Skydda människan i stället för porren

Vi har uppenbarligen ett problem, skriver Frida Söderlund.

Tonårstjejen är naken och fastbunden på vad som verkar vara ett bord. Kanske är det ett plank, jag vet inte, jag försöker fokusera på det i stället för det faktum att hon blir penetrerad av en maskin. Hon får elchocker samtidigt som hett vax hälls över hennes kropp.

Det står att hon skriker av smärta.

Jag läser om det, ser bara skärmdumpar, vill inte titta på klippet och tänker inte göra det heller. I stället lägger jag fokus på det som utspelar sig under videon.

På kommentarerna.

En man skriver: ”Gillar tjejer verkligen sånt här?”. Svaret från en annan blir: ”JA”.

Ja? Jag rynkar på pannan. Undrar ”vilka tjejer” personen menar? Tjejer i allmänhet? Det här är ju en porrvideo, hur kan de applicera det vidare på verkligheten, är det inte självklart att porr och verklighet inte är detsamma? Jag fortsätter att scrolla.

En annan skriver att det är så här man ska straffa sin ”diskmaskin” när hon inte utför disken. En tredje att det här får honom att längta tillbaka till ”gamla goda tiden” när sånt här utfördes i hans källare.

Återigen är vi där, i verkligheten. Glömmer vi verkligheten?

Jag scrollar. Läser. Scrollar. Vill inte läsa mer. Läser ändå.

Videon är den fjärde mest visade porrvideon förra veckan, över hela världen.

Vad i hela.

Jag läser om videon på Twitter. En video i en miljardindustri och kvinnan som skriver om den avslutar sin utläggning med ”så säg inte att porr inte är våld mot kvinnor”. Tweeten har i skrivande stund över 10 000 retweets. Svaren är tusentals. Många lyfter problematiken med att se sex på det här viset, men många vill hävda något helt annat. Använder ”hennes kropp, hennes val” som ett berättigande, skriver att det är samtycke mellan vuxna.

De vill hellre skydda sin fetisch, sin underhållning, än tjejen i videon.

Än tjejerna – utanför videon.

För vad händer när det som kallas för underhållning blir utbildning?

Och vad händer med samtycket när publiken tar vidare det de tror är ”vad alla tjejer gillar” till vanliga sovrum i vanliga liv?

Vi hamnar här, där en ung tjej skriver: ”Han trodde jag gillade det när jag skrek nej och grät”.

Vi kan inte bortse från det faktum att utanför skärmar och fetischer och filmer finns en verklighet där vi tar vidare det vi sett, hört och känt. Vi kan heller inte bortse från att vi lever i en tid där porren är mer tillgänglig än någonsin och där unga människor ofta vänder sig till porr för att ”lära sig”. Veta ”hur man gör”.

Vi kan inte bortse från det faktum att det som vissa kallar fetischer är det andra tror är hela verkligheten.

Vi kan inte.

En tjej skriver till mig på instagram: ”Det bör inskaffas striktare regler kring porr, jag känner så många porrskadade. Speciellt unga killar.”.

Jag tänker igen på hon som skrek nej och grät, och på han som fortsatte ändå. När det vardagliga samtalet om sex och sexualitet inte möter porrens egen utsago är det här vi hamnar. I en snedvriden bild av att sex är smärta, våld och manlig dominans.

Unga människor vittnar fortsatt om att göra saker mot sin vilja, om att bli utsatt mot sin vilja. Att få relationer och upplevelser förstörda. En tjej skriver: ”Det är ett seriöst och allvarligt beroende som kan skada en själv och andra i de mest intima stunder.”.

I en tid där unga vittnar om olika typer av porrskador och en video på en tonårstjej i en våldsam situation blir den fjärde mest tittade i världen har vi uppenbarligen ett problem.

Det måste finnas sätt att förändra det.

Vi kan börja med att skydda människan i stället för fetischen.