Tolv klantarslen till klimataktivister inför rätta
Tolv klantarslen stod i dag inför rätta.
Klimataktivisterna som satte sig på E4:an för några månader sedan för en viktig och moraliskt hedervärd kamp och borde egentligen inte ha svårt att vinna allmänhetens gillande.
Men då huvudförhandlingen inleddes i morse hade inga jublande folkskaror tagit sig till Solna tingsrätt för att visa de heroiska rebellerna sin uppskattning.
Åklagare Marina Ivic höll ett rappt inledningsanförande, det som på juridiska heter sakframställning.
Den 29 augusti, mitt i morgonrusningen, genomförde organisationen ”Återställ våtmarker” en aktion på E4:an i Solna som orsakade milslånga köer.
En film visades i rätten, poliserna som anlände pratade vänligt och tillmötesgående med aktivisterna som har satt sig på motorvägen. ”Vi tänker inte skada någon”. ”Pratar ni alla svenska?”
Bilder från en polishelikopter visade hur kilometer snabbt lades till kilometer av stillastående bilar, åklagaren berättade att en ambulans med en svårt sjuk patient i blev stillastående.
– Beräkningar visar att aktionen orsakade samhället kostnader på 2,5 miljoner kronor.
Salen i vilken förhandlingen hölls var full. Två rader med åtalade, däribland en äldre författare, ett par egenföretagare, en lärare, inte det vanliga klientelet i en rättssal, deras advokater, personal från häktet.
Vi var 14 personer som följde tillställningen på en stor skärm i en angränsande sal. Några pensionärer av den där sorten som går på alla rättegångar, journalister, kompisar till aktivisterna.
Hur kunde det bli så här?
Världen befinner sig i ett klimatnödläge, experter varnar för att det snart är för sent, drastiska åtgärder måste till om planeten och mänskligheten ska räddas.
Ändå tycks den allmänna uppfattningen vara att bråkstakarna ska buras in på vatten och bröd och att nyckeln ska kastas i Mälaren.
Kanske var det kört redan då gruppen döpte sig till Återställ våtmarker.
Ett namn som snarare för tankarna till något hippiekollektiv i Värmland från 70-talet som odlar bönor och röker hasch än till Tiktok.
Viktigare är nog ambulansen som inte kom fram. En och annan bilkö för den goda sakens skull har nog många fördragsamhet med, men att svårt sjuka människor inte får den hjälp de behöver för att några miljömuppar stoppar trafiken gör de flesta på goda grunder upprörda.
Att felaktiga uppgifter om att patienten i ambulansen avled spreds av stora medier som exempelvis SVT gjorde inte saken bättre.
Men jag tror att detta PR-fiasko bäst låter sig förklaras i ljuset av tidsandan.
Samtiden har ingen fördragsamhet med civil olydnad. Mahatma Gandhi och Rosa Parks är yesterdays news, i dag råder andra värderingar.
Det är mot den bakgrunden vi ska se varför åklagaren spänner musklerna.
Aktivisterna har åtalats för sabotage, ett allvarligt brott som kan ge upp till fyra års fängelse och som fram tills nyligen åberopades först vid uppenbara fall av samhällsfarlig verksamhet, som då bomber sprängs.
För inte länge sedan hade en åklagare nöjt sig med det i sammanhanget beskedligare brottet ohörsamhet mot ordningsmakten.
Chefsrådsman Björn Skånsberg tillrättavisade något irriterat en advokat som avbröt Marina Ivic. Men tids nog blev det försvararnas tur.
Exempelvis advokat Linus Gardell hade goda poänger:
Aktivisterna tog visst hänsyn till ambulansen, den släpptes fram och blev bara en minut försenad, patienten klarade sig.
Endast 0,37 procent av länets bilister detta dygn påverkades av aktionen och även om åklagaren kanske har rätt i att tilltaget kostade samhället 2,5 miljoner så leder trafikolyckor i Stockholm varje dag till extra kostnader på 25 till 76 miljoner kronor.
Men vem lyssnar i dag på sådana nyanser? Vem bryr sig om juridiskt finlir som hänvisningar till Parisavtalet och internationella klimatkonventioner?
Samtidigt som advokaterna höll sina anföranden blockerade aktivister Nynäsvägen söder om Stockholm. Sju greps.
25 SL-bussar satt fast i de långa köer som uppstod. 25 bussar fulla med folk på väg till jobbet som sannolikt blev förbannade.
Dessa klimataktivister behöver se över sina aktioner. Komma på någonting nytt. Jag menar, som det är nu fördöms de till och med av Märta Stenevi.
Några av aktivisterna i Solna-fallet sitter inte häktade. De har större möjligheter än sina inlåsta kompisar att föra fram sitt budskap.
I en paus frågade jag en av dem om jag fick ställa några frågor.
– Vi har en presstalesperson som heter Jossan, svarade hon och vände sig bort.