Superlyft för Löfven i nya mätningen

Coronakrisen gör statsministern till en vinnare

Förtroendet för Stefan Löfven går som en raket.

På en månad har det ökat med 19 procentenheter

Inte vid något tidigare tillfälle sedan han blev statsminister har lika många svenskar haft så stort eller mycket stort förtroende för honom som under coronakrisen, enligt Aftonbladet/Demoskop.

Sedan viruskrisen blev akut för drygt en månad sedan har förtroendet ökat mycket snabbt och mycket kraftigt för Stefan Löfven.

Andelen som har stort eller mycket stort förtroende för honom har ökat med hela 19 procentenheter till 46 procent på bara en månad.

Nära varannan svensk har i dag alltså ett högt förtroende för Löfven. Det är den högsta noteringen sedan han blev statsminister i oktober 2014. Den tidigare rekordnoteringar, 53 procent, är från perioden strax före förra valet, i juni 2014.

Förklaringen är givetvis den kris som Sverige och världen just nu går igenom. Det brukar leda till ett stärkt förtroende för den politiska ledningen – under förutsättning att de inte gör bort sig. Och det har inte den här regeringen gjort, i alla fall inte än.

Det innebär inte att Löfven kan segla på en räkmacka in i nästa val. En djup, global lågkonjunktur, eller kanske till och med depression, väntar runt hörnet.

Det kommer att drabba ett litet, exportberoende land som Sverige mycket hårt. När den dagen randas blir väljarnas inställning till regeringen med stor sannolikhet en helt annan än dagens uppskattande.


PARTILEDARLIGAN

Andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för partiledaren. Förändring jämfört med förra mätningen i mars.


Statsminister Stefan Löfven (S).

Stefan Löfven (S), 46 procent (+19)

Förtroendet för statsministern är alltså på topp. Mer än varannan kvinna och fyra av tio män har stort eller mycket stort förtroende för honom.

Noteras bör dock att en fjärdedel, 26 procent, har mycket litet förtroende för S-ledaren trots regeringens ansträngningar att mildra verkningarna av coronakrisen.

Lyftet på 19 procentenheter på bara en månad är exceptionellt högt.


Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.

Jonas Sjöstedt (V), 41 procent (-5)

Bilden av förtroendet för oppositionens partiledare är splittrad. Det minskar för tre av fyra och en av dem är V-ledaren Sjöstedt.

Han lider sannolikt av att den tidigare så framgångsrika vänsterkritiken mot regeringen och dess samarbetspartier C och L nu fått läggas i malpåse. Just nu är det nationell samling som gäller och det är en roll som inte riktigt passar Vänsterpartiets väljare.

Med det sagt är förtroendet för Jonas Sjöstedt ändå högt, särskilt i relation till hans partis storlek.


Ulf Kristersson (M).

Ulf Kristersson (M), 38 procent (+4)

M-ledaren avviker alltså från mönstret, stödet för honom ökar trots oppositionsrollen.

Det hänger sannolikt ihop med Moderaternas höga förtroende på det ekonomiska området. Väljarna säger nästan alltid att de är bäst på ekonomi av alla partier.

Kristersson har också hållit sig framme i debatten för att inte falla i glömska under viruskrisen. Det har betalat sig.


Ebba Busch (KD).

Ebba Busch (KD), 38 procent (-3)

Även KD-ledaren försöker hålla sig framme men med mindre framgång än Ulf Kristersson. Han har draghjälp av att vara statsministerkandidat, det har inte hon.

Anmärkningsvärt är att Ebba Busch i dag är den partiledare som männen har störst förtroende för, trots att hon företräder ett ganska litet parti. Kvinnorna är inte alls lika imponerade.

Förklaringen? Kanske KD-ledarens kompromisslösa attityd och mycket kritiska hållning till Socialdemokraterna som har fler kvinnliga än manliga väljare.


Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Jimmie Åkesson (SD), 33 procent (-5)

Förtroendet för SD-ledaren sjunker också och det beror på att han försvunnit ut i kulisserna på grund av coronapandemin. SD:s satsning på missnöje lämpar sig inte i dagens krisläge.

Åkesson bör kanske också bekymra sig över återväxten. Förtroendet i den yngsta väljargruppen är lägre än i andra grupper. Hälften av samtliga väljare har mycket litet förtroende för honom.


Annie Lööf (C).

Annie Lööf (C), 26 procent (+6)

Lööf är en de fem partiledare i den kvartett partier som utgör landets ekonomiska ”regering”, partierna bakom Januariavtalet.

Även i den gruppen är bilden splittrad. Förtroendet ökar för fyra av fem.

C-ledaren är en av dem, trots att hon varit borta från politiken sedan slutet av förra året då hennes yngsta dotter föddes.

Det ökade förtroendet för henne ska därför främst ses som ett större förtroende för hennes parti enligt Demoskops opinionschef Peter Santesson.

Annie Lööf ligger betydligt bättre till bland kvinnorna än bland männen.


Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Per Bolund.

Per Bolund (MP), 16 procent (+5)

Språkröret och finansmarknadsministern har klivit fram i rampljuset när regeringen och deras samarbetspartners C och L spottat ur sig extra ändringsbudgetar på löpande band.

Det har, inte helt förvånande, ökat förtroendet för honom. Motsatsen hade varit anmärkningsvärd.

Isabella Lövin (MP), 14 procent (+1)

Lövin har ingen kärlekshistoria med väljarna och på den punkten har inget hänt, trots coronakrisen. 50 procent har fortfarande ett mycket litet förtroende för språkröret och klimat ministern.


Nyamko Sabuni (L).

Nyamko Sabuni (L), 11 procent (-3)

Snart ett år efter hon valdes till Jan Björklunds efterträdare har Sabuni fortfarande uppenbara problem att nå ut. Samarbetet med regeringen under den akuta krisen har inte inneburit någon förändring, det ser mycket mörkt ut för den nuvarande L-ledaren.

Partiets ekonomiska talesperson Mats Persson kämpar på och försöker lyfta fram dem i rampljuset – men utan någon positiv effekt för varken partiet eller partiledaren. Än så länge, är väl bäst att tillägga.


Den här mätningen skiljer sig något från dem som Aftonbladet gjort med vår tidigare partner Inizio. Skillnaden är marginell.

Den här mätningen har Demoskop gjort under åtskilliga år och också under årets första månader. De är dock inte publicerade.

Jämförelsen i den här mätningen gäller den förra som gjordes i mars.


PODD Coronakrisen – så påverkas klimatet

Världen stänger ned och utsläppen rasar - men vissa varnar för att coronapandemin kan hota klimatarbetet på lång sikt. I det här avsnittet pratar vi om hur coronakrisen påverkar klimatet och klimatrörelsen - gäst är Peter Alestig, programledare är Marcus Ulvsand.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.