Xi stärker sitt grepp om makten och Kina sitt om världen
Att Kina driver illegala polisstationer i en rad länder, däribland Sverige, är ytterligare ett tecken på Kinas ökade självförtroende och självsvåldighet.
På hemmaplan har president Xi Jinping precis stärkt sitt grepp och förvandlat sig till allsmäktig kejsare.
Det är ett brott mot folkrätten att bedriva polisiär verksamhet utomlands utan det landets medgivande. Så när organisationen Safeguard Defenders i en rapport avslöjar att Kina driver över 50 "polisiära servicekontor" i drygt 30 länder så är det ingen liten sak.
Syftet med polisstationerna är bland annat att pressa kineser bosatta i utlandet och som agerar mot regimen eller är misstänkta för brott att återvända hem. Hot som att familjemedlemmar ska fängslas eller utestängas från bra utbildning är medel som används, enligt Safeguard Defenders.
För bara ett decennium sedan skulle Kina sannolikt aldrig ha vågat att mer eller mindre öppet bedriva den polisiär verksamhet på främmande staters territorium. Åtminstone inte utanför sina ambassader.
Men i takt med att landet utvecklats till en ekonomisk stormakt och är på väg att bli även en militär, så växer tuppkammen och de nationalistiska stämningarna.
Här spelar också president Xi Jinpings kontrollbehov in. Han vill tysta kinesiska dissidentröster utomlands och väjer uppenbarligen inte för metoder som kan leda till diplomatiska bråk.
Vill inte bli motsagd
Vi talar om en man som inte längre är van att bli motsagd överhuvudtaget.
På den nyss avslutade partikongressen blev han omvald för en tredje period, vilket är ett klart brott mot den moderna traditionen. Efter Mao Zedongs långa styre införde Deng Xioaping ett mer kollektivt ledarskap där ingen kunde sitta mer än tio år.
Den 44-åriga traditionen bröts när Xi lät sig väljas för en tredje period och sannolikt siktar att sitta på livstid precis som Mao.
Xi har under en längre tids byggt upp en personkult runt sig själva. Hans porträtt hänger överallt i Kina. Hans tankar och visdomsord lärs ut i skolan och har skrivits in i den kinesiska författningen.
Hans maktövertagande efter partikongressen är i det närmaste totalt. Samtliga sju som ingår i den yttersta ledningen och de 25 som ingår i kommunistpartiets politbyrå anses vara lojalister till Xi. Andra falanger inom partiet har rensats bort från den yttersta makten. Ledningen består bara av män.
Nyckelfaktor
Medan Deng Xiaoping på 70-talet öppnade upp det kinesiska samhället står Xi Jinping för motsatsen. Ingen som helst opposition accepteras. En total likriktning av det kinesiska samhället pågår där social kontroll av varje enskild medborgare är en nyckelfaktor. En utveckling som ytterligare drivits på av coronapandemin.
Xi håller fast vid landets nolltolerans för covid trots att det drabbat ekonomin hårt och lett till ett utbrett missnöje hos befolkningen. Men hellre än att ta prestigeförlusten att importera effektiva vacciner från väst så stänger Xi de delar av landet som drabbas.
Xi har visat sina hårda nypor i den forna brittiska kolonin Hongkong där han med en ny säkerhetslag i praktiken avskaffat de demokratiska friheterna och det oberoende rättsväsendet. Detta trots att Kina skrivit under ett internationellt avtal som garanterar dessa rättigheter till åtminstone 2047.
Under partikongressen poängterade Xi än en gång att Taiwan ska "återförenas" med fastlandet. Med våld om det inte går på annat sätt.
Xi gör samma misstag som många auktoritära ledare före honom. Han omger sig med ja-sägare vilket på sikt kommer att försvaga Kina. Kanske borde världen vara tacksam.
Köper tysk hamn
Men i det korta perspektivet väntar mer konfrontation mellan Kina och väst. Kina vill byta ut den liberala och regelbaserade världsordningen mot en där Peking kan sätta reglerna istället.
Därför är det både en aning förvånande och oroande att Tysklands förbundskansler reser på officiellt besök till Kina så snart efter att Xi gjort sig enväldig.
Frankrikes Emmanuel Macron ville besöka Kina ihop med Olaf Scholz för att markera enigheten i Europa men Scholz avböjde.
Scholz får inte bara kritik för sin Kinaresa utan även för att han godkänt att det statsägda kinesiska bolaget Cosco ska få köpa 25 procent av en av terminalerna i den jättelika containerhamnen i Hamburg.
Förbundskanslerns ja framstår som extra märkligt med tanke på att flera av hans egna departement skarpt avrått. Många ser det som att Tyskland gör sig beroende av Kina för vital infrastruktur i ett läge där man precis försöker komma ur beroendet av rysk gas.
Men Scholz tycks inget ha lärt av det misstaget. Han tycker det är viktigare att Tyskland håller sig på god fot med en av sina stora handelspartners.
Detta trots att EU:s ledare på sitt senaste toppmöte diskuterade hur man ska minska sitt beroende av Kina.