De borde förstå att det här troligen är olagligt

Att fyra av fem kommuner utan att blinka ställer upp på diskriminering som troligen är olaglig är djupt beklämmande.

Hur står det egentligen till inom äldreomsorgen?

Aftonbladets reporter Lindah C Mohlin ringde biståndshandläggare i 20 slumpmässigt utvalda kommuner och ställde en fråga:

Min 85-åriga mamma behöver vård och har tydliga krav, bland annat att slippa personal som bär slöja. Går det att ordna?

Resultatet förskräcker. 16 sa ja.

– Det går bra, förklarade en. 

– Jag tycker inte att det borde vara så svårt att tillgodose, sa en annan.

– Sådana önskemål kan man ha, svarade ännu en.

Bara en sa emot

Tre sa att de inte visste. Bara en satte sig på tvären och förklarade att ett sådant löfte var oförenligt med svensk lagstiftning.

Reportern kontaktade sedan handläggarnas chefer, med ett inte särskilt mycket mer upplyftande resultat.

Någon ojade sig över att hon inte ville ha frågor om olaga diskriminering ”rakt upp och ner”, en annan mumlade om att kommunen inte har några riktlinjer.

Den svenska diskrimineringslagen, stiftad 2008, bygger på rätten att i allt väsentligt bli behandlad som alla andra, i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Diskriminering är inte nödvändigtvis olagligt. Det finns till och med tydligt lagstöd för vissa former av särbehandling, som till exempel den allmänna värnplikten för män som Sverige hade fram till år 2010.

”Brist på kunskap”

I den svenska lagstiftningen är diskriminering förbjuden om den beror på någon av åtta uppräknade diskrimineringsgrunder, varav ”religion eller annan trosuppfattning” är en.

Att människor med ansvar för äldreomsorgen i ett så mångkulturellt samhälle som det svenska inte begriper att det troligen är brottsligt att välja bort personal bara för att de bär slöja, det tydligaste attributet för troende muslimska kvinnor, är anmärkningsvärt.

Det är extra allvarligt att det är offentliganställda som inte tycks veta bättre. För jag tror att det är just det detta handlar om: brist på kunskap.

För inte kan det vara så att de vill ha ett samhälle som är så fattigt att människor inte tillåts att klä sig enligt sin religions sed?

Visserligen kan lagar stå mot varandra, socialtjänstlagen har bestämmelser om att den som får vård ska ha inflytande, men det skulle förvåna mig om en domstol såg med blida ögon på detta.

Det förefaller som att Sveriges kommuner har anledning att komplettera vissa anställdas utbildning.

Varför inte fråga diskrimineringsombudsman Agneta Broberg om hon vill komma och hålla föredrag?