Högsta domstolen borde ta upp ”Trojan Shield”

Vissa narkotikabrottslingar frias, andra fälls.

Högsta domstolen, det är hög tid att reda ut hur de möjligen olagliga bevisen från ”Operation Trojan Shield" ska användas.

Högsta domstolen.

Svea hovrätt delade i dag tingsrättens slutsatser och dömde en man som ägnat sig åt försäljning av amfetamin i stor skala.

Så långt inga märkligheter, den högre instansen håller ofta med den lägre både i form av hur bevis ska värderas och vilket straff som ett visst brott ska medföra i händelse av fällande dom.

Med det sagt är domen en smula egendomlig. Mannen fälls även på en punkt som tingsrätten friade honom för, tio kilo amfetamin.

Redan den affären skulle kunna leda till flera år bakom murar, men hovrätten nöjer sig med att fastställa tingsrättens sjuåriga straff.

En påföljd som sett i ljuset av praxis var förhållandevis mild redan från början framstår som än mer generös med tanke på de ytterligare tio kilona.

Varför? Hovrätten ger ingen riktig förklaring.

Svea hovrätt.

Åtalet bygger i allt väsentligt på bevis som skakades fram genom ”Operation Trojan Shield” i somras.

FBI hade skapat en krypterad chattplattform som döpts till Anom och som blev ett populärt redskap bland kriminella runt om i världen.

Bara i Sverige syddes 150 personer i olika kriminella nätverk in, men så var också svensk polis i hög grad inblandad i den hemliga operationen.

Pukor och trumpeter. Att en och annan försvarsadvokat grymtade om att det inte är tillåtet enligt svensk lag att avlyssna personer som inte är misstänkta för brott var det i segeryran inte många som lyssnade på.

Men så började domstolar värdera bevisen. I ett stort narkotikamål kom exempelvis Göteborgs tingsrätt fram till att det inte går att slå fast att ”vidtagna åtgärder hade laglig grund i Sverige”.

Tvärtom, domstolen utesluter inte att metoden som användes under Trojan Shield ”kan vara straffbar”.

Tingsrätten ansåg att avlyssnandet av chattplattformen påminner om hemlig dataavläsning. Och för den sortens buggning krävs beslut i domstol. Något som ju inte finns i dessa fall.

De åtalade dömdes ändå till långa fängelsestraff, men tveksamheterna gjorde att de fick rejäl rabatt.

Ett liknande mål med kritik i tingsrätt och två års strafflindring överklagades till hovrätten. Förhandlingen avslutades i fredags och några timmar senare släpptes den åtalade.

Den internationella insatsen har gått under namnet Trojan Shield.

Än har vi inte sett domen, men mycket tyder på att det är det första fallet där domstol helt underkänner Trojan Shield eller i varje fall kräver stödbevisning.

Även i det aktuella fallet i Svea hovrätt har försvarsadvokaten argumenterat för att åklagarens trumfkort ska ogiltigförklaras.

Denna domstol gör dock en helt annan bedömning än Göteborg.

Det hänvisas till principen om fri bevisföring. Parterna har rätt att åberopa all bevisning som de kan skaka fram.

I en intervju på sajten Dagens Juridik nyligen klagade Anders Eka, ordförande i Högsta domstolen, på att det är svårt att hitta ärenden att ta upp i högsta instans.

Fall att bygga nya prejudikat på. Fall som ska ge tingsrätter och hovrätter runt om i landet vägledning.

Varför inte ta sig an något av alla dessa mål som grundar sig på Trojan Shield?

Just nu spretar det betänkligt mellan domstolarna i värderingen av dessa bevis.