Tidökompromissen lugnar inte kritikerna
– Många sa att vi inte skulle kunna komma överens om arbetskraftsinvandring, inledde migrationsminister Johan Forssell dagens presskonferens med att säga.
Den petigt lagde skulle möjligen invända att det skeptikerna egentligen har sagt är att Tidöpartiernas politik inom detta område är anmärkningsvärt enfaldigt.
Svenska Dagbladets moderata ledarsida har morrat, högerns kommunalråd i glesbygd har klagat, den borgerliga tankesmedjan Timbro har suckat högljutt…
Men för all del, det är fredag och försommarvackert i huvudstaden och i Rosenbads presscentrum meddelades att 27 yrken undantas från det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandring.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz tog över efter Forssell.
– Människor som arbetar och gör rätt för sig ska kunna stanna i Sverige, förkunnade han.
Ja, så brukar det låta från regeringen. Men det hindrar inte pressen från att hela tiden hitta nya historier om hyggligt folk som stigit upp i ottan och släpat sig sig till jobbet och som inte begått brott plötsligt ska slängas ut från ett land de har bott länge i och rotat sig i.
Britz sade någonting om nya regler och undantag och jag kom på mig själv med att tänka på hur han som nytillträdd minister skapade gnissel.
I Tidöavtalet slogs det fast att arbetskraftsinvandring från länder utanför EU måste tjäna 100 procent av medianlönen i Sverige, som i år är 37 100 kronor.
Det skulle innebära adjö till nästan var fjärde arbetskraftsinvandrare, motsvarande 11 600 personer, enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst.
– Skadligt för Sverige, dundrade den nytillträdde Britz.
I sak hade han rätt. Nationen hade stannat om 100 procent genomförts. Men sverigedemokraterna blev förbannade på arbetsmarknadsministern och pressens rubriker ropade om en spricka i Tidösamarbetet.
Nu stod dock arbetsmarknadsministern och var stolt över kompromissen på 90 procent och när han var klar var det dags för en sverigedemokrat och en kristdemokrat att säga några ord och sedan tog Forssell över igen och prisade sin regering för ännu en historisk bedrift.
Bland de 27 yrkena som undantas märks bland annat ingenjörer, olika arbeten inom it, svetsare, skogsarbetare, slaktare.
Klokt nog finns här även delar vården, exempelvis undersköterskor.
För dem blir kravet 75 procent av medianlönen, dvs 27 825.
I vilken mån det blidkar de arga kritikerna återstår att se. Fackbossar lär fräsa att lönegolv underminerar partsmodellen. Näringslivet kommer att ställa högljudda frågor om varför inte exempelvis krogpersonal undantas. Oppositionen lär ha invändningar.
Knappt var presskonferensen över innan kritiker hörde av sig till redaktionerna och erbjöd ilskna kommentarer.
Tidöpartierna har rätt i att tidigare regler var för slappa. Människor utnyttjades av skrupelfria arbetsgivare och människosmugglare, människor arbetade under orimliga förhållanden till för låga löner, hamnade i utanförskap.
Någonting behövde göras.
Men turerna har varit många och märkliga och Tidöpartierna borde ha kunnat hantera den här heta potatisen skickligare än vad de gjort.