Nya terrorlagar – men kommer de att hålla?

Justitieminister Morgan Johansson såg påtagligt nöjd ut då han i dag presenterade vad han beskrev som den största och viktigaste förändringen av terrorlagarna på 20 år.

Det var en dag för kamerablixtrar och visad politisk handlingskraft och dysterkorparna som kraxat att de nya paragraferna inte kommer att fungera var vänliga nog att hålla sig undan.

Presskonferensen hölls ett par timmar efter att regeringen fattat beslut om ett utkast till ny lag som i sedvanlig ordning ska granskas av lagrådet, en myndighet som består av rutinerade domare som utfärdar utlåtanden som politikerna endast undantagsvis fäster vikt vid.

Terrorism ska för femtioelfte gången bli lite mer kriminellt än vad det alltid har varit.

Justitieministern kallar regeringens nya utkast för den största och viktigaste förändringen av terrorlagarna på två decennier.

Den här gången handlar det om att bestraffa den som deltar i en terrororganisation, exempelvis rekryterar nya medlemmar, utför transporter eller ordnar möteslokaler. Brottsligt blir även samröre, som att sälja vapen eller fordon till dessa grupperingar.

Fiffigt nog kombineras lagändringen med en uppdatering av signalspaningslagen, som tio år efter FRA-debatten häromsistens gick att driva igenom utan krångliga protesstormar.

Upp till sex års fängelse om brottet är grovt, vilket det anses vara om det handlar om deltagande i islamistiska mordförband som IS och al-Qaida, lät Johansson meddela innan han övergick till att bre ut sig om sin senaste straffrättsliga landvinning i intervju efter intervju med tidningar, radio och tv.

Paragraferna kan vara meningslösa

Knappt hade tv-kamerornas lampor slocknat innan den gamla vanliga cirkusen var igång.

– För lite och för sent, muttrade moderater.

– Alliansen gjorde inte ett dugg på området under sina åtta år vid makten, kontrade justitieministern och mös vidare.

Viktigare än detta förutsägbara käbbel är frågan om föreslagna lag får effekt.
Det är naturligtvis väldigt bra om terrorister som i dag går fria buras in. Det är stötande och potentiellt mycket farligt att människor som kan ha begått ohyggliga brott kommer hem och skrotar runt på gator och torg.

Men det är allt annat än säkert att de nya paragraferna åstadkommer förändring. Remissinstanser har varnat för att de blir svåra att tillämpa i praktiken och därmed är meningslösa.

Svårt att bevisa

Knivigt kan det också bli för en domstol att avgöra vilka grupper som är terroristorganisationer. Världssamfundet har inte lyckats enas om en definition av vad terrorism är och Sveriges lag är på denna punkt inte ett under av klarhet.

Inget fel på tingsrätten i Skövde, men att lämna till den stackars domstolen att avgöra den här sortens komplexa och i grunden politiska frågor är varken snällt eller förtroendeingivande.

Innan bilden har klarnat och prejudikat skapats kan några kurder som har lämnats i fred i årtionden till sin förvåning upptäcka att de än en gång är terrorister eller några suspekta vänsterfigurer ha oturen att stöta på sverigedemokratiska nämndemän.

Risk finns också för egendomliga domar i vilka sjuksköterskor eller läkare befinns vara skyldiga till samröre med terrororganisationer efter att ha opererat eller vårdat en skadad människa.

Det går inte heller att utesluta att den jobbiga högsta domstolen kommer fram till att lagen krockar med den grundlagsfästa föreningsfriheten och underkänner den.

Att det bara blir pannkaka av allting är med andra ord inte omöjligt.

Om så skulle ske får vi trösta oss med någonting som hela tiden glöms bort i debatten, nämligen att mord och sprängande av bomber och annat elände som terrorister ägnar sig åt är kriminellt sedan länge.

Problemet är inte att lagar saknas. Problemet är att det är mycket svårt att bevisa terrorbrott begångna i konflikthärdar.

Ett problem som inte upphör att existera bara för att nya paragrafer produceras, hur mycket än justitieministrar och oppositionspolitiker drömmer om motsatsen.