Konspirationsteorier om bilbränder och klimat är farliga

Bilbränderna och klimathotet har blivit behändiga redskap i en valrörelse som tycks bli svår att uthärda.

Konspirationsteorier som passar den egna ideologiska tillhörigheten lanseras, dansar en stund i sociala medier och sjunker sedan likt slagrörda ugglor.

Att det inom en kvart i måndags kväll tuttades eld på runt 100 bilar i Göteborg, Trollhättan och Lysekil har vid det här laget nog inte undgått många.

Ovanligt var det att så många fordon brann samtidigt och att attackerna på de olika platserna av allt att döma var samordnade, men att den här sortens brottslighet än en gång har begåtts strax innan skolorna startar för hösten och det ännu är varmt ute är ingenting som förvånar vare sig poliser eller kriminologer.

Att augusti de senaste åren varit den månad då flest bilar brinner hindrade emellertid inte normalt sett förnuftiga riksdagsledamöter från att börja febra om en bakomliggande politisk sammansvärjning.

”Skulle inte förvåna mig om extremhögern var inblandade på något sätt”, twittrade vänsterpartisten Daniel Rizat.

Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Hedin tog på Facebook ut svängarna ännu mer:

”Det kan bara finnas en agenda för detta beteende: de vill att valet ska handla om bilbränder. De vill underblåsa avsky och rädsla. De måste rimligen önska sprida bilden av ett laglöst Sverige i upplösning”.

Att det är företrädare för två av de partier som står för den mest generösa flyktingpolitiken som hyser dessa misstankar är ingen slump. Tanken att det finns bakomliggande krafter som vill ge systemkollapshögern ytterligare argument måste te sig lockande.

Att lansera konspirationer är i alla händelser mer gångbart i sociala medier än att fördjupa sig i krångligheter om politisk bekämpning av fattigdom och reformer för förbättrade livschanser för unga män i storstädernas förorter.

Men så stack åklagare Mats Ihlbom, som leder förundersökningen om bilbränderna, hål på ballongen. I intervjuer förklarade han att det inte finns någonting i utredningen som tyder på politiska motiv.

Inte utan irritation tillade åklagaren att han fann det ”väldigt märkligt” att riksdagsledamöter varit ute och vädrat sina måttligt underbyggda teorier.

Betydligt mer avancerad än tanken att högerextremister betalar förortsgangsters för att förstöra grannens Volvo är misstanken om suspekta journalistiska drivkrafter bakom den senaste tidens rapportering om klimatet.

Den bygger nämligen på teorin att nyhetschefer, reportrar och redaktörer på tidningar, radio och tv har kavlat upp skjortärmarna för att rädda kvar Miljöpartiet i riksdagen.

Det borde vara omöjligt för en normalbegåvad person att inte begripa att tidningar, radio och tv knappast kan undvika att på olika sätt skildra sommarens alla anmärkningsvärda väderrekord på norra halvklotet, men nu har en alternativ förklaring letat sig in i politiken.

De moderata riksdagsledamöterna Lars Beckman och Edward Riedl samt partivännen Leif Gripestam, ordförande i kommunstyrelsen i Täby, har alla lanserat olika varianter på denna tankefigur.

Något säger mig att dessa herrar skulle finna det befängt att påstå att de senaste 20 årens rapportering om islamistiska terrordåd syftat till att gynna SD.

Det går att skratta åt de grumliga teorierna om bilbränder och journalistiken kring klimatförändringarna. Men olika undersökningar visar att det konspiratoriska tänkandet får fotfäste bland allt fler människor.

Det är en allvarlig utveckling. Konspirationsteorierna göder misstro mot den parlamentariska demokratin och mot en av dess viktigaste beståndsdelar, journalistiken. Att ledande politiker lånar sig till att sprida detta gift är beklämmande.