Kampgruppen uppträder som fullfjädrade fanatiker
Ett problem att de erbjuds plats på borgerliga ledarsidor
Under den passande vinjetten DESINFORMATION på Expressens ledarsida lägger en person, Sofie Löwenmark, ut en hotfull uppräkning av islamistiska sammansvärjningar som att ”i stängda grupper på sociala medier som samlar tiotusentals medlemmar flödar konspirationsteorier och rent hat mot Sverige”.
Eller än värre kan hon avslöja att ”rabiata islamister i länder som Egypten, Qatar och Jordanien lägger ut klipp med hat och konspirationsteorier på plattformar med hundratusentals, ibland miljontals, följare”.
Det kan inte uteslutas, som de svenska högerpartisterna säger om risken för ryskt anfall mot Sverige, att hon har rätt.
Tvärtom. Efter några dagar körde alla medier samma story om vad som onekligen är ett nytt problem, en kampanj mot den svenska LVU-lagen. Men det är en helt annan fråga.
Fast om inte av annat så av ren nyfikenhet bör man ställa sig frågan hur denna Sofie Löwenmark visste allt detta i förväg. Hur har hon trängt in i ”stängda grupper på sociala medier” för att detaljgranska diskussioner på arabiska? Sådant ingår ju i Säpos arbetsuppgifter.
Eller hur vet hon att ”rykten sprids från mun till mun och lyfts i en del moskéer och föreningar”? Har hon ett nätverk av agenter i moskéerna?
Inte heller kan jag se att hon skulle ha någon egen kunskapsgrund för sin tunga sammanfattande slutsats att de av henne anförda lömskheterna är ”systemhotande”, det vill säga ett hot mot den svenska demokratin.
Så vem är denna allseende Sofie Löwenmark? Svårt att säga. Hon tycks inte ha någon bakgrund som journalist, forskare eller Säpoanställd. Men hon är, om inte talesperson, så åtminstone galjonsfigur, i medierna för organisationen doku.nu som är en hybrid mellan privatiserad underrättelsetjänst och kampgrupp mot den islamistiska faran. Medlemmarna i gruppen är få, men däribland några mediekända debattörer inom ultrahögern (ej att förväxla med nazism eller SD). De för arkiv över misstänkta personer och har ett intimt samarbete med Säpo, som förser dem med underlag för tidningsartiklar som i regel undertecknas ”Sofie Löwenmark”.
I sin senaste artikel på Expressens ledarsida (5 feb) stoltserar denna något eventuella skribent med hur hon, det vill säga kamporganisationen doku.nu, fullständigt krossade en ung journalist på Dagens eko som straff för förargliga avslöjanden om rättsstaten Sveriges behandling av en Raad Duhan, som utan offentliga bevis anklagats för någon diffus form av terrorism och vars mest allvarliga försyndelse synes vara att han är son till en, möjligen på goda grunder, särskilt suspekt imam. Löwenmark berömmer sig av den uppståndelse som uppstod ”efter att jag avslöjade att han inlett en relation med en reporter på Ekot”.
Löwenmark/doku.nu spred alltså förödande sexskvaller som de inte hade belägg för, det vill säga smutskastning. Men som om inte det vore nog kan hon nu avslöja att denne synnerligen misshaglige man ”talar nedsättande om den svenska demokratin” (på Tiktok).
Den misshaglige har alltså spärrats in och dömts till utvisning och berövats sina försörjningsmöjligheter på grund av bevis så hemliga att varken advokat eller domstol fick ta del av dem. Han är alltså oskyldig. Och nu har han mage att uttala sig nedsättande om den svenska demokratin! Vilket nog de flesta av oss skulle ha gjort i hans kläder.
Men detta arbetssätt är typiskt för kamporganisationen doku.nu. De släpper inte sina misstänkta. De registrerar och arkiverar, glömmer aldrig ett frikännande i svensk domstol och kan åratal i efterhand triumfera med att den här gången är han i alla fall överbevisad, alltså var han, som vi påpekade, skyldig redan förra gången.
Det handlar om en aktivistgrupp eller kampgrupp för demokratins räddning, eller hur de nu ser på sig själva, som uppträder som fullfjädrade fanatiker.
Allt det jag nu beskrivit är lagligt och tillåtet, möjligen med ett litet frågetecken för det där med privata åsikts- eller personregister. Men det senare är juridiskt finlir och Säpo lär aldrig vilja ingripa. Det väsentliga att påpeka är lagligheten, också när det gäller kollaborationen med Säpo, som Säpo dessutom har all anledning att gilla.
Organisationen doku.nu omfattas av samma tryck- och yttrandefrihet som vilken syförening som helst. Och det skall så vara.
Men den omisstänksamhet, för att inte dra till med politikernas modeord ”naivitet”, hos de medier som erbjuder talartribun till denna aparta rörelse, och tar deras okontrollerade utsagor och skräckinjagande påståenden för goda, är ett problem. De borde dra öronen åt sig. Man kan nämligen aldrig veta om budskapet kommer från aktivisterna eller från Säpo. Sådan dold myndighetsutövning kan vara praktisk ur myndighetens perspektiv. Särskilt i diktaturstater.
Det finns därmed anledning för somliga redaktörer att ta sig en funderare. Marxistleninistiska kampförbundet skulle aldrig ha erbjudits stående plats för en ”fristående kolumnist” på borgerliga ledarsidor.
För övrigt anser jag att…
…Ebba Buschs senaste lögn, den om KD:s ursprung, var vansinnigt (men oavsiktligt) komisk. Hennes parti skulle ha grundats som ädel motståndskamp mot nazismen? Mors! KDS grundades 1964 på grund av frikyrkornas upprördhet över minskad kristendomsundervisning i svenska skolor. Råkar jag minnas mycket väl.
… med all respekt för våra skidåkare i OS och Nils van der Poels dubbla guldmedaljer anser jag att årets svenska idrottsprestation var det svenska handbollslandslagets seger i EM.