Kollektiv ångest drabbar Europa – men hopp finns

Publicerad 2022-10-17

Europa har drabbats av kollektiv ångest och hopplöshet. Det ser likadant ut överallt.

Samma oro för elräkningar och ekonomisk kollaps.

Samma hjälplöshet inför hur Europa ska lyckas lösa energikrisen samtidigt som man ska rädda klimatet.

Efter en två veckor lång resa i Europa i energikrisens spår är detta några gemensamma saker som jag tycker sticker ut.

Energisituationen kan skilja sig mellan länderna. Tyskland har sitt extrema beroende av rysk gas. Italien sin brist på egna energikällor och Frankrike det stora beroendet av en kärnkraft som delvis havererat på grund av ålder och klimatförändringar. Sverige är i stort sett oberoende på energi men ändå drabbat på grund av att elmarknaden i Europa är sammankopplad.

Oavsett var i Europa folk bor är effekterna av energikrisen på människor och företag desamma. En slags kollektiv chock går igenom hela kontinenten. Samtidigt är det få som känner att de själva kan göra något för att påverka situationen.

Först var det pandemin som lamslog det normala livet. Knappt hade vi börjat återhämta oss efter den så invaderade Ryssland Ukraina och skapade oro på hela kontinenten. Ovanpå det kom Putins energikrig som fått Europa att börja gå ner för räkning.

Patrizia Berterano, hovmästare på krogen Movida i Milano.

Från resan minns jag särskilt hovmästarinnan på krogen Movida i Milano. Brodern äger restaurangen och hon har arbetat där i 20 år. Pandemin klarade de med nöd och näppe men nu håller elräkningarna på att knäcka dem.

Hon berättade att hon är allvarligt oroad att hon ska hamna på gatan efter nyår om Movida tvingas stänga eftersom även hennes man jobbar där.

Fruktan

Äkta fruktan syntes i hennes ögon. Det var inget hon bara sa.

Vi talar här om ett etablerat par med två barn som båda tillhör medelklassen. Tills nyligen kunde de resa på semester utomlands. Nu är det rädda att sluta som uteliggare.

De är en mardröm som de inte är ensamma om. Stora delar av medelklassen hotar att utraderas om energipriserna stiger så mycket i vinter som experterna fruktar. Särskilt gäller det i det ekonomiskt svagare Sydeuropa.

Tyskland har redan klubbat ett hjälppaket på 2 000 miljarder kronor. Italien med en statsskuld på 135 procent har inga sådana ekonomiska muskler. I Frankrike har man just nu ett tak på elpriset men det är på väg att fasas ut. Det kostar helt enkelt staten för mycket pengar.

 

”Om detta inte är en perfekt storm vet jag inte hur en sådan ser ut”

 

Miljontals jobb står på spel liksom miljoner människors privatekonomi.

Vid sidan av en hotande ekonomisk kollaps finns ytterligare ett hot som på sikt är ännu större än de ökade energikostnaderna. Klimathotet.

Det hemska är att mycket som olika länder gör nu för att möta den akuta energikrisen eldar på koldioxidutsläppen och gör det ännu svårare att nå klimatmålen.

I Tyskland besökte jag ett kolkraftverk söder om Bremen som mer eller mindre stängts av men som på dödsbädden beordrats att dra igång för fullt igen för att rädda tyskarna från att frysa i vinter.
Kvalitetschefen kände stolthet över att kunna bidra men han ville samtidigt att hans två döttrar skulle kunna leva i en fossilfri framtid.

Lokalbefolkningen jag pratade med tyckte beslutet var rätt för att lösa ett akut läge men även de våndades över att hotet om irreversibla klimatförändringar därmed växer.

Italien går samma väg. Kolkraftverk som skulle stängas får leva vidare.

Just i Italien känns kopplingen mellan energikrisen och klimathotet extra tydligt.

Ett av de största vattenkraftverken längs Po-floden går på sparlåga på grund av vattenbrist som utlösts av för lite snö och regn.
Längre nedströms får bönderna för lite vatten till sina åkrar samtidigt som man haft en rekordtorr sommar och höst. Vilket lett till halverade skördar och därmed mindre matproduktion.

När vattenkraften inte längre levererar lika mycket energi tvingas Italien istället importera mer naturgas som bidrar till mer utsläpp.

En ond cirkel som förvärrar problemen.

Lösningen

Sådan är människans natur. Ställd inför ett kortsiktigt och ett långsiktigt hot väljer vi alltid att fokusera på det kortsiktiga av ren överlevnadsinstinkt.

Jag avslutade min och fotograf Jerker Ivarssons resa på en jättelik anläggning i södra Frankrike som jag inte ens visste existerade för en månad sedan.

Vid fusionsanläggningen Iter försöker forskarna tänja gränserna för vad som är möjligt genom att utvinna energi ur vanligt havsvatten.
Om de lyckas kan det bli lösningen på världens energiproblem.

Vi kan få ren energi som är ofarlig att producera och inte efterlämnar något farligt avfall som kärnkraften. Vätgas är ett annat område där många lovande försök pågår.

Det kommer att ta tid men ny teknik är på gång.

Mitt i allt det mörka känns det ändå hoppfullt att människan aldrig slutar leta efter lösningar hur hopplöst läget än ser ut.

Publisert:

LÄS VIDARE

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Mikael Hedmark, Jenny Åsell
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET