Hånade SD-utspel i dag kopieras av de andra partierna i morgon

Sverigedemokraterna kommer under sina landsdagar att diskutera kriminalpolitiska förslag som övriga partier i vanlig ordning fnyser åt.

Men historien lär oss att de lagskärpningar som Jimmie Åkesson kräver snart kopieras.

Under Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro, som formellt inleds i dag men som sparkar i gång på riktigt i morgon, kommer kriminalpolitiken att vara en viktig fråga.

Ett politikområde som alltid varit centralt hos partiet och som efter de senaste årens rubriker och debatter om gängmord, sprängningar, jihadistresor och terrordåd har blivit det kanske viktigaste bland väljarna.

Bland årets motioner om lag och ordning märks en del oförargligheter och utspel som inte är alltför kontroversiella.

Fler narkotikahundar till kriminalvården, minskad administrativ börda inom rättsvårdande myndigheter och krafttag mot knarkförsäljning till barn är rimligen tankegångar som inte borde leda till högt blodtryck bland övriga riksdagspartiers rättspolitiska talespersoner.

Mer udda är kravet på att fotbojan avskaffas. Samt ett förslag från Joakim Larsson, SD-ordförande i Tierp. Inspirerad av USA vill han utöka rätten att döda i självförsvar, då ”den som blir angripen inte ska behöva fly”.

Inget hade varit enklare än att avfärda förslaget med att syrligt påpeka att den som blir attackerad redan i dag har en generös och vidsträckt möjlighet till självförsvar, straffrätten innehåller en hel del tolerans för hur människor beter sig i hotfulla och inbillat hotfulla situationer, men Larsson är långt ifrån ensam om att vilja förbjuda det som redan är förbjudet.

Tillvaron är alldeles för full av vänsterpartister som vill kriminalisera våldtäkt lite till och moderater som vill göra terrorism ännu mer olagligt än vad det redan är för att det ska vara mödan värt att göra sig lustig över Larssons juridiska analys.

Dessutom finns en avsevärd risk för att skrattet förr eller senare fastnar i halsen.

SD-ledaren Jimmie Åkesson.

Sverigedemokraternas utspel om brott och straff blir hånade eller avfärdade som utgörande ett hot mot rättssäkerheten, men när tystnad lagt sig och minnen bleknat en smula tenderar de att dyka upp i ny skrud och med annan avsändare.

Så här har det sett sedan Åkesson & co gjorde entré i riksdagen 2010.

Det kan vara Kristdemokraterna som vill att staten ska garantera brottsoffer skadestånd. Eller Centerpartiet som kräver förbud av organiserat tiggeri. Eller Socialdemokraterna som vill slopa straffreduktionen för unga brottslingar.

Jag skulle kunna fortsätta i evighet. Terrorresor, tvåtredjedelsfrigivning, anonyma vittnen, borttagen mängdrabatt, kronvittnen...

De släppta imamerna ska vi bara inte tala om. Regeringen tvår sina händer och påpekar att utredning om lagskärpning är tillsatt, vilket inte blidkar oppositionen som med moderaterna i spetsen gläfser och skäller.

Hyckleri är normaltillståndet i dessa sammanhang, men den plötsliga politiska omsvängningen om lagen om särskild utlänningskontroll är någonting utöver det vanliga.

Redan den 15 december 2010 lade Kent Ekeroth ett förslag om att skärpa denna lag. Bland annat krävde sverigedemokraten att den tillåtna maxtiden på tolv månaders förvaring skulle ses över.

Dåvarande justitieminister Beatrice Ask gjorde tumme ner.

Under sina åtta år i riksdagen fortsatte Ekeroth att tjata om detta. Ibland var justitieministern moderat. Ibland var justitieministern socialdemokrat. Han kom inte en millimeter.

I april 2017 blev Sverigedemokraterna nedröstade för femtioelfte gången. Bara några månader senare slöt regeringen och alliansen en överenskommelse om åtgärder mot terrorism.

Yepp, en planerad skärpning av lagen som tvingade regeringen att släppa imamerna ingick i dealen.

Kom ihåg följande, nästa gång det suckas över något knasigt straffrättsligt utspel från SD:

I morgon kan det mycket väl vara politiskt allmängods.