EU:s besked till flyktingarna: Stanna helst hemma

Ylva Johansson föreslår nya skarpa regler

Stanna hemma. Men om du ändå kommer hit så ska du snabbt återvända hem.

Det är de två viktigaste punkterna i EU:s nya asyl- och migrationspolitik.

EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik dukade snabbt under när den utsattes för trycket från de massiva flyktingströmmarna under 2015. Sedan dess har otaliga försök att komma överens om en ny gjorts – men utan framgång.

Den nya kommissionen, där Ylva Johansson ansvarar för de frågorna, tillträdde förra hösten och att hitta en lösning på det här problemet var en av de prioriterade frågorna för dem. Nu har Ylva Johansson, EU-kommissionär, lagt fram ett förslag som måste godkännas av både EU-parlamentet och medlemsländerna för att träda i kraft.

Förslaget kan kortfattat och korthugget beskrivas så här: Stanna helst hemma. Men kommer du ändå hit och inte har uppenbara asylskäl så ska du snabbt åka hem igen.

Ylva Johansson föreslår nya skarpa regler för EU:s migrationspolitik.

Länder som många flyktingar kommer från, eller passerar på vägen till EU:s 27 medlemsländer, ska få ännu mer stöd än de redan får av unionen. Avsikten är att förbättra levnadsförhållanden liksom att stärka delar av rättsväsendet, så att folk inte lämnar landet. Det är den första flanken i kniptångsmanövern.

Den andra är en kraftigt förstärkt yttre gräns där alla som kommer från tredje land, det vill säga länder utanför EU, nagelfars.

I ett arkivsystem kallat Eurodocs finns redan många uppgifter om olika människor men det ska bli fler, bland annat om personerna tidigare besökt EU-länder och i så fall om de skött sig eller inte.

De som söker asyl men inte bedöms ha asylskäl sållas ut direkt och ska inom tolv veckor få besked om deras ansökan ska behandlas eller om de ska återvända hem på en gång. Vad som händer om alla vill hjälpa till att skeppa hem folk men inte ta emot någon är oklart.

De som söker asyl och bedöms kunna vara flyktingar enligt Genèvekonventionen får genast besked om vilket land de ska ta sig till. Förtur ges till länder där man har släkt, har pluggat eller något annat vägande skäl.

EU:s medlemsländer kan dock välja mellan att ta emot asylsökande eller hjälpa till att se till att de återvänder hem. På EU-språk kallas det solidaritet.

Trots det sade Ylva Johansson, som tidigare var minister i Sveriges regering (S), så här redan innan hon presenterat förslaget:

– Jag tror inte att något medlemsland kommer att bli nöjt.

Så kan det vara. Men ingen är nöjd med nuvarande förhållande heller så på just den punkten blir det i så fall ingen förändring.

Det som talar för att förslaget kanske har en chans att förverkligas är att Ylva Johansson ägnat mycket tid till att resa runt i medlemsländerna för att utröna dels hur de vill ha det, dels vad de absolut inte kan tänka sig.

Det som talar emot det är att vissa länder aldrig velat ta emot flyktingar. Medan andra, som Sverige, satt klackarna i backen och sagt att nu har vi gjort tillräckligt för många, många år framöver. Jag tror en försiktig prognos är att förslaget kommer att ha stora problem att bli antaget. Men osvuret är bäst.

Förra året kom 140 000 så kallade ”irreguljära” migranter till EU. En mindre andel, enligt Ylva Johansson mycket liten, av dem hade asylskäl.
 


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.