Så har krisen stukat Stefan Löfven
Har tappat pondus, förtroende och regeringspartners
Stefan Löfven är svårt stukad som statsminister. Hans auktoritet är undergrävd.
Det kommer påverka politiken fram till valet. Räkna med berg- och dalbana, bråk och uppblossande kriser.
Om allt går som det ska, och det kan man inte vara säker på, omväljs Stefan Löfven i eftermiddag som statsminister. Det kanske sista hindret revs då den politiska vilden Amineh Kakabaveh i går sade att hon skulle släppa fram honom.
Men han är svårt stukad vilket kan leda till att året som återstår till det ordinarie valet i september nästa år sannolikt blir mycket stökigt.
Det brukar bli så när statsministerns auktoritet är undergrävd. Då är det många som vill sticka upp huvudet och tala om att de finns – och är redo att utnyttja situationen.
Skälen till att Stefan Löfven har stukats och skadats av regeringskrisen är framför allt tre.
1. Röstades bort. Som den förste statsministern i svensk historia fick Stefan Löfven sparken av riksdagen den 21 juni.
Anledningen var att en majoritet i riksdagen, 181 ledamöter, saknade förtroende för honom. Med Stefan Löfven avgick resten av regeringen.
Det är alltså bara drygt två veckor sedan Löfven och hans regering saknade riksdagens förtroende. Det har självklart inte reparerats i någon avgörande grad på den korta tiden. Auktoriteten är undergrävd.
2. Fyra oppositionspartier blev sex. Om Stefan Löfven omväljs och bildar en ny S- och MP-regering får den en smal bas i riksdagen.
Genom det nu havererade Januariavtalet samarbetade Löfvens koalitionsregering med Centern och Liberalerna om statsbudgeten och 73 andra frågor.
Men timmarna efter statsministeromröstningen 21 juni gick Liberalerna i opposition. Centern följde dem i spåren den 5 juli.
Det innebär att Löfvens regering, om den kommer till stånd, går från ett stöd av 47 procent av riksdagsledamöterna till 33. Eller om man vill uttrycka det i mandat, från 166 till 116 ledamöter.
Stefan Löfven och hans nya regering kommer alltså att få ännu svårare att få riksdagens godkännande för sin politik av riksdagen. Och då ska man komma ihåg att det inte var lätt tidigare heller.
I regeringsformens, en av grundlagarna, sjätte paragraf slås fast att ”regeringen styr riket”. Men med en vag regering kan det ifrågasättas om det verkligen är så.
Råder det en stor osäkerhet om regeringen leder eller blir ledd av tillfälligheter skadar det Stefan Löfvens pondus. Det är en självklarhet.
3. Underkänt för viktigaste beslutet? Just nu är alla, inklusive Moderaternas gruppledare Tobias Billström, väldigt lena i munnen och verkar inte vilja stjälpa regeringens kommande budgetförslag.
Budgeten är regeringens viktigaste dokument och styrinstrument. Där räcker det inte med vackra ord, där är det kalla siffror som gäller.
Men stämningsläget i riksdagen kan ändra sig snabbt, det har vi lärt oss. Den utvecklingen kan underblåsas, eldas på, av det faktum att Stefan Löfven redan ställt kabinettsfrågan på budgeten.
Om riksdagen inte släpper fram regeringens budgetförslag kommer han att avgå.
Blotta osäkerheten över att regeringen riskerar att inte ens få sitt viktigaste beslut under året välsignat av riksdagen urholkar Löfvens pondus och auktoritet.
Löfven röstades bort och kommer, såvitt man just nu kan bedöma, tillbaka. Men det betyder inte att allt blir som förut. Inte alls.
Statsministern är stukad. Hans auktoritet är ifrågasatt. Han har två tredjedelar av riksdagen emot sig om alla partier som inte ingår i regeringen är enade.
Stefan Löfven har hanterat fler kriser än alla andra statsministrar i modern tid. Och hans sista år före nästa val riskerar att bli det skakigaste hittills.
Räkna med berg- och dalbana, hastigt uppblossade kriser och stor osäkerhet. Vad som helst kommer att kunna hända.
Krisen datum för datum
15 juni: Vänsterledaren Nooshi Dadgostar ställer ultimatum till Stefan Löfven. Hon vill att ett utredningsförslag om fri hyressättning i nya bostäder ska dumpas.
17 juni: Dagostars tidsbritt, 48 timmar, gick ut. Sverigedemokraterna begär misstroendeomröstning om Löfven och därmed om hela regeringen.
21 juni: Löfven röstas bort. En majoritet bestående av 181 ledamöter saknar förtroende för honom. Regeringen blir en övergångsregering. Liberalerna gick i opposition.
28 juni: Löfven meddelar att det inte blir ett extra val. I stället ska krisen lösas genom talmansrundor.
29 juni: Ulf Kristersson får talmannens uppdrag att sondera förutsättningar att bilda regering.
1 juli: Kristersson meddelar att han inte kan bilda regering. Bollen går vidare till Löfven.
5 juli: Löfven meddelar att han kan bilda en ny S- och MP-regering. Men att han avgår om han inte får igenom sin budget i höst.
Centern gick i opposition.
7 juli. Riksdagen röstar om Löfven ska bli statsminister igen eller inte.
DAILY Löfvens nio liv?
Aftonbladet Daily med My Rohwedder, Aftonbladets inrikespolitiska kommentator.
Lyssna: iPhone Acast Spotify
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.