Lukasjenko vill krossa oppositionen för gott
Exilledaren lämnade landet och slipper sitta av sin dom på 15 år.
Fredpristagaren stannade kvar och tvingas till tio år i en cell i Belarus ökända fängelser.
Diktatorn Aleksandr Lukasjenko har bestämt sig för att dra åt tumskruvarna ännu mer mot oppositionen och samtidigt ge väst fingret.
De senaste veckorna har den ena kända oppositionsfiguren efter den andra dömts till långa fängelsestraff.
Domarna är efterdyningar till presidentvalet sommaren 2020 där Lukasjenko fuskade till sig segern och sedan slog till stenhårt mot de folkliga protesterna som följde på att han vägrade erkänna sig besegrad.
Svetlana Tichanovskaja, som vann presidentvalet, flydde till Litauen och har sedan dess fungerat som landets ledare i exil. Hon ställde upp när Lukasjenkos huvudmotståndare, hennes man Sergej Tichnovskij, greps. Igår dömdes hon i sin frånvaro till 15 års fängelse för bland annat landsförräderi av en domstol i Minsk.
En rent politisk dom som främst har två syften.
* Den ska skrämma människor i Belarus från att bli en del av oppositionen mot Lukasjenkos styre. Priset ska ses som för högt.
* Med domen ger Luklasjenko västvärlden fingret. "Ni ska inte tro att ni kan styra vad som händer på min bakgård", är diktatorns budskap.
Domen mot Tichanovskaja är bara den senaste i en rad domar. Lukasjenko verkar ha bestämt sig för att försöka krossa oppositionen för gott.
Europas sista diktator
I förra veckan dömdes förra årets fredspristagare Ales Bjaljatski, 60, till tio år fängelse. Han grundade människorättsorganisationen Viasna 1996 och har sedan dess varit en nagel i ögat på Lukasjenko. Trots tidigare fängelsestraff och riskerna det innebar valde han att stanna och oförtrutet fortsätta sitt arbete för demokrati och rättvisa.
Samtidigt med Bjaljatski dömdes Viasnas biträdande chef Valiaantsin Stefanovic och gruppens advokat Uladzimir Labkovitj till nio respektive sju års fängelse. Även de är kvar i Belarus.
Ytterligare fyra framträdande oppositionsledare som lämnade landet efter protesterna 2020 dömdes också till långa straff. Tichanovskajas make avtjänar sedan tidigare ett 18-årigt fängelsestraff.
Före 2020 fanns det perioder då Lukasjenko, redan då med den föga smickrande titeln "Europas sista diktator", försökte närma sig EU som ett sätt att spela ut väst mot Ryssland. Med domarna cementerar sig Lukasjenko definitivt i Putins läger.
Att döma en fredspristagare till ett långt fängelsestraff är en akt av trots mot västvärlden som hoppades att priset skulle kunna ge honom ett visst skydd.
Hjälpsam lakej
Folkupproret 2020 och Rysslands invasion av Ukraina har helt ändrat spelplanen för Lukasjenko. Han är i dag helt beroende av Vladimir Putin för sin överlevnad. Utan dennes stöd hade diktatorn inte kunnat slå ner protesterna.
Men mitt i allt detta försöker Lukasjenko behålla ett uns av landets självständighet och sin egen värdighet. Han har hittills vägrat låta sin armé gå in i kriget på Rysslands sida trots påtryckningar från Putin. Men Lukasjenko upplät Belarus territorium som avstamp för invasionen den 24 februari förra året och kommer säkert att göra det igen om ryssarna planerar en ny attack mot Kiev.
Ryssland och Belarus har sedan över 20 år tillbaka på pappret bildat en union men Lukasjenko vill inte ge upp all makt till Putin.
Frågan är hur länge han kan inta mellanpositionen som hjälpsam lakej.
Medan Bjaljatski får sitta tio år i en hård straffkoloni slipper Tichanovskaja avtjäna sitt så länge hon inte återvänder. När domen mot henne kom igår twittrade hon:
– I dag tänker jag inte på mitt eget straff. Jag tänker på de tusentals oskyldiga som dömts till riktiga fängelsestraff. Jag kommer inte att sluta mitt arbete innan alla är fria.
Sabotage
Trots de hårda fängelsedomarna och att så många gripits verkar Lukasjenko ha misslyckats med att kväsa oppositionen helt.
Nyligen lyckades några sabotörer slå till mot ett avancerat ryskt militärplan på ett militärt flygfält utanför Minsk. Enligt uppgift var det ett ryskt radar- och signalspaningsplan av typen Beriev A-50 som delvis skadades. Planet fyller en viktig roll i kriget då det kan övervaka luftrummet och 60 mål på en gång över ett stort område.
Den regeringsfientliga organisationen BYPOL tog på sig ansvaret för aktionen som enligt dem genomfördes med drönare.
BYPOL består av tidigare poliser och medlemmar av säkerhetstjänsten som gick i opposition efter det riggade presidentvalet.
Deras aktioner spelar en viktig roll för att visa Belarus befolkning att det fortfarande finns de som vågar göra motstånd. Att det finns hopp.