Budskapet till Sverige: Offra kurderna eller glöm Nato

Turkiets budskap till Sverige blir alltmer tydligt.

Offra kurderna ifall ni vill bli medlemmar av Nato.

Ett krav som Sverige svårligen kan tillmötesgå.

Förhoppningen är att USA ska rädda Sverige ur knipan.

Följ ämnen
Nato

Frågan om kurderna är komplicerad.

Medan västvärlden sedan ett antal år tillbaka klassar den turkiska grenen PKK som en terroristorganisation är de syriska kurdernas väpnade gren, YPG närmast hjältar i västvärlden.

Skälet är enkelt.

Medan PKK genom åren genomfört en rad terrordåd i Europa har YPG fått en helt annan roll under Natos kamp mot terrorgruppen Islamiska staten, IS. YPG fungerade i praktiken som Nato armé på marken i nordöstra Syrien när IS tvingades bort från sitt högkvarter i Raqqa och deras islamiska kalifat krossades. Inget Nato-land var berett att sätta in egna marktrupper. Man nöjde sig med att bomba från luften.

Utan YPG-soldaternas kamp på marken är det inte troligt att Nato klarat av att besegra IS. Därav deras hjältestatus i väst.

I dag sköter de syriska kurderna de läger som finns i norra Syrien med tusentals IS-fångar. Det är från dessa läger ett antal svenska IS-kvinnor och deras barn utvisats till Sverige.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Pressa Sverige

Sverige är inte det enda västland som har omfattande kontakter med YPG och deras politiska gren PYD. Tvärtom. En rad Nato-länder samarbetar med och hyllar grupperna. Inte minst USA.

I min intervju med Turkiets Sverigeambassadör Emre Yunt hymlade han inte med skälet till att man nu kräver att Sverige att ska terrorstämpla YPG för att säga ja till Nato-ansökan.

USA och många andra länder är redan med i Nato. Sverige och Finland är det inte. Därför går det att pressa dem. Men budskapt är egentligen riktat till alla västländer som samarbetar med de syriska kurderna.

Emre Yunt gör klart att Sveriges fortsatta stöd till och samarbete med YPG ses som en fientlig handling mot Turkiet. Preident Erdogan vill tvinga Sverige att välja.

Ambassadörens budskap går inte att misstolka. Om inte Sverige dumpar kurderna kan vi vinka adjö till Nato-medlemskap.

För även om PKK är terrorklassat även i Sverige är turkarna upprörda över att YPG tillåts verka i Sverige. Turkiet anser att YPG och PKK i princip är samma organisation.

Magdalena Andersson och Joe Biden.

Egen stat

Oavsett om man köper den tolkningen eller inte är det svårt att bortse ifrån att det finns ett omfattande samarbete mellan de turkiska och syriska kurderna. De har i grunden samma ideologiska mål, att samla alla kurder i en gemensam kurdisk stat.

YPG har i praktiken etablerat en egen stat i nordöstra Syrien, Rojava, eftersom Assad-regeringen inte längre kan kontrollera hela landet. På samma sätt har kurderna i Irak etablerat ett självstyrande område i norra Irak. Kurdernas dröm är att binda ihop de kurdiska områden till en gemensam stat där även delar av Turkiet och de turkiska kurderna ingår.

Dessa självständighetssträvanden betraktar Erdogan som ett existentiellt hot mot Turkiet.

Vilket inte hindrat Erdogan från att tidigare själv förhandla med PKK om en politisk lösning. Förhandlingar som han avbröt 2015 efter att ha förlorat ett val. Sedan dess är kurderna Turkiets fiender. Erdogan har låtit fängsla ledaren för deras politiska gren HDP med motiveringen att de går PKK:s ärenden.

Det är samme Erdogan som för knappt tio år sedan öppnade Turkiets gränser för europeiska jihadister som ville resa till Syrien för att slåss på IS eller al-Qaidas sida. Vill man vara snäll kan man säga att Erdogan är både selektiv och ombytlig i sin syn på terrorister.

Stort svek

För den svenska regeringen är det närmast omöjligt att tillmötesgå de turkiska kraven. Sverige har blivit en fristad för en stor grupp kurder som fått politisk asyl här. Några av dem sitter i den svenska riksdagen. Om Sverige plötsligt bröt med YPG skulle det betraktas som ett stort svek.

Det skulle också framstå pinsamt tydligt hur Sverige ger vika för turkiska påtryckningar och vad ett Nato-medlemskap kostar i form av eftergifter till en stat som Sverige i dag anser ha stora demokratiska brister.

Kanske finns lösningen i det som den turkiske ambassadören avslöjade lite i förbigående under vårt samtal. Han sa att det nu pågår hemliga samtal via "andra kanaler". Mer ville han inte säga.

Jag tolkar det som att USA nu är en part i samtalen. En logisk följd av att statsminister Magdalena Andersson i går togs emot i Vita huset av Joe Biden tillsammans med Finlands president.

Bidens öppna stöd och lovord till Sverige och Finland över deras Nato-ansökningar är en tydlig signal till president Erdogan att inte driva sitt motstånd för långt. Utvidgningen är en stor strategisk framgång för Nato i ljuset av Ryssland angreppskrig mot Ukraina.

Smörjmedel

Kanske är USA också berett att ge Turkiet någonting i utbyte. När Turkiet motsatte sig utnämningen av danske Anders Fogh Rasmussen till Natos generalsekreterare 2009 löstes frågan efter ett halvår genom att Turkiet fick en post som vice generalsekreterare. Den här gången skulle export av amerikanska stridsflygplan till Turkiet kunna fungera som ett liknande smörjmedel.

USA, liksom övriga Nato, tycker det är av största vikt att Sverige och Finland snabbt godkänns som medlemmar för att minska risken får ryska angrepp under ansökningstiden.

Sannolikt är därför USA:s tålamod med Turkiet mer begränsat den här gången.