Oroande utveckling av vaccinationer

I början slogs EU-länderna om att få tag på vaccin – så mycket som de kunde lägga vantarna på.

Nu är bekymret att få tillräckligt många att ta sina vaccinsprutor mot covid-19.

Utvecklingen väcker oro. Ska världen snubbla på upploppet – precis som vi är på väg att ta oss ur pandemin?

I förra veckan kom beskedet att flera länder bett EU att sluta leverera covid-vaccin. De har ingen möjlighet att göra av med alla doserna, eftersom en stor del av befolkningen vägrar eller är ointresserad av att ta vaccinet.

EU-kommissionen ville inte peka ut vilka länder det var, men snart kröp det fram att Bulgarien och Rumänien är två av dem.

I Rumänien är det hittills bara dryga 22 procent som blivit vaccinerade med en första dos. I Bulgarien är det 13 procent. Motsvarande siffra för USA och Sverige är dryga 50 procent.

Vårdpersonal vid ett vaccinationscenter i Rumäniens huvudstad Bukarest.

I Sverige är det ungefär en av tio som inte vill ta coronavaccin, men i många andra länder är vaccinskepsisen mer utbredd. Det handlar om rädsla för biverkningar, att man anser att risken att bli allvarligt sjuk är för liten eller andra faktorer.

I den rika världen är det numera inte brist på vaccin som är det stora problemet, utan att det inte är tillräckligt många som vaccinerar sig.

USA har sett en stark nedgång i hur många vaccindoser som ges per dag. De som varit starkt motiverade att ta vaccin har redan haft möjlighet att göra det – att locka de som tvekar eller inte är särskilt motiverade är mycket svårare och kräver extra morötter.

Sannolikt räcker inte ens det.

Oviljan att vaccinera sig sammanfaller med att den mer smittsamma delta-varianten av viruset sprider sig över världen. I Storbritannien sköt premiärminister Boris Johnson nyligen upp avskaffandet av de sista coronarestriktionerna på grund av den ökade smittspridningen – trots att hälften av landets befolkning är fullvaccinerad.

Vägen ut

Vaccineringen har hela tiden presenterats som vägen ut ur pandemin.

Men för att det ska fungera måste 70-80 procent av befolkningen i respektive land och i världen låta vaccinera sig. Det är först då den så kallade flockimmuniteten inträder som gör att viruset inte längre kan sprida sig fritt.

Om bara ett fåtal länder når den graden av vaccination som krävs, innebär det att viruset fortsätter att sprida sig överallt i världen där flockimmunitet inte inträtt.

Ska vi kunna återgå till ett normalläge när det gäller resande och ekonomisk aktivitet så måste en stor del av världen nå flockimmunitet. Så länge det inte sker kommer pandemin att fortsätta dominera världen.

En ytterligare riskfaktor är att coronaviruset muterar. Det finns risk att nya varianter utvecklas som vaccinerna inte biter mot.

Delta-varianten, som just nu anses vara den mest oroande, är mer motståndskraftig mot vaccinen än det ursprungliga viruset. De fungerar mot den också – men inte lika bra. Skyddet mot allvarlig sjukdom efter en dos vaccin är bara runt 30 procent, enligt vissa studier.

Nya virusvarianter kan alltså dyka upp där det skydd vaccinen ger visar sig vara ännu sämre. Risken för det ökar ju längre tid det tar innan hela världens befolkning är vaccinerad.

Även om vaccinerna går att anpassa till nya virusvarianter tar det tid. Plus att det tar tid att vacciner alla ytterligare en gång.

Målsnöret flyttas fram

Om länder i den rika världen säger nej till vaccin för att deras befolkningar inte vill ta sprutan kan följden bli att vaccin behöver kasseras. Men det finns också en möjlighet att detta vaccin kan slussas till utvecklingsländer som ännu fått väldigt små mängder vaccin.

I stora delar av Afrika har mindre än en procent av befolkningen blivit vaccinerad. Bortsett från Chile är vaccinationsgraden i Latinamerika också fortfarande låg.

Men även i rika länder som Japan, Australien och Nya Zeeland har bara drygt tio procent fått sin första spruta. Dessa länder har haft en förhållandevis låg smittspridning och därför inte prioriterat vaccinering på samma sätt som exempelvis Europa som var den kontinent som initialt drabbades värst när smittan spreds från Kina.

I USA uttrycker allt fler experter tveksamhet till om flockimmunitet går att uppnå. Istället ser man framför sig en utveckling där Sars-cov-2 viruset fortsätter att cirkulera och smitta människor. Men att antalet sjuka och döda blir färre.

Successivt kommer vi att tvingas vänja oss vid att viruset finns där och ta nya doser vaccin för att hålla det stången.

Målsnöret för att pandemin ska vara över flyttas hela tiden längre och längre fram.