Hur många människor tål jorden?

11 000 indiska folkdansare i ett försök att ta slå världsrekord i största folkdansuppträdandet.

Indien går strax om Kina som världens folkrikaste land.

Totalt härbärgerar de två länderna tre av världens åtta miljarder invånare.

Jordens befolkning fortsätter öka till 10-11 miljarder innan den når kulmen.

Tål vårt klot så många människor ?

Frågan är kanske inte lika kontroversiell som när SVT:s Agenda 2012 formulerade spörsmålet ”Hur många invandrare tål Sverige?”, men den uppfattas av många som ett skuldbeläggande av människor i fattiga länder som föder många barn.

Samtidigt är det en fråga som blir allt aktuellare att ställa ju fler människor vi blir på planeten samtidigt som mänskligheten står inför utmaningen att hantera klimathotet på ett sätt som gör att även framtida generationer kan få ett drägligt liv.

Problemet är att frågan egentligen inte går att svara på.

Allt beror på vilket avtryck de människor som befolkar planeten gör. Då handlar det inte bara om utsläpp. Ju fler människor vi blir desto större områden av naturen tar vi i anspråk på djurens och växternas bekostnad. Den biologiska mångfalden och därmed hela ekosystemet hotas.

Det är ingen hemlighet att världens rika befolkning, dit hela västvärlden hör, använder långt mycket mer av jordens resurser än den fattiga. Paradoxen är att när vi försöker lyfta människor ur fattigdom ökar deras klimatavtryck.

FN:s befolkningsfond skriver i sin senaste rapport att av världens åtta miljarder människor tjänar 5,5 miljarder så lite att de inte nämnvärt ökar koldioxidutsläppen.

Rika släpper ut mer

Samtidigt är det tydligt att Kina som lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom kraftigt ökat sina utsläpp. Man är i dag världens största utsläppare totalt sett och nummer två efter USA om man räknar de historiska utsläppen.

Så vad händer när Indien går samma väg?

FN:s senaste befolkningsrapport beräknar att Indien går om Kina som världens folkrikaste land mot slutet av juni. Mer exakt än så går inte att säga. Indiens senaste folkräkning ställdes in på grund av covidpandemin och den förre gjordes 2011.

Indiens totala BNP är enligt FN i dag på samma nivå som Frankrikes och Storbritanniens. Länder med bara runt 65 miljoner invånare mot Indiens närmare 1,5 miljarder. Men redan nu ser vi en mycket snabb ekonomisk utveckling i Indien. Lyckas landet lika bra som Kina kommer inkomsterna att stiga brant och därmed också invånarnas avtryck på konsumtion och klimat.

BNP per capita i Kina är i dag cirka 130 000 kronor per år jämfört med Indiens 26 000.

När alla indier vill skaffa bil får vi hoppas att förbränningsmotorn fasats ut för gott. Annars blir det problem.

Då dubblades befolkningen

När levnadsstandarden går upp lever vi längre. Det är en bra sak. Men samtidigt bidrar det till att öka antalet människor som i varje givet läge befolkar planeten.

Tittar man på det historiskt har människosläktet gjort en närmast osannolik resa under de cirka 300 000 år som forskarna beräknar att vi funnits. I början var vi så få att det tog 35 000 år att fördubbla befolkningen. På 1500-talet tog den processen bara 300 år. Att nå den första miljarden 1805 tog flera hundra tusen år. Ökningen från sju till åtta miljarder tog bara drygt tio år.

I dag har befolkningsökningen avstannat i många länder men totalt fortsätter vi ändå att bli fler. Beräkningarna varierar en smula men runt 2070-80 når vi vad forskarna tror blir peaken med 10-11 miljarder invånare.

2050 beräknar FN att bara åtta länder i Afrika och Asien (Kongo Kinshasa, Egypten, Etiopien, Nigeria, Tanzania, Indien, Pakistan och Filippinerna) står för hälften av jordens befolkningstillväxt. Det innebär enorma utmaningar på ett antal områden.

Medan vi kan minska klimatförändringarnas effekter genom att sluta använda fossila bränslen är det betydligt svårare att påverka befolkningsutvecklingen annat än på marginalen. Länder som Kina och Indien har försökt.

Indien genom tvingande massteriliseringskampanjer och Kina med sin stenhårda ettbarns-politik.

Vägrar föda fler

Båda misslyckades på olika sätt.

I Kina blev det 2015 lagligt att skaffa två barn. Nu är det tre barn som gäller. Men kinesiska kvinnor vill inte längre föda så många barn. I praktiken nöjer sig många med ett vilket gör att Kina istället riskerar få problem med en sjunkande befolkning.

Förra året var första gången på årtionden som Kinas befolkning minskade. Man är inte ensamma. Även i länder som Ryssland, Japan och Sydkorea minskar befolkningen.

Det enda effektiva sättet att på lång sikt få en lagom befolkningstillväxt har visat sig vara att öka välståndet och få in kvinnorna på arbetsmarknaden. Forskarnas ideal är cirka två barn per kvinna. Då föds det tillräckligt med barn för att befolkningen inte ska minska och för att säkerställa att det finns folk som kan ta hand om de äldre.

Globalt har födelsetalen minskat från drygt 5 barn per kvinna 1960 till 2,44 år 2020. Så trenden går åt rätt håll om man oroar sig för att vi ska bli för många. Frågan är bara om det går snabbt nog.

Oavsett är det inte så mycket vi kan göra åt saken.