Chatbottarna är kassa på journalistik – men bra för journalistiken (och er läsare)
MARTIN SCHORI: Den nya tekniken är inget hot utan snarare vår räddning
Som många noterat pågår det ett AI-krig bland de stora tech-jättarna. I dagarna lanserar Google sin chatbot Bard, som kallats för en potentiell Chatgpt-dödare.
Precis som alltid när ny teknik knackar på dörren (eller i detta fallet kanske snarare sparkar in den) är det oklart exakt hur den kommer påverka oss och vårt samhälle.
Vissa experter talar en omvandling likt den med sedelpressen eller kanske till och självaste internet, andra är något mer avvaktande. Men tydligt är att utvecklingen nu går i en rasande fart.
Vad betyder då detta, alltså AI-revolutionen, för journalistiken - och er läsare?
Medier, inklusive Aftonbladet, har använt ai och robot-texter länge, för exempelvis vissa väder-, lokal-, och sportnyheter. Algoritmer har i alla fall delvis styrt vilken typ av nyheter du möts av på en startsida.
Men chatbottarna är något nytt och beskrivs nu som antingen ett stort hot eller en stor möjlighet för journalistiken, lite beroende på vem du frågar.
Alla som testat Chatgpt vet att den har sina brister. Den är ganska dålig på källhänvisningar. Finner den inga källor hittar den gärna på fakta. Att helt släppa lös en sådan teknik - i nuläget i alla fall - är inte aktuellt för en nyhetskälla som Aftonbladet.
Men Chatgpt är riktigt bra på vissa saker och redan idag hjälper den journalister världen över att översätta, sammanfatta, brainstorma, transkribera långa intervjuer och göra research. Detta gör att våra duktiga medarbetare får ännu mer tid att koncentrera sig på det journalistiska hantverket.
När sedan bottarna blivit lite bättre är det inte svårt att se att de kan ta större ansvar för att göra vissa enklare skrivuppdrag, vilket kommer frigöra ännu mer tid.
Den tyska jättekoncernen Axel Springer genomför just nu en stor omorganisation där de förbereder sig för en tid utan papperstidningen - och där ny teknik till viss del ersätter uppgifter som journalister hanterar idag.
– Journalister kommer fokusera på avslöjanden, granskningar och reportage, säger vd:n Mathias Döpfner.
En sådan utveckling kommer gynna er läsare - men också Aftonbladet som bolag - och branschen i helhet.
Det finns så klart fler problem, inte minst etiska, med Chatgpt och dess utmanare, precis som med AI-tekniken i stort.
Vissa tror att AI blir dödsstöten för journalistiken, men det tror inte jag.
Precis som Mathias Döpfner är inne på så kommer det finnas plats för trovärdiga nyhetssajter som gör eget, unikt innehåll. Kanske kommer den till och med vara större än någonsin.
Och med ny teknik kommer vi kunna skapa ännu mer relevanta tjänster som ger dig möjlighet att välja hur du vill ta del av nyheterna, i exempelvis text, video, ljud eller vad det nu kan vara samt få ett mer skräddarsytt urval som svarar på dina behov. Vi kommer helt enkelt kunna anpassa innehållet efter hur du vill ha det – och ge det till dig när du vill ha det.
De andra tjänsterna du använder idag, Netflix, Tiktok, Instagram etc, har stora inslag av det man kallar personalisering, teknik som serverar dig allt från tv-serier och videoklipp som den tror du gillar. Det är kraftfullt och får dig att återkomma gång på gång.
Den vägen är kontroversiell i nyhetsbranschen eftersom vi varit rädda för filterbubblor och avskaffandet av redaktörskapet. Men jag tror vi måste bli lite modigare och utforska detta lite mer även på nyhetsplats, för att kunna hålla oss relevanta.
Både Aftonbladet och vår ägare Schibsted har just nu flera initiativ där vi laborerar med hur ny teknik kan hjälpa oss framåt. Det finns massa utmaningar och en skarp gräns för hur mycket vi kan släppa in andra aktörer i våra system, inte minst med tanke på källskydd och integritet, men likväl är det mycket spännande på gång. När vi börjar se konkreta resultat kommer jag att berätta om dem här.
Har du idéer, förslag eller synpunkter? Hör gärna av dig!