Ge oss riktiga svar i stället för floskler

Svenska myndigheter måste vara konkreta om coronaviruset, skriver Peter Kadhammar.

I torsdagens Aktuellt skulle avdelningschef Britta Björkholm på Folkhälsomyndigheten svara på frågor. Tyvärr var svaren så vaga att tittarna knappast blev klokare.

Ryktesspridning är en av de stora farorna när fienden står för dörren.

Nu har vi en fiende som alla vet finns men som ingen kan se. Jordmånen för rykten kan inte bli bättre.

I det läget försöker myndigheter i vartenda land lugna sina medborgare. Kina, Iran, Sydkorea, Italien, Sverige – länderna har inte mycket gemensamt mer än oron för smittan.

Vi brukar vara överens om att demokratin är överlägsen diktaturen. I Kina mörkade myndigheterna först att en livsfarlig epidemi hotade medborgarna. I Iran stod vice hälsominister Iraj Harirchi och tonade ner faran samtidigt som han torkade sig i ansiktet, torkade och torkade för han var själv smittad.

I en demokrati ljuger inte myndigheterna för medborgarna. I Sverige råder öppenhet.

Men öppenhet kräver också konkretion, annars blir den en chimär.

En avdelningschef på Folkhälsomyndigheten ska förmodligen vara en garanti för kunniga och exakta svar. Annars kan myndigheten lika gärna skicka fram en professionell informatör som är van vid media.

Så många exakta svar fick inte de som såg Aktuellt.

Jag har all respekt för Britta Björkholm och de svårigheter Folkhälsomyndigheten har att hantera en extremt föränderlig situation. Men om myndigheten skickar fram en person för att informera bör den personen vara taggad med senaste fakta. Nu fick vi svar som dessa:

Hur det står till med de smittade:

– Så vitt jag förstår mår de som är smittade fortfarande väl ... bra.

Om uppgiften att den smittade i Uppsala varit på sin arbetsplats med symtom. Flera hundra personer finns på arbetsplatsen.

– Jag vet inget mer om det fallet. Det jag kan säga är att smittskyddsenheterna i respektive region jobbar hårt med att försöka identifiera de kontakter de här personerna har haft... Det finns en bra beredskap att hantera det här ute i regionerna.

På frågan om smittspårningen i Uppsala gäller flera hundra personer:

– Jag vet inte hur det ser ut med kontaktspårningen runt de enskilda fallen. Smittskydden jobbar vidare med det. Jag har förtroende för att de har kapacitet och erfarenhet av det här. Detta kommer de att lösa på bästa sätt.

På den vägen gick svaren. Britta Björkholm sa att ”än så länge som läget ser ut nu vill jag säga att beredskapen är god”.

Vad betyder det?

Och varför har Folkhälsomyndigheten inget svar på frågan om hur många som potentiellt kan ha smittats i Uppsala – till exempel? Hur många arbetar med smittspårningen? Hur går de tillväga? Vart ska den vända sig som varit i kontakt med en smittad?

Björkholm sa:

– Är man sjuk ska man vara hemma och hålla sig isolerad.

Betyder det att hela familjen ska isolera sig? Eller ska den insjuknade isolera sig i ett rum?

Jag förstår att det kan vara svårt för en överlastad och stressad avdelningsdirektör att svara på alla specifika frågor. Därför finns professionella informatörer, och det dräller av informatörer på varenda myndighet i Sverige.

Nu har de chansen att visa vad de går för. Det vore bra att låta dem ge riktiga svar i stället för att upprepa det tomma mantrat om att vår beredskap är god.

Så vi vet vad vi har att förhålla oss till.