HD kan mycket väl ta upp Snippamålet

Det är glädjande att Riksåklagare Petra Lundh överklagar Snippadomen.

Högsta domstolen säger nej till nästan allt, men jag tror att det här fallet kommer att tas upp.

Det är glädjande att Riksåklagare Petra Lundh överklagar Snippadomen.

Högsta domstolen säger nej till nästan allt, men jag tror att det här fallet kommer att tas upp.

Domen, i vilken en man som i tingsrätten dömdes till tre års fängelse för våldtäkt mot barn friades, har väckt allt från stillsamma invändningar från lagkloka till högljudda protester i sociala medier och namninsamling och demonstrationer.

Inte särskilt många har upplevt hovrättens resonemang som rimligt, inte minst med tanke på att den åtalade ansågs vara överbevisad om att ha haft ett finger inne i en tioårig flickas snippa.

Att riksåklagaren nu överklagar är ingen sensation. En överåklagare har analyserat domen och rekommenderat sin högste chef att gå vidare med fallet. Då blir det i regel också så.

Men det finns inga garantier att så sker. Dagens besked är därför välkommet. Det var nämligen en svag och i flera bemärkelser tveksam dom som domstolen skrev.

RÅ:s tre argument för att HD ska bevilja prövningstillstånd är intressanta.

Jag misstänker att det första kommer vara det viktigaste då justitieråden ska börja grunna på sitt beslut:

”Vilken skyldighet rätten har att genom så kallad materiell processledning klargöra ord eller begrepp i gärningsbeskrivningen vars innebörd är oklar för rätten”.

Materiell processledning? Det är juridiska och betyder att rätten har i uppgift att vägleda åklagare och advokater så att målet i slutändan är i sådant skick att det går att fälla ett avgörande.

Domarna i hovrätten sa under förhandlingen inte ett pip om att de tyckte det var oklart vad flickan menade då hon i två förhör vid ett antal tillfällen berättade att mannens finger var inne i snippan.

Pratade hon om sin vagina? Eller bara om de yttre könsdelarna?

Domstolen var missnöjd med att inte begripa och gick till en ordbok för konsultation då skuldfrågan skulle avgöras.

Detta kom som en kalldusch för åklagaren. Om rättens ordförande hade påpekat att flickans redogörelse upplevdes som diffus, så hade det funnits möjligheter att göra någonting åt saken.

Det åligger rätten att försöka räta ut frågetecken som uppstår. Att så inte skedde kan utgöra ett grovt rättegångsfel, vilket i sig är en anledning att ta upp fallet och skicka tillbaka det till hovrätten för ny prövning.

Petra Lundhs nästa argument är frågan om vilken skyldighet rätten har att ta upp frågan om alternativ brottsrubricering.

I detta fall hade det funnits utrymme för att döma för sexuellt övergrepp mot barn, men det brottet hade inte åklagaren åberopat.

Om nu HD tar upp fallet, tror jag dock inte att det blir av detta skäl.

Den sista frågan som RÅ väcker är kreativ och intressant. Vilken skyldighet har rätten att ta hänsyn till Barnkonventionen och i ett mål som detta vidta åtgärder för att reda ut vad barnet menar med vissa ord och begrepp?

Ja, kanske behövs vägledning här. Men jag tror inte att HD nappar på det heller.

Rättegångsfelet, tror jag, blir avgörande.

Drygt 6 000 överklaganden når Justitieråden i den högsta instansen varje år. Bara drygt 100 passerar nålsögat.

Statistiken talar med andra ord mot att prövningstillstånd beviljas.

Men jag har under denna resas gång svängt från att utgå från att det blir tumme ner till att tro att Petra Lundh kommer att få sin vilja igenom.

Dels för att HD brukar släppa upp ungefär hälften av RÅ:s överklaganden.

Dels - och framförallt - för den oerhörda uppståndelse som snippadomen har väckt. Det är en dom som helt enkelt skadar tilltron till rättsväsendet.

Än är det dessbättre inte för sent att ordna upp eländet.