Åkessons jackpott i Tidöavtalet
Hårdare asylregler, inlåsning även efter avtjänat straff och avskaffade rabatter.
Sverigedemokraterna fick jackpott i Tidöavtalet.
Jimmie Åkesson & co har satt sin prägel på framförallt två områden i det 62 sidor tjocka, eller om det nu är tunna, samarbetsavtalet mellan de fyra partier som utgör underlaget till den nya regeringen.
Det ena är migrationspolitiken, där det bland annat ska bli ännu mer av allt det där som socialdemokraterna redan har skruvat upp volymen på.
Polisen ska förstärka kontrollen vid gränserna och bli bättre på att nosa upp personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd.
Villkoren för arbetskraftsinvandringen ska skärpas. Endast den som erbjuds en lön som motsvarar genomsnittet för just det yrket ska få tumme upp. Vilket ju de flesta som lockas hit inte får.
Det är svårt att tänka sig i dag, men för inte så länge sedan var en självklar liberal tanke att den som hade jobb ordnat och ville skapa sig ett bättre liv var välkommen till Sverige.
Men visst, skrupelfria figurer har utnyttjat fattiga migranter och även om åtgärder har vidtagits för att stävja missbruket finns säkerligen mer att göra.
Annat känns mindre aptitligt. Som att tjänstemän på kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten då de stöter på personer som inte har tillstånd att befinna sig i landet.
Välkommen till det nya, sköna Sverige, nationen där läkare förväntas ange sjuka personer vars uppehållstillstånd gått ut och lärare ska skvallra på barn till föräldrar som inte har alla papper i ordning.
Utvisning på grund av ”bristande vandel”? Sådana hot har vi ju inte hört talas om sedan Prussiluskan försökte få ordning på Pippi Långstrump på 1950-talet.
Nu återstår det för all del att se hur mycket det verkligen blir av med allt detta spännande av de migrationspolitiska musklerna.
Svensk lag, EU-rätten och internationella konventioner sätter dessbättre gränser för den inte sällan betydande kreativitet och fantasifullhet som de politiker som vill jävlas så mycket som möjligt med utlänningar kan uppvisa.
Sverige ska ner på EU:s miniminivå, enligt avtalet. Visst, men där har den avgående regeringen i princip redan placerat oss.
Åkessons andra stora framgång rör kriminalpolitiken.
En hel del av det som komma skall är visserligen sådant som Moderaterna ändå hade kört över gnälliga Liberaler med, som visitationszoner och anonyma vittnen.
Två reformer som inte kommer att få några som helst positiva effekter på brottsligheten, utvärderingar i andra länder har på båda punkterna gett nedslående resultat, men många väljare applåderar säkerligen.
Om en del av de övriga förslagen blir verkliga så kommer Sverige behöva bygga ett nytt Kumla i var och varannan stad.
Dubbla straff för gängkriminella, sänkning av gränsen för så kallad obligatorisk häktning, hårdare straff för alla möjliga brott, avskaffande av dagens form av mängdrabatter, hårdare tag gentemot dem som återfaller i brott.
Nationellt tiggeriförbud? Där har liberaler i riksdagen redan börjat knorra. Det kommer bli svårt att driva igenom.
Annat i avtalet är bättre. Ungdomsfängelser är en intressant idé. Dagens SIS-hem är otillräckliga för 16-åriga mördare och att låsa in dem bland fullvuxna kriminella är sannerligen inte bra.
Att LVU ska användas oftare och att Socialtjänstlagen ska moderniseras låter också vettigt.
Avslutningsvis:
I Tidöavtalet påstås förvaringsdom vara ”en ny påföljd”.
Sanningen är att det inte finns någonting nytt över huvud taget med att hålla människor inlåsta även efter att de har avtjänat sitt straff.
Sanningen är att det här är en påföljd som Sverige på goda grunder avskaffade för över 40 år sedan.
Att beröva en människa hennes frihet av ingen annan anledning än gissningar om återfall i brottslighet är inte bara moraliskt stötande.
Det är även utmanande för oss som ännu kan stava till ord som rättssäkerhet.