Dåliga nyheter för Joe Biden

Demokraterna har satsat hårt på att få kongressvalet att handla om aborträtten och framtiden för demokratin.

För en tid såg det ut att lyckas. Men nu verkar det bli som vanligt. Plånboksfrågorna som avgör.

Vilket är dåliga nyheter för Joe Biden men goda sådana för Donald Trump.

När USA:s högsta domstol avskaffade den nationella aborträtten i somras väckte det ett ramaskri hos många väljare, inte bara inom det demokratiska partiet.

Joe Biden såg ut att ha fått en fråga som han kunde mobilisera väljarna kring.

Under sommaren och hösten fick han ännu en, när den kongresskommitté som undersökte stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 höll ett antal uppmärksammade offentliga utfrågningar.

Fram trädde en bild av hur president Trump visste att han förlorat valet 2020 men ändå försökte hänga sig kvar vid makten genom att genomföra vad som i praktiken var ett försök till statskupp.

Under valrörelsen har demokraterna därför kunnat framställa de republikanska kandidater som stöds av ex-presidenten som en fara för demokratin. De flesta av dem driver Trumps lögnaktiga tes att det var fusk som gav Biden valsegern 2020.

President Joe Biden håller tal på ett evenemang under sin kampanj.

Kongressvalet, eller midterm som det kallas i USA, är det första nationella valet som hålls efter stormningen av Kapitolium och blir därför en första värdemätare på hur den händelsen påverkat de politiska vindarna.

Ända fram till för några veckor sedan såg det ut som demokraternas taktik hade en chans att lyckas. De knappade in i opinionsmätningarna och såg till och med ut att kunna försvara sin majoritet i representanthuset och nästan säkert i senaten.

Politisk naturlag

Vilket hade varit en klart brott mot den politiska naturlag som säger att den sittande presidentens parti nästan alltid förlorar i mellanårsvalen. Med några få undantag har det varit så sedan början av 1930-talet.

Men så började rekordhög inflation, höjda bränslepriser, höjda hyror och dyrare bolån äta sig in i medelamerikanens medvetande. Därtill hjälpta av en bombmatta av republikansk kritik mot Bidens ekonomiska politik och dennes ovilja att ta inflationen på allvar. Åtminstone utåt.

Den sittande presidenten och hans parti hade inte riktigt örat mot rälsen och var därför sena med att reagera på det skiftande stämningsläget. Eller så trodde man helt enkelt att frågorna om aborträtten och demokratins överlevnad var så starka kort att man ändå skulle få ut sina väljare till vallokalerna.

Före detta presidenten Donald Trump under ett möte i september.

På ett sätt kan man säga att Biden och demokraterna har otur genom att en hotande djup lågkonjunktur sammanfaller med mellanårsvalet. Höga bränslepriser och hög inflation är ju knappast en unik företeelse för USA i det här läget. Snarare är det något som drabbat hela västvärlden.

Men det går att argumentera för att Biden ytterligare spätt på inflationen genom att lägga fram enorma hjälppaket som stimulerat ekonomin i ett läge när han kanske borde ha börjat strama åt. Åtminstone är det lätt att se i efterhand.

Hoppet lever

Valdeltagandet i USA är allmänt sett mycket lågt för att vara en västerländsk demokrati. I mellanårsvalen är det extra illa. Det brukar ligga runt 50 procent.

Så en central del för båda partierna är att motivera sina väljare att verkligen gå och rösta. Den som lyckas bäst där vinner.

Så länge aborträtt och oro för demokrati var de stora frågorna var det många demokrater som kände starkt för att gå till valurnan. Men nu när plånboksfrågorna hamnat i förarsätet är de republikanska väljarna mer motiverade att rösta.

Representanthuset verkar mer eller mindre förlorat för demokraterna. Vissa mätningar pekar mot att republikanerna kan vinna 25 platser fler än vid förra valet. Något som gott och väl räcker för att ge dem majoritet.

I senaten lever fortfarande hoppet för demokraterna. Det är extremt jämt i ett antal delstater. Så jämt att vi kanske inte vet säkert vem som kontrollerar senaten förrän i december. I Georgia kan det behövas omval.

Om Biden förlorar majoriteten i båda kamrarna ligger två tunga år framför den snart 80-årige presidenten. Då blir det väldigt svårt för honom att få igenom något av sin politik.

Samtidigt som det ökar chansen att Donald Trump ställer upp i presidentvalet om två år.