Putins terror ett tecken på desperation

När Ryssland gått på pumpen i Ukraina har Vladimir Putin i stället startat ett terrorkrig mot sin granne.

Men när han hoppas att huttrande ukrainare ska ge upp är det bara ytterligare ett bevis på Putins desperation.

Sedan Ukraina återtog den viktiga provinshuvudstaden Cherson har Putin låtit ryska kryssningsrobotar regna ner över energiinfrastrukturen i landet.
Taktiken är enkel.

Genom att slå ut värmesystem, el och internet inför vintern hoppas Putin att skapa olidliga levnadsförhållanden för miljontals ukrainare. Det ska skapa en ny flyktingvåg i Europa och ett tryck på president Zelenskyj att tvingas sätta sig vid förhandlingsbordet och gå med på eftergifter.

Det är en desperat taktik från en rysk president som märker att Ryssland är på väg att förlora kriget. Först misslyckades den ryska offensiven mot huvudstaden Kiev i början av kriget. Därpå drevs ryssarna bort från Charkiv-regionen i en förödmjukande reträtt. Sedan tvingades den ryska armén ge upp den enda provinshuvudstad i Ukraina som de lyckats ockupera. Detta bara veckor efter att Ryssland annekterat Kherson med garantin att den och tre andra provinser skulle förbli ”ryska för evigt”.

Fotot har delats av Kievs regionala polis.

Inte ens efter att Putin beordrat mobiliseringen av 300 000 ytterligare soldater har han lyckats få ordning på en rysk armé som gör intrycket av att vara helt demoraliserad, illa utrustad och utan motivation att strida.

Tvärtom har mobiliseringen på allvar fått krigsmotståndet i Ryssland att växa. Den ”militära specialoperationen” var ok så länge vanliga ryssar inte kände att de själva blev påverkade. Då kunde de i gammal god rysk tradition blunda och stoppa huvudet i sanden. Men när pojkar och män brottas ner på gatan av polis och skickas till fronten blir läget ett annat.

– Mobiliseringen har inneburit en enorm stress för det ryska samhället, säger Denis Volkov, chef för det oberoende opinionsinstitutet Levada i Moskva till brittiska The Guardian.

Ryssarnas känsla av välbefinnande har sjunkit drastiskt. Ett så stort tapp har aldrig tidigare registrerats, enligt Volkov.

Ett klart hot mot Putins maktställning på sikt även om han numera är mer diktator än demokratiskt vald ledare.

När terrorgruppen al-Qaida attackerade mål i New York och Washington den 11 september 2001 var Putin den förste som ringde USA:s dåvarande president George W Bush och erbjöd sitt stöd.

Nu står Putin själv vid skampålen anklagad för att vara en av världens värsta terrorister.

EU-parlamentet röstade med överväldigande majoritet för att klassa Ryssland som en statssponsor av terrorism. Även om det än så länge bara är en politisk viljeyttring utan praktisk betydelse kan det vara inledningen på en process där bilden av Ryssland som en pariastat får mer juridisk tyngd. Resultatet kan i förlängningen bli att ryska tillgångar i utlandet beslagtas och används för att betala återuppbyggnaden av Ukraina.

Fotot har delats av Kievs regionala polis.

Det är också tveksamt om Putins taktik att frysa ut Ukraina kommer att lyckas. Än så länge verkar den bara ha gjort ukrainarna ännu mer beslutsamma att stå emot den ryska aggressionen.

Ukraina har hittills imponerande snabbt lyckats reparera skadorna på kraftstationer och elnät. Vatten, värme och el brukar komma tillbaka efter ett dygn eller två.

Frågan är också hur många fler precisionssäkra kryssningsrobotar som Ryssland har på lager. Militära experter i väst hävdar att de är på väg att ta slut.

På grund av de hårda sanktionerna har Ryssland problem med att bygga nya. Kryssningsrobotarna innehåller viktig västproducerad teknik som är svår att ersätta. Dessutom får Ukraina hela tiden mer avancerade luftförsvarssystem från väst vilket gör att de kan skjuta ner fler av missilerna.

Men om västexperterna har fel och ryssarna fortfarande har ett rejält lager av kryssningsmissiler blir det en mycket svår vinter för ukrainarna.

Putins mål verkar vara att tvinga fram en vapenvila för att stoppa Ukrainas offensiv i öster och i söder för att ta tillbaka ockuperade områden. Den ryska armén är i behov av en paus för att kunna träna fler soldater och bygga upp förbanden igen.

Frågan är om ens det räcker för att vända krigslyckan.

Rysslands president Vladimir Putin i Moskva, november, 2022.