Braksuccé för Sabunis nya linje

Kraftig ökning av stödet för Liberalerna efter SD-beslutet

Nyamko Sabunis nya SD-linje är en braksuccé.

På bara tio dagar ökade antalet liberala väljare med 40 procent, eller 65 000 personer, enligt den nya Aftonbladet/Demoskop.

Men hur beständig succén blir vet vi ännu inte.

För snart två veckor sedan bestämde sig Liberalerna för att börja samarbeta med Sverigedemokraterna i olika sakfrågor i riksdagen.

Tidigare har partiet varit helt emot allt samröre med SD och partiledaren Nyamko Sabuni fick utstå hård intern kritik mot förslaget.

Men hon vann den dramatiska omröstningen om den nya partilinjen som ska underlätta för en borgerlig regering efter valet nästa år.

Men vinsten var större än så – hon vann inte bara den interna striden. Hon vann väljare också. Det visar april månads väljarbarometer från Aftonbladet/Demoskop.
 

För första gången sedan hon valdes till partiledare för snart två år sedan har Sabuni någon form av flyt. På bara tio dagar, från måndagen efter det avgörande beslutet på Liberalernas partiråd till och med i förrgår då de sista intervjuerna till den här väljarbarometern gjordes, har stödet ökat med 1 procentenhet.

Det kan låta beskedligt. Men i Liberalernas värld innebär det en ökning av väljarstödet med nära 40 procent, eller 65 000 personer. En liknande medvind har Liberalerna inte haft på den här sidan senaste valet.

Än vet vi inte hur långvarig den här flirten med väljarna blir. Men just nu är helomvändningen i förhållandet till SD en braksuccé för Nyamko Sabuni och hennes parti.

Nyamko Sabuni (L).

En viss del av förklaringen till det långvarigt mycket låga stödet för Liberalerna kan vara att väljarna varit oklara över vilken regering de egentligen vill ha, en M- eller S-ledd.

Nu när det klargjorts att den linje Liberalerna alltid haft, en borgerlig statsminister, gäller även i fortsättningen ökar stödet för Liberalerna medan det minskar för Moderaterna. Man kan förvänta sig att den utvecklingen fortsätter tills Liberalerna ligger stadigt parkerade över 4-procentsspärren. Trots den här mätningens uppgång är de inte där än, de ligger fortfarande under.

I förra valet taktikröstade en miljon av de 6,5 miljoner som utnyttjade sin rösträtt. De främsta skälen är att de ville dirigera politiken i en viss riktning eller stärka ett regeringsalternativ. Miljöpartiet hade inte kommit in i riksdagen utan taktikröstare som ville ha en vänsterinriktad regering.

Den främsta förklaringen till uppgången för Liberalerna är alltså att M-väljare nu säger att de tänker rösta på Liberalerna efter åsiktsömsningen om SD.
 

Mätningens största förändring är Moderaternas tapp på 1,7 procentenheter. De har inte bara förlorat till L utan också till SD.

Den näst största förändringen är uppgången för Socialdemokraterna. Följaktligen tappar Vänsterpartiet stöd, de är något av kommunicerande kärl.

Men också nedgången för stödet för Kristdemokraterna måste betraktas som omfattande. Nu tappar partiet ytterligare 0,6 procentenheter vilket motsvarar en tiondel av dem som lade sin röst på KD i valet 2018.

KD-ledaren Ebba Bush​ gjorde ett tappert försök tidigare i veckan att lansera ett nytt, omfattande jämställdhetsprogram. Lovvärt på alla sätt. Men det lär inte ge henne eller hennes parti lika mycket uppmärksamhet som hennes festande, hustvisten med Esbjörn, 81, och en hotande förtalsrättegång.

Två partier ligger fortfarande under nedflyttningsstrecket, 4-procentsspärren som bestämmer om ett parti kommer in i riksdagen eller inte. Det är Liberalerna och Miljöpartiet. Efter valet kan partikartan se helt annorlunda ut än i dag.

Högeroppositionen, M, KD och SD, stöds av 47 procent av väljarna. Samarbetspartierna, det vill säga regeringens S och MP liksom C och L, har 42,8 procent av väljarna i ryggen.

 

Så skulle väljarna rösta om det vore val i dag. Siffrorna i parentes avser förändring jämfört mot mätningen i mars.

Maktfördelningen i riksdagen

  • Högeroppositionen (M, KD och SD): 47,2 procent
  • Samarbetspartierna (S, MP, C och L): 42,8 procent
  • Vänsteroppositionen (V): 8,4 procent  

Aftonbladet/Demoskop

  • Vänsterpartiet 8,4 procent (-0,9 %)
  • Socialdemokraterna 25,4 (+1,2)
  • Miljöpartiet 3,3 (+0,2)
  • Kristdemokraterna 5,2 (-0,6)
  • Centern 9,8 (-0,1)
  • Liberalerna 3,7 (+1,0)
  • Moderaterna 22,8 (-1,7)
  • Sverigedemokraterna 19,2 (+1)
  • Övriga 2.2 (oförändrat)

Så skulle väljarna rösta om det vore val i dag. Jämförelsen gäller den förra mätningen som gjordes i mars.


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.