Trump har rätt – valet är riggat

MIAMI, FLORIDA. Det normala i en demokrati är att försöka få så många som möjligt att rösta.

När jag träffar Monica Skoko Rodriquez inser jag att USA inte är någon vanlig demokrati.

– I Amerika är vi väldigt bra på att hitta på sätt att hindra folk från att utnyttja sin rösträtt, förklarar hon.

President Donald Trump brukar ständigt hävda att presidentvalet är riggat. Han påstod det inför 2016 och han har gjort samma sak inför detta val.

Trump har rätt. Men inte på det sätt som han själv tror.

Fusket består inte i att någon lägger in en massa extra valsedlar för en kandidat eller att illegala invandrare som inte är medborgare röstar.

Fusket består i att amerikanska medborgare som enligt grundlagen har rätt att rösta på olika sätt förnekas sin rätt eller att myndigheter och politiker gör det svårare att utnyttja rösträtten.

USA:s president Donald Trump.

Ett i USA allmänt accepterat sådant hinder är att du måste registrera dig för att överhuvudtaget få rösta. Olika delstater har olika regler för när det måste ske. Här i Florida är det nästan en månad i förväg som är deadline. Om du vill rösta efter det men inte registrerat dig är det kört.

Monica Skoko Rodriquez arbetar för organisationen Women Leauge of Voters som ser som sin uppgift att försvara rösträtten. Kristoffer Hernandez, från medborgarrättsorganisationen ACLU som sitter bredvid henne på caféet där vi träffas har liknande mål.

En städerska iförd munskydd går runt och moppar golvet inne på fiket och sprutar desinfektion på alla bord som hon sedan torkar noga. Downtown Miami där vi sitter känns övergivet. Bara ett fåtal människor rör sig på gatorna trots att det är eftermiddag.

Monica Skoko Rodriguez jobbar för League of Women Voters Miami.

Skoko och Hernandez är experter på hur rösträtten undertrycks i USA. Och de ser ett tydligt mönster.

– Försöken att hindra folk från att rösta riktas i första hand mot minoriteter och fattiga.

Båda ser sina organisationer som opolitiska. Deras arbete går inte ut på att hjälpa vare sig demokraterna eller republikanerna. De vill bara att så många som möjligt ska få rösta.

Men de sticker inte under stol med att det i första hand är republikanerna som ägnar sig åt att undertrycka rösträtten. Helt enkelt därför att det är republikanerna som tjänar mest på om fattiga och minoriteter inte röstar.

– Bland svarta och låginkomsttagare i största allmänhet är det vanligare att man röstar på demokraterna.

Försöken att göra det svårt att rösta märks tydligt genom att det i fattiga områden ofta är långt mellan vallokalerna vilket resulterar i timlånga köer. Vilket skrämmer bort väljare.

Tidigare var det olagligt att ändra vallagar eller stänga vallokaler utan tillstånd av domstolar men det kravet avskaffades nyligen av den konservativa majoriteten i Högsta domstolen.

– Särskilt under ett år då vi har en pandemi och trängsel vid vallokalerna utgör ett hälsoproblem är det olyckligt att vallokaler stängs, säger Hernandez.

Kristoffer Hernandez jobbar för medborgarrättsorganisationen ACLU.

Både Skoko och Hernandez ser poströster som ett utmärkt verktyg, inte minst under pandemin.

– Men i många delstater måste du ha särskilda skäl för att få poströsta eller beställa sin röst före ett visst datum.

Risken för fusk med poströster eller röstning överhuvudtaget ser båda som försumbar.

– Under de senaste 20 åren har det gjorts otaliga undersökningar och man har inte hittat fler än 15 fall av bedrägerier. Det är ett långt större problem att folk inte får rösta eller att deras röster ogiltigförklaras av olika anledningar.

En annan metod är att kasta ut väljare från vallängden om de inte röstade i det senaste valet. I många delstater informerar man inte väljaren.

Gerrymandering är en avancerad variant av röstfusk som går ut på att det parti som har makten i en delstat kan rita om valdistrikten på ett sätt som maximerar det egna partiets chans att vinna platser till kongressen. Något som både demokrater och republikaner ägnar sig åt.

Den finns en lång men inte särskilt vacker tradition i USA av att försöka undertrycka rösträtten.

– Det sägs att kvinnor fick rösträtt i USA för hundra år sedan, men det gällde bara vita kvinnor, berättar Monica Skoko Rodriquez. Ända in på 60-talet använde man komplicerade språktester för att hindra svarta och andra minoriteter från att rösta.

Systemet med elektorskollegiet som avgör presidentvalet kom till just för att hindra den breda allmänheten att rösta fram ”fel” kandidat. Därför kunde exempelvis Trump bli president 2016 trots att Hillary Clinton fick tre miljoner fler röster.