Därför är Stegras fiasko värre än Northvolt
Hur kan ett bolag gå från 30 miljarder i påstådd buffert till akut pengabrist på bara ett år utan att ens ha kommit igång? Krisen i Stegra beror inte på inflationen eller snåla politiker.
Jämförelsen med Northvolt är delvis orättvis. Stegra ser ännu värre ut.
En gång är ingen gång, två gånger är en gong-gong, har någon sagt.
Northvolt och Stegra är två av de största industriprojekten i svensk historia. Det första har gått i konkurs, det andra tycks nu stå och svaja på ett ben vid kanten av en djup ravin.
Det är ett mardrömsscenario som utspelar sig i realtid.
Enligt Financial Times håller Stegras styrelse i dag ett krismöte med sina långivare.
Stegra, som tidigare hette H2 Green Steel, startades med en beundransvärd ambition: att rädda planeten. Bolagets affärsidé är att tillverka stål med upp till 95 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med konventionella metoder.
Intresset har varit stort från kunderna som är beredda att betala mer för grönt stål och bolaget har lyckats locka till sig hela 72 miljarder för att förverkliga planerna.
Fabriken i Boden skapar många jobb och har satt Sverige och Norrland på kartan när det gäller arbetet för att bromsa klimatförändringarna.
Så långt förtjänar projektet applåder.
Men det är skillnad på ambitioner och verklighet.
Och på vägen tycks något ha gått väldigt snett i Stegra.
Vi kan börja med de 72 miljarderna. Det är mycket pengar, mer än hela börsvärdet för SSAB som varit igång i nästan 150 år och förra året sålde stål för över 100 miljarder kronor.
Stegras vd Henrik Henriksson har sagt att Stegra är ”fullt finansierat”.
Inte nog med det. I en intervju i Dagens Industri i oktober 2024 meddelade Henrik Henriksson att bolaget hade en buffert på hela 30 miljarder kronor och hade tagit höjd både för att bygget skulle bli dyrare och för att kunna hålla igång fabriken även om det skulle uppstå problem i början.
”Vi har planerat för det värsta men siktar på det bästa”, förklarade han.
Det låter ju jättebra. Om det hade varit sant. Vilket det uppenbarligen inte är.
Annars hade inte Stegra behövt tio nya miljarder.
Motiveringen från bolaget är att projektet blivit dyrare, delvis på grund av inflationen och för att Stegra är tvunget att finansiera vissa delar på egen hand där man tidigare hoppats att någon annan skulle ta kostnaden.
Att byggprojekt drar över budget är ingen sensation, vare sig det rör sig om en ny veranda eller en stålfabrik. Grundtipset är att om kalkylen inte klarar det är det bäst att inte sätta igång.
Ett företag som inte ens har börjat sin verksamhet är inget företag utan fortfarande en idé om ett företag.
Andra projekt inom grönt stål, som LKAB, Vattenfall och SSAB:s gemensamma satsning Hybrit, har också drabbats av bakslag.
Den enda rimliga tolkningen är att de 72 miljarderna som Stegra sade sig ha säkrat bara fanns i teorin och om allt gick som planerat.
Stegra har byggts med en kombination av kapital, lån och bidrag där de olika delarna tycks beroende av varandra för att falla ut. Exakt hur det hänger ihop är omöjligt för en utomstående att bedöma.
Stegras ledning har upprörts över att 1,65 miljarder i statliga bidrag från det så kallade Klimatklivet uteblev. Men summan utgör bara två procent av 72 miljarder och kan orimligen stjälpa hela projektet.
Såvida bidraget inte var kopplat till andra finansieringskällor (vilket förnekats av bolaget).
I den presenterade finansieringen på 72 miljarder ingick 46 miljarder i lån. Men det är tydligt att krediterna kommit med ett antal villkor som Stegra inte uppfyllt.
Enligt Financial Times kräver långivarna att ägarna sätter in mer kapital för att pengarna ska betalas ut. Annars räcker Stegras kassa i mindre än två månader. Därav krisläget.
Och enligt källor behöver bolaget ända upp till 17 miljarder, inte 10 miljarder.
Det var precis det här sättet att finansiera sig, med lån kopplade till villkor, som sänkte Northvolt.
Byggena av Northvolt och Stegra är båda signerade Harald Mix.
Men batteribolaget fick i alla fall igång en fabrik med pågående produktion, även om det var stora problem med kvaliteten och volymerna.
Stegra har inte ens hunnit så långt. Bygget är bara klart till 60 procent. Det kan dröja ända in på 2027 innan det första stålet lämnar Boden.
Den som går in med mer pengar nu tar en stor risk. Vad händer om kostnaderna skenar ännu mer, och om det blir problem med fabriken när den väl är igång?
Det blir inte bättre av att en del leverantörer lär dra öronen åt sig och kräva betalt i förskott. Och när produktionen startar, kommer den bli tillräckligt lönsam för att motivera investeringen? Osäkerhetsmomenten är många, vilket inte brukar vara en skön känsla för någon som ska skriva ut en check på många miljarder.
Läget förbättras inte heller av att liknande stålprojekt i Europa har skjutits upp.
För Stegra vore det bästa att ett stort stålbolag tog över, men det lär inte bli helt lätt och prislappen låg. Det som talar för Stegra är att elpriserna i Norrland är betydligt lägre än i Europa.
Bör svenska staten gå in? Det har den delvis redan gjort, genom kreditgarantier på upp till drygt 13 miljarder (hur mycket som utnyttjats är hemligt).
Och staten har intressen i ett annat stålbolag med gröna ambitioner, SSAB, där LKAB är största ägare.
Grönt stål kan inte heller ses som lika strategiskt som batterier, vilket var ett argument för att rädda Northvolt.
Förhoppningsvis lyckas Stegras nya styrelse, där det ingår en brittisk expert på krisbolag, hitta tillräckligt med pengar för att fabriksbygget åtminstone kan bli klart. Al Gores klimatfond Just Climate, idag tredje största ägare, har tydligt deklarerat att de kommer sätta in mer kapital.
Om Stegra faller innebär det inte bara ett nytt rekord i kapitalförstöring, utan också en hård smäll för lokalsamhället. Om Skellefteå drabbats hårt av Northvolts konkurs lär det bli ännu värre för den mindre kommunen Boden.
”Det finns ingen plan B”, som dåvarande kommunalrådet sade till SVT för ett år sedan.
Det påminner om läget för jorden där planen för att minska utsläppen måste lyckas. När jätteprojekt dukar under slår det mot allt som andas grön omställning.
Det är därför misskötseln av Northvolt och Stegra är så tragisk, och värd att kritisera.