen efter klockan 22 en enda gång sen pandemin startade. Knappt varit där alls, mer än något enstaka tillfälle utomhus i somras.

Vi har inte varit på gym, vi tränar hemma med Sofia.

Vi läser biblioteksböckerna i paddan, ser film på tv och var sju personer som begravde den äldre släktingen i somras.

Vi har en liten grupp närstående som är de enda vi träffat de senaste åtta månaderna, med undantag för ytterligare några som vi såg kortare stunder utomhus i somras.

Ta rygg på en 70-plussare, du som känner dig vilsen och rädd i det nya Sverige, skriver Britta Svensson.

Vi handlar mat en gång i veckan, på tider då få andra är i butiken, eller får matvaror hemskickade. Allt som inte kan levereras hem beställer vi på nätet och hämtar på paketutlämningsstället på en tid när ingen annan är där.

Vi har inte åkt kollektivt sen i mars. Vi går, cyklar, åker bil och sitter hemma.

Vi har levt länge, och under den tiden känt på att vara arbetslösa, förlora våra besparingar, råka ut för olyckor, mista någon vi älskat. Vi har sett andra människor gå under, vi har varit förtvivlade, saknat hopp. Det har hänt att vi har varit sjuka, deprimerade och inte sett någon framtid.

Vi kan det här.

Så fråga gärna oss om hur man gör. Hur man möter tuffa utmaningar, och ändå håller igång livet.

 

Det är många som påstått att man behöver vara digitalt kompetent för att klara isoleringen under pandemin. Om det vore sant hade alla digitala ungdomar suttit hemma och undvikit att sprida smitta.

Det är helt andra kompetenser som krävs, och vi äldre har dem. Vi är uthålliga, vi kan nöja oss med lite, och vi har ett större perspektiv på livet.

Det har också sagts oräkneliga gånger av yngre att ”vi måste skydda våra äldre”.

Men vi tillhör inte någon annan, vi har ett eget människovärde, och de flesta av oss kan skydda oss själva. 

Vi är många äldre som i månader har agerat så att vi varken blivit smittade, eller smittat någon annan. Vi förstår oss på hur man bäst agerar som privatperson i den situation som är nu.

Vi kan tvätta händerna, lämna platser som inte känns bra att vara i, och sätta på oss munskydd när vi tycker att det behövs.

Så ta rygg på en 70-plussare, du som känner dig vilsen och rädd i det nya Sverige, där alla måste ta ansvar.

Vi klarar det här.

Vi byggde det här landet, och inget jäkla virus ska ta det ifrån oss.

 


Det är ett riktigt ljus i mörkret att Sportbladet Play sänder alla matcher i elitserien i bandy. Bandy är egentligen en sport som ska upplevas live, men nu slipper man frysa om fötterna och får se målen i repris.
Nu har jag tagit vaccin mot både säsongsinfluensan och pneumokocker, en spruta i varje arm. Gratis för alla 65-plussare i år. Nästa år blir det vaccin mot covid-19. Alla personer 70 år och äldre ska prioriteras.
Fernando Germond Correa, 70, har anmält Folkhälsomyndigheten till Diskrimineringsombudsmannen, DO, för åldersdiskriminering. ”Jag känner inte igen mig i hur de beskriver 70-åringar”, säger han.