Gunnar Strömmer satsar mer på hårda tag än nya slipsar
Justitieministern i stor intervju med Oisín Cantwell
Gunnar Strömmer har inte köpt en enda ny slips sedan han satte sig i regeringen.
Men det är dessbättre inte klädseln som avgör i vilken utsträckning den nya justitieministern kommer att lyckas.
Är det rimligt att en gangster som grovt misshandlar en annan brottsling får dubbelt så hårt straff jämfört med om han slår sin flickvän sönder och samman?
Ska Sverige verkligen vara ett land där de som har deltagit i samhällsbygget plötsligt ska behöva vara rädda för att berövas permanent uppehållstillstånd?
Anledningar till att ställa en av Sveriges mäktigaste män mot väggen saknas inte.
Det är fågelbajs på fönstret och en balkong i huset mitt emot är belamrad med skrot och skräp och tomflaskor och konstigheter.
Fotograf Magnus Wennman och jag står i ett kalt och trist mötesrum på Justitiedepartementet och väntar på en viktig politiker och jag kommer på mig själv med att fundera på om den oglamourösa utsikten är användbar i en text som denna, som någon form av symbol för Sverige, en nation som kunde ha mått bättre, men jag kommer dessbättre på bättre tankar, det är för tramsigt.
Inte heller finns det anledning att tråka ut läsaren med en alltför ingående redovisning om hur hopplöst det har varit att få denna intervju till stånd, den har bokats, flyttats, pressnissar har kommit och gått, men struntsamma, det är fredag förmiddag och mötet ska äntligen äga rum.
Justitieministern anländer på utsatt tid, ledigt klädd, vi skippar kallpratet, jag har 45 minuter till mitt förfogande och Strömmer är en notorisk pratkvarn, en enkel fråga kan leda till ett svar som är längre än tre Tidöavtal staplade på varandra.
Vi slår oss ner, bandspelaren på bordet.
För transparensens skull tänkte jag börja med att berätta att du och jag är en smula bekanta privat. Din hustru Irene har tidigare varit reporter på Aftonbladet och jag var exempelvis på hennes 40-årsfest i augusti 2017.
Även Ulf Kristersson var där. Några veckor senare föreslogs han bli ny moderatledare. Och du blev partisekreterare. Visste du allt detta redan under partyt?
– Det kan jag inte gärna ha gjort. Jag hade inte en aning om vad som skulle hända under hösten.
Du var politiskt aktiv som ung. Bland annat ordförande för MUF. Men sedan bytte du bana och blev advokat. Varför återvände du till politiken?
– Jag har ett stort samhällsengagemang som fick ta sig andra uttryck under ganska lång tid. När jag kom tillbaka till Moderaternas partistyrelse så fanns det ett och annat moderat kommunalråd i lokalen som jag haft glädjen att driva rättsprocesser mot som välkomnade mig tillbaka i denna nya roll.
– När jag fick frågan om att återvända kändes det som att det var rätt tajming.
Alliansen hade när Reinfeldt tog över egen majoritet och en vision för Sverige som var optimistisk. Nu går den traditionella högern bakåt, ni är beroende av ett parti med rötterna i nazismen, allt är så mörkt och auktoritärt. Är det här verkligen kul?
– Ja, det är väldigt kul och intressant och viktigt. Det finns en del samhällsproblem som utan tvekan är ganska mörka. Men det finns också stora möjligheter att ta fasta på lösningar.
– Inte minst utvecklingen av grov brottslighet och skjutningar är förfärlig och svår att beskriva i ljusa nyanser. Men man kan också säga att vår tids stora frihetsfråga är att trycka tillbaka den här brottsligheten. Det finns en grund för optimism, vi har löst stora problem förr och kan göra det igen.
Jag fattar inte hur Kristersson vågar satsa på dig. Du har utsetts till årets svensk. Det går ju alltid åt helvete för dem som tilldelas den utmärkelsen.
– Jag vet. Tids nog gör det kanske det även för mig, men jag gör ett försök och hoppas att det dröjer.
Vad tycker din familj om att du som justitieminister kommer att jobba hela tiden. Skönt att slippa se dig?
– Så kan det vara. Men familjen är van vid att jag har haft arbeten som varit krävande. Vi har en vana att hantera ett högt tryck på jobbet.
Ska det bli skoj att genomföra Sverigedemokraternas kriminalpolitik?
– Jag tycker att vi i väldigt hög grad genomför moderaternas kriminalpolitik, som naturligtvis har utformats i Tidöavtalet i samspel med alla de partier som ingår i regeringsunderlaget. Jag har inga problem alls att stå för alla delar i överenskommelsen. Men nu ska vi göra verkstad av det och då krävs det avvägningar.
Det finns två avsnitt i Tidöavtalet som SD har satt stor prägel på, kriminalpolitiken och migrationen. De delarna har ett hopplöst åldersstiget språk som luktar SD lång väg.
– Det är möjligt att din näsa säger dig det. Min säger att språkbruket på de områden som ligger på mitt bord snarare är juridiskt.
Det är en stor och magnifik uppgift
– Om man tittar på de delar som gäller rättspolitiken, så är det ju i väldigt hög grad sådant som alltfler partier har samlats kring i många år.
– Men det råder ingen tvekan om att Sverigedemokraterna är en viktig del av vårt regeringsunderlag och det är självklart att även de ska få genomslag i den politik som ska föras.
Vad vill du åstadkomma med kriminalpolitiken?
– En avgörande uppgift för den här regeringen är att genomföra reformer som gör att det går att vända utvecklingen rörande den grova organiserade brottsligheten.
– Alla fattar att det är en väldigt komplex uppgift som kommer att ta tid. Men det är en huvuduppgift. Ett samhälle där människor skjuts ihjäl på löpande band är inte ett anständigt samhälle.
– Skjutningarna är också toppen på ett isberg på en brottslighet som har trängt in i samhället på ett sådant sätt att det är ohållbart över tid.
– En brottslighet som mobiliserar barn till helt fruktansvärda uppgifter. Det är en stor och magnifik uppgift, men det är otroligt viktigt att vi som land lyckas ro i land med det.
Ett av regeringens favoritord är paradigmskifte. Bland annat ökat fokus på brottsoffer. Det har nog inte många invändningar mot, men är inte det en utveckling som redan har pågått ganska länge?
– Jag kan tycka att det är en smula paradoxalt att Socialdemokraterna å ena sidan vill göra gällande att Tidöavtalet är alldeles fruktansvärt och å andra sidan att det här i grund och botten är ett skifte som redan har skett.
– Ja, det har skett ett skifte i Sverige tidigare än den här hösten, därför att samhällsproblemen har blivit så stora att folk begriper att om vi fortsätter göra som vi alltid har gjort så kommer det att gå som det alltid har gått.
– Men det är också tydligt att den förra regeringen pratade om att vända på alla stenar men var väldigt obenägen att vända på alla stenar. Där uppfattar jag att det stora skiftet nu sker.
– Vi är beredda att pröva vägar som Sverige inte har valt tidigare, men som är beprövade genom att andra demokratiska rättsstater redan har gjort det.
Den här typen av hemliga tvångsmedel används redan
Men det jag sett hittills handlar om fler poliser och hårdare straff. Det låter ju som vilken Morgan Johansson som helst. Hade inte ett riktigt paradigmskifte varit släpp fångarna loss, det är vår?
– Ja men det hade varit ett paradigmskifte som de flesta medborgare och tänkande människor inte skulle välkomna.
Jag är böjd att hålla med. Det vore om inte annat politiskt omöjligt. Men det är ju ett evigt politiskt tjat om strängare straff. Samtidigt är uppklaringsprocenten för dessa gangstermord ungefär 20 procent. Vad är vitsen med hårdare tag om mördarna ändå inte åker fast?
– Det är klart att det är en helt avgörande sak att kunna lyckas med fler brottsutredningar. Samtidigt är det också uppenbart att när man väl får fast brottslingarna och får dem fällda är en beprövad erfarenhet i andra länder att de också blir inlåsta på väldigt långt tid. Båda delar är helt avgörande och innehåller inget motsatsförhållande.
Jag åldras tio år varje gång det pratas om vikten av preventiv avlyssning. Det är en orwellsk omskrivning för att det ska vara tillåtet att bugga och avlyssna folk som inte är misstänkta för brott. Även du gillar detta. Ser du inte rättssäkerhetsproblemen?
– Nej, därför att det handlar om hur en sådan lagstiftning utformas. Jag tror att det är ett av de steg som måste tas för att vi ska lyckas med det du tog upp, att lagföra fler.
– Den här typen av hemliga tvångsmedel används redan. Det nya, som det finns lagförslag om, är att kunna använda dem för att förhindra brott.
– Det är också någonting som vi redan gör, exempelvis när det gäller spioneri. Nu vill vi även kunna göra det mot kriminella gäng.
Men det här är ytterligare en dörr som öppnas?
– Ja, det är det. Men rättssäkerhetsproblem, det handlar om hur man utformar den här typen av lagstiftning. Ja, vi tar ytterligare steg i riktning mot en effektiv brottsbekämpning och det är klart att när man gör det finns det alltid motstående intressen.
– Och det råder ingen tvekan om att det innebär ett intrång i integriteten för den som blir utsatt för exempelvis hemlig telefonavlyssning.
– Så att låtsas att det inte finns en integritetsförlust när man använder den typen av verktyg är helt felaktigt, men med det sagt kan man också utforma systemet för hur man får använda tvångsmedel på ett sådant sätt att man kan bibehålla rättssäkerheten, exempelvis med en avgörande domstolsprövning och med integritetsskyddsombud, det vill säga advokater som värnar integritetsaspekten vid domstolsprövningen .
Ni har sneglat en del på Danmark. Dubbla straff för gängrelaterade brott. Den gängmedlem som misshandlar en konkurrent kommer att dömas dubbelt så hårt jämfört med om han hade misshandlat sin flickvän. Är det verkligen rimligt?
– Ja, det är det.
Men signalen är ju att våld mot kriminella är värre än våld mot kvinnor?
– Det finns flera skäl till att det här är en viktig väg att gå. För det första, om man frågar sig varför ska man göra det? Jo, det är för att den här brottsligheten utgör ett hot mot hela vårt samhälle.
– Det andra är att om man tittar på länder som har lyckats vända den här utvecklingen så har det här varit en otrolig viktig del. När man låser in de här brottslingarna länge så kan de av lätt insedda skäl inte vara ute och begå nya brott.
Du vill införa visitationszoner. Exempelvis Gunnar Appelgren, poliskommissarie, med lång erfarenhet av att bekämpa den organiserade brottsligheten, tycker att detta är en dålig idé. Borde inte han kunna det här bättre än du?
– Det finns många som har stor erfarenhet av praktiskt polisärt arbete som har olika uppfattningar i den här frågan.
En undersökning visar att bara 18 procent av de tillfrågade poliserna vill detta.
– Om man tittar på de underlag som kommit till det här departementet så är det här en av punkterna som funnits på rikspolischefens lista över efterfrågade åtgärder. Och en del polischefer har varit ute i debatten och har gett uttryck för att de vill ha verktyget.
– Min erfarenhet när man pratar med poliser är att allt handlar om hur man använder verktyget.
Men lagen ger ju redan i dag polisen långtgående befogenheter att visitera?
– Så är det. Lagen innehåller en rad olika verktyg, men med visitationszoner bedömer jag att visitationer bör kunna användas i flera situationer.
– Poliser har lyft fram att vid exempelvis skjutningar kunna avgränsa fysiska områden och kyla av situationer. Det skapar också en förutsebarhet för de som befinner sig i området, nu kommer det att ske visitationer här under en begränsad tid.
Det är ju inte ekobrottslingarnas och kokainisternas Stureplan som blir visitationszoner. Utan redan i dag utsatta områden.
Det finns ju en uppenbar risk för att polisen får lokalbefolkningen mot sig. Alla hederliga människor vars stöd och sympati polisen behöver för att vända utvecklingen.
– För det första tror jag att det är ett för snävt perspektiv att tro att det här bara kommer att användas i utsatta områden. Vi har haft skjutningar i innerstäder där det funnits behov av att upprätta en zon för att effektivisera jakten på exempelvis vapen.
– Det andra är, ja, jag tycker att tillitsargumentet är ett argument man måste lyssna på. Men det problemet har du ju redan i dag då polisen visiterar eller utför andra väldigt legitima uppgifter. Det finns alltid en tillitsfråga. Och där tror jag, precis som när det gäller alla andra verktyg som polisen besitter, att det måste användas på ett omdömesgillt sätt.
I Danmark har antalet gängmedlemmar minskat. Men det finns ingen vettig forskning som visar att det beror på hårdare lagar. Danmark har ju också satsat mycket mer på förebyggande insatser än Sverige.
– Jag tycker att du är slarvig till hälften i din beskrivning och rätt på den när det gäller hälften. När det gäller utvärdering håller jag alls inte med dig.
Det är en orättvis beskrivning
Visst, det danska justitiedepartementet har gjort en utvärdering. Men att ett departement har kommit fram till att ens egna åtgärder har varit bra, med all respekt, oberoende forskning hade varit intressant.
– Ja, det hade det varit. Men gängpaketet har genomförts av en regering med en politisk färg och utvärderingen har skett efter ett val med en ny regering.
– Och utvärderingen som har gjorts visar att gängpaketen som den tidigare borgerliga regeringen genomfört har varit väldigt effektiva, så nu ska den socialdemokratiska regeringen genomföra ytterligare paket i den riktningen. Det är en samlad politisk värdering bakom detta.
– Gällande det förebyggande arbetet är det för övrigt alldeles riktigt att Danmark har arbetat väldigt målmedvetet med de frågorna. Men jag tycker att det är en orättvis beskrivning av exempelvis Tidöavtalet att det skulle sakna inslag av sådana insatser.
Det finns en självrannsakan i den danska politiska debatten. Väljare började reagera mot behandlingen av invandrare. Traditionella partier ansåg sig ha gjort för mycket i sin anpassning till högerpopulismen. Exempelvis ångrar förre högerledaren Rasmussen smyckeslagen, beslagtagandet av flyktingars ägodelar.
Ser du någon risk för att ni går för långt för att blidka SD?
– Jag tycker att, om vi nu tittar på de delar som ligger under Justitiedepartementet, rättspolitiken och migrationspolitiken, vi i grund och botten gör sådant som är nödvändigt för att trycka tillbaka brottsligheten och klara integrationen.
– Jag kan stå för allt vi kommit överens om, men det råder ju ingen tvekan om att Sverigedemokraterna varit pådrivande, inte minst gällande migrationen.
– I grund och botten tycker jag dock att det vi har kommit överens om i dessa delar är bra för Sverige.
Jag har utan tvekan gjort en resa
Du var 2002 med och startade Centrum för rättvisa, en ideell organisation som främjar skyddet av individuella fri- och rättigheter i Sverige mot staten genom rättsprocesser.
Nu är det starkare stat, preventiva tvångsmedel och visitationszoner för hela slanten. Strömmer, vad är detta för en jävla resa du är ute på?
– Hahaha. Ja, när det gäller balansen mellan den effektiva brottsbekämpningen och den personliga integriteten har jag utan tvekan gjort en resa.
– Samtidigt kan man säga att grundackordet i det arbetet har handlat om medborgarens relation till staten. Brottsbekämpning ägnade vi oss strängt taget inte åt.
– Jag tycker att det är väldigt viktigt att göra ett reformarbete som ska stärka individens ställning i rättsprocesser mot stat och kommun och att förvaltningar respekterar människors grundläggande rättigheter.
– Men just när det gäller brottsligheten anser jag att det är motiverat med en förskjutning i perspektivet och ja, det kommer innebära tuffare tag.
Som MUF-ordförande år 2000 titulerades du flyktingaktivist i Expressen, skrev flammande appeller där du krävde amnesti för gömda papperslösa och pläderade för fri invandring.
Nu sitter du i en regering som vill utvisa människor som dricker för mycket eller går på gatan.
– Jag tror jag har empatin och insikten att man måste orka se vad politiska beslut får för konsekvenser för enskilda människor, det ackordet är intakt.
– Men det råder ingen tvekan om att jag har gått från att vara förespråkare för en väldigt liberal migrationspolitik till att numera förespråka en väldigt restriktiv migrationspolitik.
– Och skälet till det är inte att kasta ut människor som kommer från andra länder utan att skapa ett samhälle där det går att få ordning på integrationen.
– Det är omöjligt att komma runt att kombinationen av väldigt stor invandring och illa fungerande integrationspolitik inte har blivit särskild lyckad.
”En viss resa”, sa du. Det är ett försiktigt sätt att uttrycka saken. Är det verkligen rimligt att en kvinna ska utvisas för att hon är ett offer för trafficking?
– Det där gäller Tidöavtalets skrivning om att man ska kunna få lämna landet på grund av bristande vandel. Om jag börjar i den här änden, apropå det du sa om ålderdomligt språkbruk, det är ju ett begrepp som används i migrationslagstiftning bland annat vid ansökan om medborgarskap.
– Och fram till 2005 fanns en regel som rätt ordagrant som det är beskrivit i avtalet och...
Ursäkta om jag avbryter, apropå ålderdomligheter, det där försvann ju ur lagen därför att det inte längre användes. Vad finns det för skäl att tro att det plötsligt ska tillämpas igen?
– Ja, precis. Den fanns ju ändå i lagstiftningen fram tills 2005...
Men bestämmelsen hade inte tillämpats sedan 1960-talet.
– Jo, men det fanns i lagen fram tills för 15-17 år sedan, och Sverige var även på den tiden en väl fungerande rättsstat. Vi använder den sortens prövningar i andra sammanhang varje dag.
– Jag tycker att det är legitimt att utreda frågan. Det ska också utformas så att det rimmar med rättssäkerhetskrav. Men syftet är inte att folk som har utsatts för brott ska behöva lämna landet på den grunden.
Det här vandelstramset ni har kokat ihop blir er smyckeslag. Minns var du hörde det först.
– Jag ska minnas det.
Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders anser att Tidöavtalet innehåller en rad åtgärder som tydligt strider mot de normer för mänskliga rättigheter som Sverige är bundet av.
Det kan ju inte vara roligt för en jurist med din bakgrund och profil att höra detta.
– Jag tycker att det är en svepande kritik som i flera fall är alldeles för oprecis för att jag riktigt ska kunna ta den på allvar.
En utredning om att hyra anstaltsplatser utomlands ska tillsättas. Det där är ju en idé som redan har skrotats i Norge och Danmark. Det blev för krångligt och dyrt och var bara hopplöst. Är det inte lika bra att lägga ner det där projektet direkt?
– Jag tycker att du beskriver det här lite för slarvigt. Den norska och den danska erfarenheten ser lite olika ut.
Men slutsatsen i båda länderna har varit densamma, vi lägger ner detta.
– Det råder ingen tvekan om att om det här ska göras så ska det vara kostnadseffektivt och fungera bra. Men i ett läge där belastningen på den svenska kriminalvården redan är väldigt högt och kommer att öka så är det rimligt att också pröva den här vägen.
– Om det blir en framgångsväg eller inte för Sverige får en utredning visa.
Nu pratas det om att permanentas uppehållstillstånd ska upphävas och ersättas av tillfälliga. Är detta verkligen rättssäkert?
– Tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregeln redan i dag. Rättssäkerheten måste ligga i förutsebarheten.
– Det är ju inte så att den som redan har ett permanent uppehållstillstånd i största allmänhet skulle kunna bli av med den. Frågan är ju hur ordningen ska se ut i framtiden.
Men Migrationsverkets generaldirektör sa i en intervju härom dagen att permanenta uppehållstillstånd skulle kunna omvandlas till tillfälliga.
– Min uppfattning är den som redan har ett permanent uppehållstillstånd inte genom ett politiskt beslut ska kunna bli av med det.
– Vi ska göra en utredning av den här vandelsdelen. Ska det finnas fler grunder som gör att man kan återkalla ett permanent uppehållstillstånd? Så kan man ju göra redan i dag, exempelvis för den som begår grova brott.
– Eventuella nya grunder ska givetvis också regleras i lag och prövningen av varje fall ska göras av myndigheter och domstol.
– Men huvudspåret är om vi ska ha permanenta tillstånd eller tillfälliga.
Om jag förstår dig rätt kommer det bli enklare att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd. Vad har du att säga till de 300 000 människor som har deltagit i det svenska samhällsbygget och som kommer gå runt med en klump i magen, rädda för att den trygghet som det permanenta tillståndet för med sig ska ryka?
– De kan vara lugna. Det handlar inte om att folk som har permanenta tillstånd och som jobbar och sköter sig ska åka ut. Dom som varnar för det tar på sig ett väldigt stort ansvar.
– Den som missköter sig kan bli av med ett permanent uppehållstillstånd, det ligger i det här avtalet, men det ligger inte i avtalet att den stora majoritet som sköter sig i efterhand ska kunna bli av med det.
– Frågan är hur den generella ordningen ska vara framåt. Ska permanenta uppehållstillstånd avskaffas, ska det bara vara tillfälliga uppehållstillstånd fram tills medborgarskap? Men då handlar det om vilken ordning vi ska bygga framåt.
Det pratas om nya reva-projekt. Hur ska de genomföras utan att polisen hamnar i någonting så olagligt som rasprofilering?
– Där litar jag på att polisen hittar metoder att göra det. Den inre utlänningskontrollen pågår ju redan och är en viktig polisiär uppgift.
Som nytillträdd partisekreterare hotade du avgå om moderaterna började förespråka anonyma vittnen. Du har svängt.
– Ja, det har jag. Och skälet till att jag har gjort det är att den här tystnadskulturen som griper tag om samhället gör att vi måste pröva flera olika vägar för att bryta upp det.
Du vet lika väl som jag att domstolar inte kommer att tillmäta den här typen av bevisning nämnvärt värde. De gillar inte anonyma vittnen eftersom de är mycket svåra att försvara sig mot.
– Även här tror jag att det handlar mycket om hur man utformar det. Här finns olika internationella erfarenheter. Vi ska göra en bred utredning och tar in erfarenheter från olika länder.
Frågan utreddes för bara något år sedan. Nackdelarna övervägde fördelarna. Då konstaterades att de flesta länder som tillåter anonyma vittnen knappast använder systemet.
– Bland annat riksåklagaren och rikspolischefen skrev i sina remissvar att man inte gått tillräckligt djupt i de här frågorna i utredningen.
– Och en del av slutsatserna baserades på länder som inte har den långtgående typen av tystnadskultur som vi har i Sverige. Bara för att man inte använder ett visst verktyg i större utsträckning i exempelvis Norge betyder ju inte det att Sverige med en helt annan bild av grov organiserad brottslighet inte kommer att göra det.
Exempelvis Danmark har ju haft stora problem med denna brottslighet. Inte heller där används anonyma vittnen särskilt ofta.
– Men då handlar det också om hur man utformar det.
– Du har rätt i att värdet av ett vittnesmål kan påverkas negativt om det är anonymt, men framförallt kanske man kan använda det här i en förundersökning för att komma vidare till annan bevisning som kan användas skarpt i en rättegång.
En lite grund bedömning av min person
Jag tror att din omsvängning i denna fråga handlar om att du slutade vara advokat och blev politiker.
– Man ska inte alls utesluta att nya erfarenheter också kan kasta nytt ljus över tidigare ställningstaganden.
Men hur mycket politiker är du egentligen? Anders Borg sa någon gång att han var en tjänsteman som fått ett politiskt uppdrag. Ibland upplever jag dig som någonting liknande.
– Det tror jag är en lite grund bedömning av min person. I grund och botten handlar det om ett samhällsengagemang. Jag har varit 17 år utanför politiken, det är klart jag färgas av den erfarenheten, men jag tror att de åren i kombination med mina ganska många år i politiken ger mig en ganska bra grund.
Det här med att tvingas gå runt i kostym? Som partisekretare såg du mest ut som en obäddad säng.
– Det ligger mycket i det. Jag har hängt fram de kostymer jag stoppade in i garderoben då jag klev ur advokatbyrån för fem år sedan. Inklusive slipsarna. Jag har inte köpt en ny slips sedan jag blev justitieminister.
Du kommer från Örnsköldsvik, gör ett ganska jordnära intryck och tycks trivas bäst i naturen. Är de fina salonger i huvudstaden som du numera bjuds in till verkligen någonting för dig?
– Jag kan hantera det också. Men det råder ingen tvekan om att jag så snart tillfälle ges drar mig hemåt till norra Ångermanlands kustland.
Jag tycker ni har en del intressanta kriminalpolitiska tankar rörande det förebyggande arbetet. Men det gör du ditt bästa för att dölja.
– Man kan möjligen säga att du gör ditt bästa för att 95 procent av intervjun ska handla om andra saker.
– Om vi återigen tittar på Tidöavtalet, så tycker jag att det finns grepp där som kan vara otroligt viktiga framåt. Det handlar om alltifrån att riva ner sekretesshinder mellan myndigheter och att komma närmare unga på glid.
Problemen är så oerhört djupgående
– Det finns långtgående förslag om att snittet mellan socialtjänsten och kriminalvården måste bli annorlunda. Ja, visst handlar det om att fler unga ska bli föremål för kriminalvårdens insatser, men också om att socialtjänsten ska få en ärlig chans att göra sitt arbete med de unga människor som de är rustade för att hantera.
– En sak till: brottsbekämpningen ligger koncentrerat på Justitiedepartementet, medan det brottsförebyggande arbetet är utspritt på olika departement. Ett arbete som jag har initierat är att vi nu inventerar departement för departement vilka olika brottsförebyggande områden de har.
– Min ambition är att vi ska komma tillbaka under våren med ett samlat grepp om det brottsförebyggande arbetet som inte begränsas av de stuprör som ligger i departementsstrukturen.
Jag tror att vi kan enas att om utvecklingen ska vändas måste nyrekryteringen av nya unga mördare brytas.
– Det råder det ingen som helst tvekan om.
Har ni lyckats vända utvecklingen till nästa val?
– Det återstår att se, måste vara det ärliga svaret. Problemen är så oerhört djupgående och utvecklingen är dessvärre värre än någonsin, inte minst när det gäller skjutningarna.
– Det jag kan lova är att vi ska gör allt vad vi kan för att använda tiden fram tills nästa val på ett så bra sätt som möjligt.
– Min förhoppning är att våra åtgärder då har börjat bita.