Frågan som AI inte kan svara på
Knappt en dag går ut utan att AI chockar världen med nya förmågor.
Techjättarnas aktiekurser slår ständigt nya rekord liksom mängden pengar som investeras.
Men en fråga överskuggar allt: Är AI något bra då?
Nej, säger de unga. Det borde vara en väckarklocka.
Matematiker framstår inte som lagda åt starka känsloutbrott. Men de senaste veckorna har artiklar i världspressen fyllts av kraftuttryck signerade framstående akademiker, sedan OpenAI löst ett 80 år gammalt problem som först formulerades av ungraren Paul Erdős.
– Jag är fortfarande lite i chock, sade Svante Linusson, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan till DN.
Det går fort nu. Bara för några månader sedan klarade AI inte att lösa så komplicerade problem.
Så ser det ut på område efter område när AI står för nya språng.
Verktyget Claude Mythos, som sägs kunna hacka it-system på egen hand har skakat om så mycket att det lett till krismöten på högsta politiska nivå och förra veckan kallade Europeiska centralbanken ECB till sig banker och uppmanade dem att fixa sårbarheter som avslöjats av AI.
En slags lågintensiv chock är också ett ganska bra uttryck för att beskriva läget på finansmarknaden. På börsen visar AI-hajpen inga tecken på att mattas av. En lång rad nya AI-bolag på väg in. Elon Musks SpaceX går till börsen 12 juni och Anthropic, skapare av Claude, har lämnat in dokument för en börsnotering i höst.
Förra veckan tog Anthropic in 65 miljarder dollar till en värdering på 965 miljarder dollar, knappt 9 000 miljarder kronor. Bolaget fyller fem (!) år under 2026.
De summor som investeras i nya datacenter för att driva all AI-användning skruvas också hela tiden upp till fantasinivåer.
De stora techjättarna väntas plöja ned totalt över 17 000 miljarder kronor i år och nästa år på ny datakapacitet. Nvidias vd Jensen Huang sade nyligen att han tror att investeringarna i AI snart kommer överstiga 4 000 miljarder dollar per år. Det är lika mycket som Storbritanniens årliga BNP – världens sjätte största ekonomi.
Sverige har som mål att ligga i täten. Enligt regeringens strategi ska vi bli en av världens tio ledande AI-nationer.
En fråga som sannolikt aldrig ställdes är: Varför då?
Det finns nämligen ett stort och växande problem med AI: Homo sapiens. De verkar i allmänhet inte gilla AI.
Inte i meningen att de inte nyttjar AI – tvärtom. Användandet ökar explosionsartat. Det finns uppskattningar som visar att mellan 1,5 och 2 miljarder använder AI i någon form och att upp till 300 miljoner gör det varje dag.
Färska siffror från SCB visar att 37 procent av alla svenskar över 16 år använde AI förra året, mest för privata syften. Och 35 procent av alla företag i Sverige brukar AI.
Men ännu snabbare växer skepsisen.
Mest anmärkningsvärt är kanske att unga blir allt mer negativt inställda.
Enligt en undersökning i USA av Gallup bland den så kallade Generation Z (födda mellan 1997 och 2012) uppgav drygt hälften att de använder AI-verktyg varje dag eller minst en gång i veckan, en liten ökning jämfört med ifjol.
Vanligast är det bland ungdomar i skolåldern, där använder 56 procent AI en gång i veckan eller oftare.
Andelen som är entusiastiska har på ett år fallit från 36 till 22 procent och de som är ”hoppfulla” har fallit från 27 till 18 procent.
Samtidigt uppger 31 procent att de är “arga” på AI – en ökning från 22 procent förra året. 42 procent är “oroliga”.
Mest positiva är de som använder AI oftast – bland dagliga användare är 44 procent entusiastiska – men intressant nog har även denna grupps känslor svalnat snabbt. Förra året var siffran 62 procent.
En trend är att de unga verkar besvikna över vad AI levererar, andelen som tycker att AI kan spara tid har fallit från 66 till 56 procent. Mindre än hälften tror nu att de kan lära sig snabbare med hjälp av AI.
De verkar inte heller tycka att AI gör dem särskilt mycket smartare, bara 31 procent säger att de blir bättre på att kläcka idéer, en minskning från 42 procent ifjol.
Störst oro väcker dock hur AI kommer påverka arbetsmarknaden. Bara 15 procent tycker att fördelarna överväger riskerna med AI när det gäller jobben, ned från 20 procent. 48 procent tycker tvärtom att riskerna är större än de eventuella vinsterna.
Även hos unga svenskar finns en dokumenterad AI-oro.
Enligt Ungdomsbarometerns senaste trendrapport instämde 69 procent i påståendet ”AI kommer göra det svårare för många i min generation att komma in på arbetsmarknaden”.
Om det hade varit en annan ny produkt där det investerats några tiotusen miljarder kronor och där den viktigaste kundgruppen redan börjat surna till hade paniken varit total.
En ny studie från konsultfirman Bain & Co visar att företag sparar betydligt mindre med hjälp av AI än de förväntat sig.
Men AI-tåget ångar vidare som om det inte finns något som kan stoppa det.
Det finns olika sätt att tolka detta på. Kanske har AI bara ett pr-problem. De mer negativa konsekvenserna har fått mer uppmärksamhet än allt det positiva som AI kan bidra med.
Ett område där mycket sker är sjukvården. AI kan till exempel upptäcka tecken på cancer redan innan tumörerna börjat växa.
AI kan också hjälpa till att förutse kraftfulla orkaner och därmed rädda liv. Listan kan göras lång.
Kanske är det bara en tidsfråga innan opinionen vänder.
Eller så har kidsen rätt, AI kommer på det stora hela och trots sina förtjänster inte att göra samhället så särskilt mycket bättre.
Men något som står bortom allt tvivel är att det finns enorma ekonomiska vinster att hämta på AI, i alla fall på kort sikt.
Så då kör alla på; storbolag, regeringar, investerare.
AI kan utan tvekan åstadkomma fantastiska saker.
Den obesvarade frågan är fortfarande: För vem?