Att hota med regeringskris varje vecka funkar inte

Dadgostars utmaningar som ny V-ledare

Nooshi Dadgostar måste lära sig en sak. Att Vänsterpartiet bara har åtta procent av väljarna bakom sig.

Då blir det till sist lite ihåligt att vecka ut och vecka in hota med regeringskris.​

​Sent på eftermiddagen valdes Nooshi Dadgostar till Vänsterpartiets nya ledare efter nära nio år med Jonas Sjöstedt vid rodret.

Det tog inte många minuter innan den nya V-ledaren ampert meddelade att regeringen inte kan köra över LO. Det handlar naturligtvis om de nya Las-reglerna som Vänsterpartiet förklarat krig emot redan innan det finns ett slutligt förslag till hur de ska se ut.

Tidigare har partiet sagt att de vill rösta bort regeringen Löfven i spetsen om den statliga utredning som tittat på frågan inte slängs i papperskorgen. M, KD och SD har förklarat sig villiga att göra partiet sällskap. Alltså skulle Stefan Löfven röstas bort.

Sedan Stefan Löfven i torsdags meddelade att det avtal som privattjänstemännen och arbetsgivarna enats om ska vara vägledande i det fortsatta arbetet med att förändra Las, har Vänsterpartiet ändrat argumentationen.

Nu ska LO, som alltså inte skrev under avtalet, inte köras över av regeringen.

Av det tycker jag att Nooshi Dadgostar som nybliven partiledare ska ta lärdom av följande fakta.

Det första är att Vänsterpartiet har åtta procent av väljarna bakom sig och att alla andra partier i riksdagen vill ändra Las.

Att i det läget, som minoritet, hota med regeringskris praktiskt taget en gång i veckan blir ihåligt.

Det andra hon ska komma ihåg ör att LO inte är en liten, fattig organisation som inte kan föra sin egen talan.

Landsorganisationen, LO, består av 14 fackförbund och drygt 1,4 miljoner medlemmar. De är Sveriges mest inflytelserika fackliga rörelse och har dessutom speciella band till det ledande regeringspartiet, Socialdemokraterna. LO:s ordförande är ledamot av partiets högsta ledning, Metalls ordförande är adjungerad till samma församling.

Att Socialdemokraterna skulle köra över en av sina viktigaste finansiärer som också är en del av det de kallar arbetarrörelsen förefaller inte troligt. Men om så skulle vara tror jag inte att Vänsterpartiets protester skulle uppfattas som särskilt tunga.

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nya partiledare.

Dessutom kommer arbetet med det nya lagförslaget, moderniseringen av Las, ta lång tid. Det är inte klart på den här sidan nyår. Hur länge som helst kan man inte hota med nyval och regeringskris.

Men Nooshi Dadgostar har även andra utmaningar som partiledare.

1. Få mer att säga till om. I sitt avskedstal påpekade Jonas Sjöstedt att Vänsterpartiet växte i senaste valet. Men tappade inflytande.

Den främsta förklaringen är att Vänsterpartiet är ensamt på vänsterflygeln i svensk politik. Deras väg till inflytande går oftast genom Socialdemokraterna. Tappar S mark spiller det över på V.

Vad ska Dadgostar göra åt det? Ett alternativ är att hoppas att S återtar förlorad mark. Ett annat är att hitta andra partners. Det senare kan vara lättare sagt än gjort, i alla fall på nationell nivå.

2. Fylla sin egen kostym - inte Sjöstedts. Jonas Sjöstedt lämnar inte partiledarposten för att han är bortjagad. Tvärtom. Han har på många sätt varit V:s mest framgångsrika partiledare i modern tid.

Det kan därför vara frestande att trampa på i hans ullstrumpor. Men det vore ett misstag. Dadgostar måste forma sin egen partiledarroll. Hur hon tänker sig göra det kommer kanske att framgå av hennes första partiledartal som hålls under söndagen.

- Det största förtroende en människa kan få, sade hon minuterna efter valet.

Nåja. Men tillräckligt fint.

3. Hålla samman. Under Sjöstedts tid som partiledare har falangstriderna inom V vilat. De har kunnat vara både långdragna och bittra.

Ett splittrat parti är ett svagt parti. En av Dadgostars viktigaste uppgifter blir därför att bevara sämjan och den goda stämningen.

Det finns inga tecken på motsatsen. Men stridigheterna kan dyka upp när man minst anar det.

Nooshi Dadgostar

Det här är Dadgostar

Namn Nooshi Dadgostar

Ålder: 35 år

Familj: Sambo och ett barn

Bor: I Stockholm

Karriär: Riksdagsledamot sedan 2014. Lett statliga utredning inom socialförsäkringsområdet. Tidigare kommunpolitiskt aktiv och i rörelsen ”Alby är inte till salu”, mot privatiseringar av kommunögda lägenheter i Botkyrka kommun.


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.