En ny tid för det svenska folket

I svallvågorna av det nya säkerhetspolitiska läget vill politiken signalera att det också är nya tider för svenska folket.

Det är dags att aktivera plikten och försvarsviljan.

Sedan några år tillbaka har försvarspolitiken fått en helt ny status. För ett decennium sedan var försvarspolitiken något riksdagens försvarsutskott höll på med utan att väcka alltför stort intresse, varken hos allmänheten eller sina partier.

I dag finns en bred samsyn mellan riksdagens partier om biffa upp det svenska försvaret, mer pengar och fler soldater är på väg. Men den stora förändringen är den som ska ske i människors inställning.

Det handlar om folkets försvarsvilja.

Varje medborgare behöver se sig själva som en del av beredskapen. Det handlar om att ha beredskap hemma så att man klarar sig några dagar och det handlar om att fundera över vad man kan bidra med i fall landet behöver försvaras.

För att gnugga igång beredskapskänslan har politiken lagt fram flera förslag.

Civilplikten återinförs

Den nya regeringen vill återuppväcka civilplikten som varit vilande sedan 2010. Under konferensen Folk och Försvar presenterade Carl-Oskar Bohlin som är minister för det civila försvaret att de kommer börja med att införa civilplikt i den kommunala räddningstjänsten. Civilplikten inom räddningstjänsten innebär att de som arbetar där utbildas och krigsplaceras som en del av totalförsvaret.

Sedan några år tillbaka har politiken också återinfört den militära värnplikten och målet är att allt fler unga ska göra sin militärtjänst. Nästa år är det ungefär 5500 som gör militärtjänst och det politiskt satta målet är att det ska upp till 10 000 mot mitten av 2030-talet. I det kan både civilplikt och värnplikt inkluderas.

Ulf Kristersson under Folk och försvar.

Väcka viljan

Det pratades mycket om försvarsviljan under Folk och Försvar. Redan 2018 skickade Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB ut broschyren Om kriget eller krisen kommer, men det var när coronapandemin bröt ut som den togs fram och dammades av.

När Ryssland anföll Ukraina för snart ett år sedan skruvades beredskapsviljan upp ännu ett snäpp. Enligt Hemvärnet som är en del av försvarsmakten har de fått 30 000 nya medlemmar sedan kriget bröt ut. Det går att ansöka om att gå med i hemvärnet även utan militär bakgrund.

Under många år har politiken signalerat att den personliga beredskapen inte behövts. När den nu ska återuppväckas är det fortfarande tunt med politiska förslag som kan ta det hela vägen fram.

Kristerssons regering har fler utmaningar än elkris och ekonomisk kris att hantera de kommande fyra åren – behöver också se till att en ny generation kommer ut i vuxenlivet med viljan att göra lumpen.