Putins lakejer ser ut att lyckas
Georgien är på väg att bli nästa heta konflikthärd mellan Ryssland och väst.
Precis som med Ukraina så vill Vladimir Putin förhindra att Georgien blir medlem av EU och Nato.
Det ser ut som hans lakejer är på god väg att lyckas.
Se kaoset i Georgien – vattenkanoner och bränderNär Georgiens regering i går meddelade att de pausar alla medlemsförhandlingar med EU så var det egentligen bara en bekräftelse på att landet självt är på väg att straffa ut sig.
Att det ändå fick tusentals demonstranter att ge sig ut på gatorna beror på att 80 procent av georgierna enligt opinionsmätningar vill att landet ska bli medlem av EU. De ser nu med ilska och förtvivlan på hur makthavarna i stället rör sig i riktning mot Ryssland.
En av de som gick längst fram i demonstrationståget var landets president Salome Zourabichvili som anklagar regeringen för att ha ”förklarat krig mot sitt eget folk”.
Hon och de övriga konfronterade kravallpolisen och ifrågasatte om de tjänar Georgien eller Ryssland. Polisen svarade med vattenkanoner, pepparsprej och tårgas.
Presidenten sitter bara fram till årsskiftet när hon ersätts av en regimtrogen före detta parlamentariker med anti-västliga åsikter.
Då har det ledande partiet Georgiens dröm fullbordat sin 180 graders-sväng, av många kallad en kupp, och kör med full fart mot Moskva i stället för Bryssel.
Det började redan tidigare i år när regimen drev igenom en agentlag som klassar organisationer som tar emot pengar från utlandet som utländska agenter. Lagen är mer eller mindre en kopia av den lag som Ryssland infört och som lett till att man i princip har stängt ner alla civilsamhälles-organisationer.
Ljuv musik för Putin
Georgien har också i likhet med Ryssland infört lagar riktade mot homosexuella.
När landet höll parlamentsval i slutet av oktober utropade sig Georgiens dröm till segrare med 54 procent av rösterna.
Valresultatet ifrågasattes dock av utländska valobservatörer som pekade på att en rad oegentligheter förekommit. EU-parlamentet antog i går en resolution där man slog fast att valet inte gått rätt till och krävde nya val inom ett år. Man vill också införa sanktioner mot landets premiärminister Irakli Kobakhidze.
Då hade EU redan meddelat regeringen i Tbilisi att landet omöjligen kunde bli medlem av EU med de nya lagar som stiftats eftersom man helt enkelt inte uppfyller EU:s krav på demokrati och mänskliga rättigheter.
Regimens svar är att själva pausa alla förhandlingar fram till 2028.
För Vladimir Putin är det som händer i Georgien ljuv musik och ett tecken på att hans aggression mot Ukraina även fungerar som avskräckande signal till andra före detta Sovjetrepubliker som drömmer om en framtid i den europeiska gemenskapen snarare än i den ryska.
Ändrat läge
Georgiens dröm grundades av oligarken Bidzina Ivanishvili som har starka band till Ryssland. Formellt leder han inte partiet längre men anses vara den som egentligen styr i kulisserna.
Det är bara ett år sedan EU gav Georgiens status som kandidatland. Detta i förhoppning om att det skulle stärka de EU-vänliga krafterna i landet som tidigare lyckats skriva in i landets grundlag att man har EU-medlemskap som ett mål.
Sedan dess har läget ändrats radikalt.
Kampen om vart Georgien är på väg har pågått ända sedan Rosornas revolution 2003 då landet fick sin första demokratiskt valda regering som snabbt närmade sig väst.
Det gillade inte Putin som 2008 invaderade Georgien som en varning både till landet och till väst. Ryssarna lämnade men la under sig två utbrytarområden.
På samma sätt försökte Putin stoppa Ukrainas väg mot EU och Nato genom att annektera Krim 2014. En första etapp som i februari 2022 kulminerade i den fullskaliga invasionen av Ukraina.
Av de forna Sovjetrepublikerna är det Ukraina, Georgien och Moldavien som mest framhärdat i sin vilja att lämna det ryska imperiet. Något Putin inte vill acceptera.
Trumps roll
När det nyligen var val i Moldavien förekom röstköp initierade av ryska krafter och det var med en hårsmån som landets demokratiska president Maia Sandu lyckades behålla makten trots att även där en klar majoritet av befolkningen önskar att Moldavien blir medlem av EU.
Genom att stötta de ryssvänliga krafter som finns i både Georgien och Moldavien hoppas Putin kunna destabilisera länderna i så hög grad att de helt enkelt inte kvalificerar sig för EU-medlemskap.
Ryssland och Georgien har för närvarande inga diplomatiska förbindelser men närmanden har skett på senare tid.
Under ett besök i Kazakstan hyllade Putin ”modet och den karaktär” de georgiska myndigheterna visat genom att driva igenom agentlagen.
Frågan är vad som händer med västs stöd till de demokratiska krafterna i Georgien och Moldavien när Donald Trump flyttar in i Vita huset i januari.
Länderna riskerar då att bli brickor i ett förhandlingsspel mellan Putin och Trump om att få slut på kriget i Ukraina.